Pressemelding -

Tillgänglighet och närståendevård nyckeln till att bo hemma länge

Att trygga tillgängliga bostäder till äldre är en enorm utmaning, det behövs individuella lösningar i kommunerna för att möta äldres boendebehov och boendeformen spelar till syvende och sist mindre roll – huvudsaken är att man trivs. Det var några av kommentarerna under Nordens Välfärdscenters (NVC) turnéstopp i Helsingfors i slutet av november.

NVC:s nordiska turné ”Vågar vi åldras i Norden?” hade boende och äldre som tema i Finland och NVC:s projektledare Maarit Aalto inledde med att presentera publikationen Så bor 80 + i Norden som nu också har översatts till engelska, 80+ living in Scandinavia.

I paneldiskussionen som avslutade seminariet deltog Ole Norrback, ordförande för Svenska Pensionärsförbundet, programchef Sari Hosionaho från miljöministeriet och forskare Sari Kehusmaa från FPA.

Tillgängliga bostäder till alla

Enligt Statistikcentralen kommer det i Finland år 2030 att finnas 1,5 miljoner personer som är över 65 år gamla, vilket är en halv miljon fler än idag. Utmaningarna att trygga tillgängliga bostäder till alla är alltså enorma. I Finland finns i dag en tredjedel bostäder färdiga i förhållande till framtida behov.

- Vi borde tänka i form av en livscykel. Det är betydligt billigare att bygga tillgängliga bostäder från början än att bygga om gammalt, konstaterar Sari Hosionaho som är programchef för miljöministeriets program för att förbättra äldres boende 2013–2017.

Hosionaho påpekar att det också är en stor utmaning att bygga en trygg boendemiljö för minnessjuka personer. I Finland har en tredjedel av personer över 85 år en svår eller medelsvår minnessjukdom och omkring 60 procent av alla minnessjuka bor hemma.

Vem tar hand om gården?

Av den åldrande finländska befolkningen bor majoriteten i egnahemshus men tillgängslighetsbestämmelserna gäller inte egnahemshus i lika stor utsträckning som höghus.

Hosionaho understryker vikten av service också för dem som bor i egnahemshus. Hon kontaktas av många äldre som frågar vem som ska skotta snön och ta hand om trädgården då de äldres egna krafter tryter.

- Kommunens service borde utökas till att gälla också dessa sysslor, föreslår Hosionaho.

Närståendevården ekonomiskt lönsam

Sari Kehusmaa är forskare vid FPA och hennes doktorsavhandling Kontroll över vårdutgifterna. Anlitande av tjänster, närståendevård och rehabilitering bland äldre hemmaboende personer med nedsatt funktionsförmåga visar att det finländska systemet med närståendevård märkbart sänker på kostnaderna inom äldrevården.

- Om inte anhöriga hjälpte till att ta hand om de äldre skulle vårdkostnaderna vara 2,8 miljarder euro högre på årsbasis jämfört med nu. Det skulle alltså vara ekonomiskt lönsamt att betala stöd till ännu fler nårståendevårdare, säger Kehusmaa.

Över hälften av alla de som får närståendevård är vårdarens maka eller make. Uppskattningsvis 60 000 personer är närståendevårdare i Finland men var tredje av dem får inget stöd.

- Det inofficiella stödet som anhöriga ger sina närstående är lika viktigt och får inte glömmas, påpekar Kehusmaa.

Se de äldre som en resurs

Ole Norrback, ordförande för Svenska pensionärsförbundet, lyfte fram frågan om vad som händer då kommunerna inte längre har råd att sköta om de äldre. Enligt Norrback ska kommunerna inte ta ansvar för allting, i stället frågar han vad de äldre själva kan göra.

– Vi äldre kan också ta initiativ och vi har möjlighet att hjälpa varandra, bland annat genom frivilligarbete. Trots att vi lever längre är vi också friska längre. I framtiden kommer vi att behöva ta hand om varandra på ett helt annat sätt än vad vi är vana med nu, konstaterar Norrback.

Foto: Nino Simic/ NVC

Related links

Emner

  • Sosiale spørsmål

Nordens Välfärdscenter, NVC, är en institution under Nordiska ministerrådet, social- och hälsosektorn.

Kontakter

Judit Hadnagy

Pressekontakt Kommunikationschef/Head of Communication +46 (0)70 605 5681