Nordisk välfärdsvakt vakar över utsatta vid kris

Det första den nya isländska regeringen gjorde februari 2009 var att inrätta Välfärdsvakten. Den vakade över hur den isländska befolkningen drabbades socialt och ekonomiskt efter kollapsen hösten 2008. Forskning visar att Island gick stärkt ur krisen – utan att utsatta grupper kom till skada. Mottot var att ”ingen ska lämnas utanför”. Modellen är en angelägenhet för hela Norden. Det skriver den vetenskapliga tidskriften Nordisk välfärdsforskning som kommer ut med sitt första nummer i dag.

Nordiskt välfärdsforskning är en vetenskaplig tidskrift som norska Universitetsforlaget, ger ut på uppdrag av Nordens välfärdscenter. Tidskriften kommer att publiceras med två temanummer per år. Forskningsbidragen handlar om nordiska välfärdsfrågor och innehåller originalskrivna forskningsbidrag på svenska, norska, danska och engelska. Publicering i tidskriften är meriterande och alla artiklar granskas peer review, det vill säga sakkunnig granskning av forskare utanför redaktionen.

Nordens fem länder Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de tre självstyrande områdena Färöarna, Grönland och Åland utgör en region på drygt 26,5 miljoner människor. Ett karaktärsdrag för hela vår gemensamma region är att vi har byggt omfattande välfärdssamhällen. Detta kommer att speglas i den nya vetenskapliga tidskriften.

Det första numrets tema är ojämlikhet i hälsa. En av artiklarna, ”All’s well in Iceland” handlar om hur Island mötte och hanterade en stor kris. Resultatet blev en modell som kan komma att spridas i hela Norden.

Välfärdsmodellen håller i kris

Den isländska erfarenheten av den ekonomiska krisen 2008 visade tydligt behovet av att samhället mobiliserar och strukturerar information om hur enskilda individer och familjer drabbades av en kris och att det finns någon slags funktion av ”tidig varning” om något håller på att gå snett. Välfärdsvakten blev en plattform där bland annat frivilliga organisationer, forskare, kommuner, myndigheter och arbetsmarknaden ingick. Välfärdsvaktens uppgift var att vaka över de sociala och ekonomiska konsekvenserna utifrån sociala indikatorer som togs fram. Indikatorerna blev mätpunkter och utifrån dem kunde Välfärdsvakten utvärdera insatser och aktiviteter. Välfärdsvakten lade även fram förslag på nya insatser för politiker och beslutsfattare och var dessutom i ständig dialog med den dåvarande isländska regeringen samt parlamentet.

Det artikeln ”All’s well in Iceland”, av Geir Gunnlaugsson och Jonina Einarsdottir, visar är att själva den samhällsmodell vi i Norden lever i, välfärdsmodellen, utgör en skyddsfaktor i sig. Trots underskott, nedskärningar och kris kunde Island upprätthålla fundamentala välfärdsfunktioner inom hälso- och sociala området. På så sätt kunde samhällets mest utsatta skyddas.

Arbetslösheten steg och då blev den isländska strategin att förlänga arbetslöshetsunderstöd för enskilda individer samtidigt som de arbetslösa fick studera. Det övergripande syftet var att arbetslösa skulle vara aktiva, allt i syfte att undvika negativa hälsokonsekvenser av långtidsarbetslöshet. I dag är arbetslöshetsnivån på samma nivå som före krisen och Island lockar utländsk arbetskraft inom den expanderande turistindustrin.

Forskning visar att ett robust välfärdssystem, som finns på plats redan före en kris, och en politik som syftar till att minimera de negativa effekterna av en kris är det som skyddar en befolkning från negativa konsekvenser av en ekonomisk kollaps. I artikeln görs en jämförelse med Grekland – ett land som gick in i en djup ekonomisk kris utan ett robust välfärdssystem i bakgrunden. Där har utsattheten för befolkningen varit större än den på Island och återhämtningen har inte heller varit lika tydlig.

Hela artikeln kan läsas i tidskriften Nordisk välfärdsforskning