Paradoxen i norsk matpolitik

Mat och välfärd har varit på den politiska agendan en längre tid i de nordiska länderna. Mat och näring blev ett politiskt tema under första världskriget då det blev svårt att få tillräckligt med mat och näring till alla. Näringspolitiken var i denna första fas mest riktad mot fattiga och var en del av välfärdsstatens uppbyggnad. Problemen såg liknande ut i Danmark, Finland, Norge och Sverige, men matproduktionen och de politiska lösningarna varierade länderna emellan. Till exempel Sverige och Finland introducerade gratis skolmat på 40-talet och i Norge, där mejerinäringen var speciellt viktig, fick mjölk rollen som en viktig näringskälla.  I Danmark sågs det däremot inte som statens roll att blanda sig i folkets privatliv och näringspolitiken gick därför inte längre än konsumentupplysning.

Fetma beskrivs som vår tids globala epidemi och mat och näring har därför också blivit politiskt intressantare under senare år. Det norska exemplet på hur näringspolitiken förhållit sig till fetma bjuder på många ohållbara argument.