Nordens velferdssenter

Kartlägger nordiska mottagningssystem för ensamkommande

Pressemelding   •   jul 13, 2016 10:05 CEST

”En nulägesanalys är inte alldeles enkel. Förutsättningarna kring mottagandet förändras ständigt genom nya politiska beslut och regelverk vilket leder till att myndigheter och kommuner måste göra nya anpassningar, kanske flera gånger”. Det säger projektledaren Anna Gärdegård.

Exempel på förutsättningar som ändrats senaste året är införandet av tillfälliga uppehållstillstånd (TUT). Det har vidare kommit ett remissförslag om ett nytt ersättningssystem för mottagande och kommunplacering av ensamkommande barn och unga.

Hur ser det ut

År 2015 tog Norden emot drygt 45 000 ensamkommande flyktingbarn. I samtliga nordiska länder skedde en markant ökning mellan 2014 och 2015. Under 2015 såg det ut så här, i antal ensamkommande:

Sverige 35 369, Danmark 2 068, Finland 3 024, Norge 5 297 och Island 7. I Finland är mer än hälften mellan 16 och 17 år medan det i de övriga länderna fördelar sig ganska jämnt mellan 16-17 år och 14-15 år eller yngre.

Enligt siffror på flyktingorganet UNHCR:s hemsida fördelade sig samma år flyktingmottagandet för olika världsdelar så här, procentuellt:

Europa 6, Amerika 12, Asien 14, Afrika 29 och Mellan-Östern samt Nordafrika 39.

Kartlägger mottagningssystemen

Projektet Ensamkommande unga kartlägger just nu hur mottagningssystemen och omhändertagandet ser ut i de nordiska länderna. Det genomförs många insatser på olika nivåer och av flera verksamhetsområden i samhället för att ta emot de ensamkommande flyktingbarnen. Här finns siffror på antal ensamkommande, från vilka länder de kommer och var de befinner sig i länderna. Kartläggningen ska ge svar på hur man i respektive land ordnar med boende och omsorg och vilken tillgång till skola samt hälso- och sjukvård de unga har.

Hittills har forskningen producerat få utvärderingar kring ensamkommande unga och det är få länder som har bra registerdata (Sverige och Norge undantagna). Bra data är viktigt för att kunna ta tillvara deras rättigheter och för att synliggöra hur det går för dessa unga. Det gör det möjligt att följa utvecklingen för gruppen och ger underlag för utvärdering av olika åtgärder riktade till denna grupp. Många undersökningar lyfter fram betydelsen av kvantitativa studier som ett viktigt komplement till de kvalitativa undersökningarna Det som finns i forskningen hittills visar att många ensamkommande unga har varit med om traumatiska händelser, men att de också visar en styrka och förmåga att ta sig fram i sitt nya land. Integration och välfärd för denna grupp går hand i hand med att man möter dem utifrån deras speciella och individuella behov.

Detta vet vi är viktigt

Det är viktigt med snabb asylprövning med tydlig information och att eventuella vårdinsatser görs tidigt. Den unge behöver under sin väntan både strukturerade aktiviteter och kontaktperson.

Utbildning anpassad efter barnets förkunskaper så att skolplacering sker på rätt nivå och effektiv undervisning i det nya språket.

Anpassad boendeplacering. Ålder, kön, etnicitet och särskilda behov är viktiga hänsyn att ta.

Kontakter både med personer som tillhör samma etniska grupp och med personer som tillhör majoritetsbefolkningen.

Parallellt med kartläggningen arbetar Anna Gärdegård med att skapa nätverk med forskare och experter som har kunskaper om migration och ensamkommande unga. En viktig del av nätverkandet sker med praktiker.

”Inom Nordens Välfärdscenter jobbar vi bland annat med att hitta och sprida goda exempel inom Norden. Det innebär exempel på arbetssätt och metoder som visat goda eller lovande resultat där vi kan lära av varandra. Ensamkommande är ju inte en ny målgrupp, men det finns ännu inte mycket forskning på hur det går för dem och vad de behöver för att utvecklas på ett optimalt sätt. Men jag vet att det finns lovande exempel kring arbetssätt och metoder både inom exempelvis socialtjänst och skola”, säger Anna Gärdegård.

Kartläggningen är klar i slutet av året och då vet Nordens Välfärdscenter hur kunskapsbehoven ser ut kring ensamkommande flyktingbarn och hur projektarbetet fortsätter nästa år.

Om kartan (Datakälla: DK: Udlændingestyrelsen; FI: Migrationsverket; NO: Utlendingsdirektoratet; SE: Migrationsverket).)

Kartan visar från vilka länder ensamkommande flyktingbarn kom och de fem största inflödena per mottagarland, plus inflöden om minst 400 personer år 2015. De sistnämnda gäller flödena från Etiopien (891) och Marocko (403) till Sverige. Även om de inte ingick bland de fem största inflödena till Sverige var de så stora att de var större än många av de fem största inflödena till de tre andra länderna.

Statslösa ensamkommande till Danmark har inte inkluderats. Med 125 personer är de statslösa en av de fem största inkommande grupperna till Danmark men per definition saknas ursprungsland för denna grupp. Angående Island var antalet mycket litet och vi hade ingen uppgift om ursprungsland varför detta flöde helt saknas i denna karta.

År 2015 kom de flesta ensamkommande barnen från Afghanistan. I såväl Norge, Finland som Sverige kom runt 65 procent av de ensamkommande barnen därifrån. Även i Danmark var Afghanistan det främsta ursprungslandet, 38,4 procent.

Förutom Afghanistan var Eritrea, Syrien, Irak och Somalia de vanligaste ursprungsländerna. Endast 10,8 procent av de ensamkommande flyktingbarnen som kom till Norden år 2015 kom från Syrien. Störst andel från Syrien hade Danmark, 27,7 procent, medan endast 1,3 procent av de ensamkommande barnen som kom till Finland kom från Syrien.

Nordens Välfärdscenter är en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn.