popNAD: Lang prosess fra sprøyterom til brukerrom

Pressemeldinger   •   des 22, 2017 10:16 CET

Det er få områder av samfunnet politikernes involvering er så stor som den er på rusfeltet. Den norske sprøyteromsdebatten illustrerer at det kan være problematisk, spesielt når politisk behov for detaljstyring kombineres med politisk beslutningsvegring, skriver popNAD.com.

I Norge har to byer etablert sprøyterom, Oslo og Bergen. Der er det bare tillatt å injisere heroin. Begge sprøyterommene har velutstyrte røykerom, som brukes henholdsvis til samtalerom og vaskerom. Lokalpolitikerne vil nå ha et brukerrom. Fagmiljøer i rusfeltet støtter forslaget om bruksendringer. På regjeringsnivå er man redd for signaleffekten.

Kriminolog og stipendiat ved Folkehelseinstituttet, Øystein Skjælaaen, er kritisk både til den politiske beslutningsprosessen og begrunnelsene for ikke å iverksette forslåtte endringene.

– Den norske sprøyteromsdebatten preges av at ting tar tid, og at bekymringen for signaleffekten overfor allmennheten, overskygger behovet for skadereduserende helsetiltak for utsatte grupper, sier Skjælaaen.

Skjælaaen deltok sammen med Teamleder for Sprøyterommet i Oslo, Hanne Langås, Velferdsetaten, Oslo Kommune, og Høyrepolitiker og medlem av stortingets Helse- og omsorgskomité, Tone Wilhelmsen Trøen, da Folkehelseinstituttet (FHI) inviterte til fagmøte-debatt om dagens lovgivning og den offentlige debatten rundt sprøyteromsloven. Bakgrunnen for debatten er altså ønsket om navnendring, som innebærer bruksendring, og det krever lovendring.

Politisk prosess

Norges første sprøyterom ble åpnet etter en lang og omstendelig politisk prosess i 2005. Målet var at sprøyterommet skulle være lavterskel skadereduksjonstilbud som skal sikre helse og verdighet for injiserende stoffbrukere. I sprøyteromsloven § 1 står det at formålet er å legge til rette for "ordning med lokaler for injisering av narkotika". I forskriften til loven avgrenses imidlertid straffefriheten til en brukerdose heroin.

Som et ledd i arbeidet med å redusere overdosedødeligheten oppfordrer helsemyndighetene brukerne til å inhalere i stedet for å injisere heroin. Det er blant annet nedfelt i Den nasjonal overdosestrategi 2014-2017, der blant annet SWITCH-kampanjen er blant tiltakene i strategien. Som et ledd i kampanjen deler Sprøyterommet og andre lavterskeltiltak i dag ut røykefolie til brukerne.

Samme år som den nasjonale overdosestrategien ble lansert, satt helseminister Bent Høie, (Høyre) foten ned for et forslag om endring av sprøyteromsloven og forskriften for å tillate brukerne å inhalere heroin. Tre høringsinstanser talte imot. Argumentet var at det vil føre til økte rekruttering til stoffbruk.

Selv om et stort flertall av høringsinstansene uttalte seg positiv til endringene, begrunnet helseministeren avslaget med signaleffekten; det vil kunne oppfattes som legalisering av et forbudt stoff, uttalte Bent Høie til media.

Tre år senere ble et representantforslag fra Arbeiderpartiet og Venstre, som omhandlet endringer i sprøyteromsordningen, avvist. Ifølge forslaget skulle loven endre navn fra "sprøyteromsloven" til "brukerromsloven"; det skal åpnes for flere inntaksmuligheter enn injisering og det skal åpnes for at andre stoffer enn heroin kan inntas, basert på tiltakets målgruppe og hvilke stoffer de benytter.
Forslaget falt med 57 mot 44 stemmer. Det var i april i år.

Etisk konsekvensanalyse

Skjælaaen mener at signaleffekten ikke er et godt nok argument for å avvise forslag om bruksendringer.

Signaleffekten peker på allmenn- og individualpreventive hensyn. I dette tilfellet betyr det at av hensyn til andre, vil man gjøre det vanskelig for en utsatt gruppe stoffbrukere. Skjælaaen peker på at denne argumentasjonen krever en grunnleggende etisk konsekvensanalyse.

Problemstillingene som må belyses er, ifølge Skjælaaen, om det er etisk riktig å bruke en samfunnsmessig marginalisert og utsatt gruppe som middel for å forebygge ny rekruttering til stoffbruk. Og videre; er det rimelig å anta at om det åpnes for foreslåtte bruksendringer på sprøyterommet, så vil det føre til at flere vil begynne å bruke stoff? Eller at forbudet mot røyking av heroin, forebygger rekruttering?

Empirien taler imot. Sprøyterommets brukergruppe er hverken rekreasjonsbrukere eller unge som vil utforske stoffbruk, men mennesker med langvarig og problematisk rusbruk. Det er derfor, ifølge teamleder for Sprøyterommet i Oslo, Hanne Langås, ingenting som tyder hverken på at tilbudet bidrar til å legitimere narkotikabruk eller undergraver forebygging.

– Brukergruppen preges av høy gjennomsnittsalder og langvarig stoffbruk. Det er derfor liten grunn til å tro at tilbudet fører til økt rekruttering, sier Langås.

Politikk og fag

Tone Wilhelmsen Trøen har som Høyrepolitiker og medlem av Stortingets Helse- og omsorgskomité, fulgt den politiske prosessen de siste fire årene.

– Den konsekvensetiske debatten er interessant, sier Trøen.
– Men vi må også huske på at det er et stort puslespill som skal til for å få en verdig rusomsorg. Og sprøyterommet er i den sammenhengen bare en liten brikke.

Trøen mener at manglende konsensus både i og blant politiske partiene så vel som rusfeltets egne aktører, påvirker beslutningsprosessene i sprøyteromsdebatten. Men, påpeker hun, politikken endrer seg i tråd med den offentlige debatten og virkeligheten.

Partienes programvedtak for kommende stortingsperiode illustrerer det. Fem av åtte stortingspartier, inkludert Høyre, fattet vedtak om at det skal være lov å røyke heroin på sprøyterommet.

– Årsaken til at vi i Høyre ikke stemte for representantforslaget fra Arbeiderpartiet og Venstre i april, var at forslag om endring fra sprøyterom til brukerrom, ikke har vært på høring. Det er det bare forslaget om man skal tillate brukere å røyke heroin som har vært. Det er først i det nåværende stortingsprogram 2017-2021, at partiet vil tillate at brukere som røyker heroin kan gjøre det på sprøyterommet, forklarer Trøen.

På spørsmål til innlederne om fag og politikk ikke klarer å spille på lag, svarer alle tre at det tror de ikke er et problem. Politikerne er flinke til å bruke fagmiljøets kompetanse og kunnskap.

– Men, sier Skjælaaen, narkotikapolitikken er veldig politisert og alle avgjørelser som angår en liten gruppe mennesker tas i store politiske prosesser. Vi trenger en maktforskyvning til et implementerende organ, som kan fatte vedtak om endringer i innholdet i et hjelpetiltak. Det kan ikke være slik at hver minste detalj må igjennom storting og regjering.

Det blir nok en ny høringsrunde før sprøyteromsloven omgjort til brukerromsloven. Men som det ble pekt på i plenumsdebatten, forslaget om endringer i loven for å gjøre inhalering tillatt har vært på høring og har fått støtte fra flertallet av høringsinstansene. Nå kreves det bare politisk vilje fra kommende regjering til å banke loven igjennom.

PopNAD.com: Lang prosess fra sprøyterom til brukerrom

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

Det er få områder av samfunnet politikernes involvering er så stor som den er på rusfeltet. Den norske sprøyteromsdebatten illustrerer at det kan være problematisk, spesielt når politisk behov for detaljstyring kombineres med politisk beslutningsvegring.

Les mer »

Accessibility shall now be as obvious as gender equality

Pressemeldinger   •   des 19, 2017 17:04 CET

In the Nordic countries, nobody is to be excluded, and accessibility for individuals with a disability shall be as obvious an expectation as gender equality. This is the stance of Maria Montefusco, who is leading the work with the Council of Nordic Cooperation on Disability. A council intended to strengthen the cooperation between the Nordic countries with respect to disability.

Nytt projekt om ändrade dryckesvanor i Norden

Pressemeldinger   •   des 14, 2017 09:19 CET

Dagens tonåringar dricker mindre medan äldre dricker allt mer jämfört med tidigare generationer. Nordens välfärdscenters projekt ”Dryckesvanor bland unga och äldre i Norden” granskar alkoholkonsumtionen bland 14-25-åringar och inom äldrevårde

- Syftet med projektet är att presentera framtidsutsikter och utmaningar gällande ändrade dryckesvanor och deras konsekvenser på olika plan i samhället. Vi ska också ta reda på var stärkta insatser och förebyggning behövs i framtiden. En viktig aspekt är att belysa eventuella likheter och olikheter i de nordiska länderna och orsakerna till dessa, berättar Nordens välfärdscenters projektledare Yaira Obstbaum-Federley.

Ett annat viktigt mål är att hitta kunskapsluckor och viktiga teman som framtida forskning borde ta upp i en nordisk kontext när det gäller dryckesvanor bland unga och äldre.

- Nyckelfrågor gällande ungas drickande är bland annat om trenden är likadan i alla nordiska länder, vilka faktorer som inverkar på den minskade konsumtionen och huruvida alla unga dricker mindre eller om några är mer utsatta än andra, säger Obstbaum-Federley.

Alkoholkonsumtion inom äldrevården

När det gäller äldre och alkohol kommer forskarna särskilt att studera alkohol inom ramen för äldrevården både i hem och i äldreboenden.

- De äldre utgör en växande del av våra nordiska länders befolkning och vi vet att i jämförelse med tidigare generationer dricker dagens äldre mera vilket sannolikt också kommer att leda till flera fall av problembruk av alkohol. Vi vill lyfta fram den kunskap om äldrevården och alkohol som finns idag, inte minst för att stöda de professionella som i sitt dagliga arbete stöter på alkoholproblem bland äldre, berättar projektledare Nina Karlsson.

Trots de problem som alkoholen medför är de äldre en heterogen grupp som är svår att definiera enligt ålder.

- Äldre med hälsoproblem finns i flera åldersgrupper och vi vet att alkoholen blir särskilt problematisk i fall där personens hälsa sviktar. Samtidigt ser vi att andra äldre upp till en rätt hög ålder kan ha tämligen god hälsa och då kan alkohol också få positiva effekter, till exempel som en del av trevlig samvaro eller en fest, konstaterar Karlsson.

Projektet genomförs i samarbete med en expertgrupp bestående av nordiska forskare. Resultaten presenteras i samband med Nordiska alkohol- och drogforskardagarna (NADRA) i Oslo, hösten 2018.

Läs mer om projektet Dryckesvanor bland unga och äldre i Norden.

Projektet utförs inom ramen för den Nordiska folkhälsoarenan.

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

Les mer »

”Välfärden får inte bli beroende av problemspelare”

Pressemeldinger   •   nov 30, 2017 07:43 CET

I de flesta samhällen styrs vinsten från spelindustrin till allmännyttiga ändamål. Men hur stor är risken att ideella föreningar och organisationer blir beroende av spelintäkter? Kan organisationerna i värsta fall börja förespråka spelande för att trygga sina inkomster? – Vår välfärd får inte bli beroende av folks spelbeteende, säger forskare i en intervju för webbplatsen PopNAD.com.

Alla sätt att kanalisera spelintäkter till civilsamhället innebär olika risker, men det finns knappt med forskning om vilka följderna kan vara. Forskartrion Michael Egerer, Veera Kankainen och Matilda Hellman vid Centret för forskning i beroenden, kontroll och styre (CEACG) vid Helsingfors universitet har försökt råda bot på det här.

De har intervjuat drygt 13 representanter för olika samhälleliga organisationer i Finland om hur de ser på finansieringssystemet och finansiärernas roll. Organisationerna är verksamma inom bland annat välfärd, ungdomsarbete och idrott.

– Organisationerna verkar inte vara medvetna om hur mycket problem spelandet kan leda till. De gjorde till exempel ingen skillnad mellan att ta emot pengar från de mer skadliga spelautomaterna, än från andra spel, säger Michael Egerer, doktor i samhällsvetenskap.

Helgar ändamålen medlen?

Penningspelandet är en stor inkomstkälla för den finska staten. Med hjälp av spelintäkterna finansieras en stor del av verksamheten inom idrott, kultur, vetenskap och social välfärd. Ett vanligt sätt att berättiga det statliga spelmonopolet är att hänvisa till att pengarna går till ett gott ändamål, och att man har större kontroll över riskerna. Men frågan är i hur stor utsträckning ändamålen helgar medlen.

Finländarna förlorar omkring två miljarder euro om året på spelbolaget Veikkaus olika spel. Forskning visar att en märkbar del av de här pengarna härstammar från en liten grupp personer. Den här lilla gruppen består till stor del av fattiga personer samt psykiskt eller fysiskt sjuka personer som också lider av andra beroenden. Det säger sociologiprofessorn Pekka Sulkunen vid Helsingfors universitet till den finska dagstidningen Helsingin Sanomat.

Enligt honom är spelautomaterna de värsta bovarna, eftersom de finns på vardagliga platser så som butiker och kiosker, och därför är så gott som omöjliga att undvika. I Finland finns uppskattningsvis omkring 100 000 personer med spelproblem.

Nu har man också på ministerhåll fått upp ögonen för problematiken kring spelautomaterna. Social- och hälsovårdsminister Pirkko Mattila (Blå) och inrikesminister Paula Risikko (Saml) är överens om att det behövs nya åtgärder för att råda bot på spelproblemen. Ministrarna föreslår till exempel att man skulle stifta striktare lagar om var spelautomaterna får placeras. Som det är nu är enbart antalet spelautomater begränsat i lag.

Läs hela artikeln på PopNAD.com

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

I de flesta samhällen styrs vinsten från spelindustrin till allmännyttiga ändamål. Men hur stor är risken att ideella föreningar och organisationer blir beroende av spelintäkter? Kan organisationerna i värsta fall börja förespråka spelande för att trygga sina inkomster? – Vår välfärd får inte bli beroende av folks spelbeteende, säger forskare i en intervju för webbplatsen PopNAD.com.

Les mer »

popNAD: Høyt alkoholforbruk er normen blant norske studenter

Pressemeldinger   •   nov 27, 2017 14:26 CET

I en nylig norsk studentundersøkelse ble det vist at over halvparten drikker mer enn det som er anbefalt av Verdens helseorganisasjon. Studentene med høyt alkoholbruk har flere kjennetegn som skiller dem fra studentene med lavere forbruk, skriver popNAD.com

Alkohol er det eldste og mest populære rusmiddelet, og har en sentral rolle i de fleste samfunn. Det brukes for avslapping og sosial hygge, og inngår ofte i overgangsritual, slik som starten på høyere utdanning.

Alkohol kan imidlertid også være relatert til en økt sannsynlighet for å oppleve uønskede hendelser, som å gå glipp av forelesninger, bli involvert i ulykker, eller å pådra seg skade på viktige organer, særlig dersom man drikker mye.

Studenttilværelsen er ofte knytte til alkoholbruk, fordi studenter ofte har mindre forpliktelser til arbeidsliv og/eller familie enn andre grupper i samfunnet. Hvordan studentene drikker, og hva som kjennetegner de studentene som drikker mest ble undersøkt i en nylig publisert studie basert på et utvalg med over 11 000 studenter i Bergen.

Rundt halvparten drakk mer enn anbefalt

Studentene svarte på spørsmål på en anerkjent test, Alcohol Use Disorders Identification Test,for totalt alkoholforbruk. Ut fra resultatene på testen drakk 61 prosent av studentene 5-6 alkoholenheter eller mer ved samme anledning.

Testresultatene viste videre at 53 prosent oppfylte kriteriene for risikofylt drikking. Færre, rundt 8 prosent, hadde et forbruk som regnes som svært skadelig. Det høye alkoholforbruket til studentene er bekymringsfullt.

Resultatene fra studien tilsier at initiativ for å redusere alkoholbruken blant studenter kan være nyttig med tanke på forebygging av akutte og muligens også kroniske alkoholrelaterte skader/problemer. Det er rimelig å anta at noen studenter utvikler uheldige drikkemønstre i studietiden og tar disse vanene med seg videre. Til tross for dette er det lite forskning på hvorvidt og hvordan studenttilværelsen påvirker senere drikkemønster.

Les mer på popNAD.com!

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

I en nylig norsk studentundersøkelse ble det vist at over halvparten drikker mer enn det som er anbefalt av Verdens helseorganisasjon. Studentene med høyt alkoholbruk har flere kjennetegn som skiller dem fra studentene med lavere forbruk, skriver popNAD.com

Les mer »

Sverige ser slutet för spelmonopolet

Pressemeldinger   •   nov 23, 2017 09:58 CET

Sverige planerar att konkurrensutsätta delar av spelmarknaden genom att införa ett licenssystem. Forskarna är ändå skeptiska till att det kommer att minska mängden spelreklam eller tillgängligheten till spel, som vissa hade hoppats på, rapporterar popNAD.com. För spelandets del gäller nämligen samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, visar forskning.

Den politiska debatten har varit lång och pågått de senaste årtiondena. Även om åsikterna går isär om hur spelmarknaden borde omregleras, är alla politiska partier ändå överens om att striktare regler behövs.

Samtidigt är svenskarna trötta på att bli överösta med spelreklam och marknadens rykte är rekorddåligt, säger Jenny Cisneros Örnberg, föreståndare för Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SoRAD, vid Stockholms universitet.

– Om man är cynisk så kan man säga att det finns ett ekonomiskt intresse att få in skattemedel. Men med tanke på konsumentskyddet är det bättre att man har de utländska bolagen under ett svenskt regleringsparaply, där de måste anpassa sig till svenska regler.

I samma veva är det underförstått att man inte kan ha alltför strikt regelverk eller för höga skattesatser för då kommer inte de utländska bolagen att vilja ansöka om licens, säger hon.

Samtidigt som utländska olicensierade bolag har ökat sin marknadsandel, sjunker den för statliga Svenska Spel, även om marknaden också växer något. De utländska spelbolagen är till exempel redan uppe i över 50 procent av nätmarknaden. Totalt omsatte den svenska spelmarknaden 22 miljarder kronor efter utbetalda vinster i fjol.

Tajt tidtabell

En utredning om spelregleringen överlämnades till Sveriges civilminister Ardalan Shekarabi i våras. Enligt förslaget ska Sverige avveckla spelmonopolet och övergå till ett licenssystem från och med början av 2019.

Ledorden för de nya spellagarna är ett högt konsumentskydd, hög säkerhet i spelen och tydliga förutsättningar för att få verka på marknaden. Den svenska spelmarknaden skulle delas in i tre sektioner: en exklusivt för staten, en för ideella organisationer och en för alla spelbolag som möter de krav som ställs. Staten skulle på sin avgränsade del av marknaden få driva landbaserade kasinon och värdeautomater.

Det allmännyttiga föreningslivet för fortsättningsvis bedriva lotteriverksamhet och landbaserad bingo. Den tredje, licensbaserade sektorn, bildar en konkurrensutsatt del av marknaden där man får erbjuda kasinospel, vadhållning, poker och bingo online. Även landbaserad sportvadhållning och hästvadhållning kommer att ingå i den konkurrensutsatta delen. Aktiebolaget Trav och Galopp (ATG) föreslås inte längre ha monopol på vadhållning på hästar.

Jenny Cisneros Örnberg har tillsammans med docent Jörgen Hettne skrivit ett kapitel om vilka utmaningar omregleringen innebär i förhållande till rådande EU-lagstiftning. Vissa punkter i förslaget kan stå i strid med den EU-reglering som nu gäller, vilket kan ta mer än ett år att lösa, säger hon.

Beskattningen är en sådan fråga. I Sverige är nämligen ideella organisationer skattebefriade, medan utländska aktörer som vill etablera sig på svenska marknaden föreslås betala lotteriskatt på 18 procent. Frågan är därmed om de allmännyttiga föreningarna får en fördel i sin position tack vare skattebefrielsen, och om den kan tolkas som ett dolt statsbidrag enligt rådande EU-lagstiftning.

– Är det ett problem att man ger olika skattenivåer mellan de olika marknaderna? Vi, forskarna, tror inte det, eftersom de ideella organisationer och kommersiella bolag ska ha olika syften med sina verksamheter, men det kan ta tid att få detta bekräftat, konstaterar Cisneros Örnberg.

Läs hela artikeln på popNAD.com!

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

Sverige planerar att konkurrensutsätta delar av spelmarknaden genom att införa ett licenssystem. Forskarna är ändå skeptiska till att det kommer att minska mängden spelreklam eller tillgängligheten till spel, som vissa hade hoppats på, rapporterar popNAD.com. För spelandets del gäller nämligen samma sanning som för alkohol – ökad tillgänglighet ger mer problem, visar forskning.

Les mer »

Nordborna och penningspel

Pressemeldinger   •   nov 20, 2017 08:47 CET

De nordiska länderna har valt olika vägar då det kommer till spelpolitik. Danmark gick in för ett licensbaserat system för spelmarknaden 2012 och i Sverige kommer spelmonopolet sannolikt att ersättas av ett licenssystem från och med 2019. I Norge står spelmonopolet än så länge stabilt, likaså i Finland där tre monopolföretag slogs samman till en stor operatör i början av året. Island har ett system någonstans mitt emellan.

Den isländska staten har inget statligt spelbolag. I stället begränsas all gamblingaktivitet till icke-statliga institutioner och välgörenhetsorganisationer med licens.

Också i en europeisk kontext börjar spelmonopolen vara få. Förutom Finland och Norge (samt Sverige men där ändras situationen inom en snar framtid) är det enbart Luxemburg som har monopol på alla penningspel.

I Sverige har spelbolag utan licens tagit över mer än 50 procent av spelmarknaden och det är en av orsakerna till varför landet vill gå över till ett licensbaserat system. I Norge är andelen mycket mindre men även om antalet norska spelare på den oreglerade marknaden inte ökar så spenderar de mer pengar än förr.

Nordisk karta överspelmonopol i Norden

Mellan 60-80 procent av nordborna uppger att de spelat någon form av penningspel minst en gång under en 12 månaders period. Finländarna är även i internationella mått mätt ett ivrigt spelfolk. År 2015 hade hela 80 procent spelat minst en gång under det senaste året.

Grafik över hur stor andel av nordborna som spelat penningspel under en 12 månaders period

Lotto och olika lotterier är de populäraste spelen i de nordiska länderna. I Finland är spelautomater, som finns tillgängliga i exempelvis mataffärer och på bensinstationer, särskilt populära.

Infografik över populäraste spelen i Norden

I Danmark motiverades slopandet av spelmonopolet bland annat med att man ville skydda konsumenterna från den olagliga spelmarknaden som hade uppstått i och med spel på nätet. Statistiken efter förändringen visar att en aning större andel lider av spelproblem men att andelen pengar som konsumenterna spenderar på spel är den samma.

Spelmissbruk uppmärksammas allt mer i de nordiska länderna. I Sverige ändras exempelvis socialtjänstlagen från och med årsskiftet så att kommunernas socialnämnder i större utsträckning ska arbeta med spelmissbruk på samma sätt som med alkohol- och drogberoende.

Mellan två till tre procent av de som spelar i Norden har spelproblem, antingen ett riskfyllt spelbeteende eller spelmissbruk.

Infografik över spelproblem

Källor: Islands universitet, Spillemyndigheden, det Nationale Forskningscenter for Velfærd, Lotteriinspektionen, Institutet för hälsa och välfärd, Universitetet i Bergen.

Nordens välfärdscenter arrangerade en internationell konferens om gambling i Helsingfors 6- 7 november 2017 och där presenterades bland annat en översikt om spelpolitiken i Norden.
1st Gambling Policy Conference: Global Prospects, Nordic Perspectives

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

De nordiska länderna har valt olika vägar då det kommer till spelpolitik. Danmark gick in för ett licensbaserat system för spelmarknaden 2012 och i Sverige kommer spelmonopolet sannolikt att ersättas av ett licenssystem från och med 2019. I Norge står spelmonopolet än så länge stabilt, likaså i Finland där tre monopolföretag slogs samman till en stor operatör i början av året.

Les mer »

Ökad tillgänglighet ger mer skador – också då det gäller penningspel

Pressemeldinger   •   nov 17, 2017 13:23 CET

De skador som uppstår till följd av penningspel kan regleras genom att minska tillgängligheten på spel, det här enligt forskaren Ingeborg Rossow som deltog i den internationella penningspelskonferens som hölls i Helsingfors i början av november.

Närmare 120 experter inom penningspel samlades i Helsingfors då konferensen 1st Gambling Policy Conference: Global Prospects, Nordic Perspectives gick av stapeln. Under en av sessionerna presenterades delar av boken Setting Limits. Gambling, Science and Public Policy som ges ut på Oxford University Press nästa år.

En av skribenterna är Ingeborg Rossow, forskare vid Folkehelseinstitutet i Norge, som visar på sambandet mellan tillgänglighet och penningspelsrelaterade skador.

Enligt Rossow är skadepanoramat komplext och komplicerat.

– Överdrivet spelande kan leda till olika ekonomiska problem. Den som spelar tar kanske lån eller försnillar för att betala spelandet, använder familjemedlemmarnas kreditkort eller liknande. I värsta fall kan det gå så långt att spelaren måste sälja sin bostad eller går i privat konkurs.

Problemspelande är också knutet till kriminalitet, till exempel i de fall då spelaren försnillar för att kunna betala spelskulder.

– Det uppstår också olika familjemässiga problem. Den som har ett spelproblem har fokus på helt andra saker än familjen och har mindre tid för barn och partner. Partnern kan ge uttryck för lättnad då det visar sig att det var ett spelproblem och inte otrohet som var orsak till frånvaro eller lögner. Ibland leder spelproblem till skilsmässa. Frustration knutet till spelproblem kan också leda till både verbal och fysisk aggressivitet.

Mental hälsa och rusmedelsbruk

De som spelar mycket penningspel har ofta sämre mental hälsa, de använder rusmedel i högre grad och har större grad av suicidal problematik.

– Om det här är förorsakat av spelproblemen eller av andra förhållanden som har betydelse för att man kom in i en eskalerande spelkarriär – det kan vi inte veta säkert. Det här är väldigt svårt att undersöka på ett bra sätt i observationsstudier, som ju är det som vi är tvungna att använda på det här fältet.

Skadorna gäller inte bara på individnivå utan också samhället i stort.

– Det blir kostnader för samhället. Det pratas ofta om gambling som en regressiv beskattning, det är de fattigaste som betalar mest, eftersom det är de som spelar mest, och då spelvinsterna går samhället till godo blir det en ond spiral. Det drabbar dem med sämst förutsättningar hårdast.

Effekterna intressanta

Inom penningspelforskningen har forskare i flera studier utgått från totalkonsumtionsmodellen. De här studierna visar att det finns ett samband mellan det totala spelandet i en befolkning och hur många som spelar väldigt mycket eller har ett penningspelproblem. Studierna ger därför stöd för att penningspelskador kan regleras genom att påverka totalkonsumtionen av spel.

Läs hela artikeln på popNAD.com!

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

De skador som uppstår till följd av penningspel kan regleras genom att minska tillgängligheten på spel, det här enligt forskaren Ingeborg Rossow som deltog i den internationella penningspelskonferens som hölls i Helsingfors i början av november.

Les mer »

”Det finns inte endast ett svar på varför unga dricker mindre”

Pressemeldinger   •   nov 17, 2017 08:48 CET

– Det är lite naivt att tro att vi ska hitta ett svar på frågan om varför unga dricker mindre, säger alkoholforskaren Jonas Raninen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, under popNAD:s seminarium om ungas dryckesvanor. – Vad är det som vi inte klarar av att se, frågar i sin tur forskaren Hilde Pape från Folkehelseinstituttet.

Hur motarbeta de växande hälsoklyftorna i Norden?

Pressemeldinger   •   okt 02, 2017 11:44 CEST

Trots en aktiv välfärdspolitik växer ojämlikheten i hälsa i de nordiska länderna, mer än i till exempel Spanien och Italien. Exakt vilka mekanismer som ligger bakom utvecklingen och vilka faktorer som har störst påverkan är inte klarlagt. Nordens välfärdscenters nya projekt ska ta reda på hur de växande hälsoklyftorna kan motarbetas på nationell nivå.

Bilde & Video 1 bilde

Kontaktpersoner 3 kontaktpersoner

  • Pressekontakt
  • Kommunikationschef/Head of Communication
  • judimdt.kmhaendnagy@noksrdicwemvlfarrptnfpe.mheadgoruijghig
  • +46 (0)70 605 5681

Om Nordens velferdssenter

Nordisk samarbeid på det sosiale området

Nordens velferdssenter (NVC) er en institusjon under Nordisk ministerråd.

Institusjonen retter sin virksomhet etter de utfordringer som det nordiske velferdssamfunnet står overfor og bidrar til å utvikle den nordiske velferdsmodellen.
NVC arbeider for å fremme inkludering av utsatte grupper, likebehandling av innbyggerne, sosial solidaritet samt tilgjengelighet og kvalitet i spørsmålet om sosiale tjenester.

Hvordan arbeider NVC?
- Arrangerer og finansierer temakonferanser og seminarer
- Systematiserer kunnskap og gir støtte til utviklingsprosjekter
- Arrangerer workshops, forelesninger og sammenstiller forskningsresultater
- Utvikler anbefalinger og retningslinjer som bidrar til å styrke den nordiske velferdsmodellen
- Fremmer kunnskapsflyt og erfaringsutveksling i Norden, EU, Europarådet og FN.

Adresse

  • Nordens velferdssenter
  • Box 1073 (Drottninggatan 30)
  • 101 39 Stockholm
  • Sverige
  • Vår nettside