Skip to main content

Ny studie visar: Låga nedskrivningar av goodwill i svenska noterade bolag i finanskrisens spår.

Pressmeddelande   •   Jan 18, 2010 09:20 CET

Revisions- och konsultföretaget Grant Thornton har studerat hur noterade bolag hanterade nedskrivning av goodwill och immateriella tillgångar i Sverige och även jämfört med USA. Resultaten visar att svenska noterade bolag gjort avsevärt lägre nedskrivningar än de noterade bolagen i USA och att de svenska bolagens goodwill idag i snitt uppgår till 30% av bolagens totala egna kapital. Det innebär att det finns en stor variation i IFRS-reglernas tolkning och efterlevnad.

Grant Thornton har kartlagt samtliga 259 bolag som var noterade på Stockholmsbörsen vid bokslutet 2008. Syftet med undersökningen har varit att belysa hur de internationella redovisningsreglerna IFRS, som noterade bolag har att följa, i praktiken efterlevs när det gäller just nedskrivning av goodwill. Enligt reglerna som infördes 2005 och rekommendationen IAS 36 ska goodwill testas löpande för ned­skrivnings­behov. 2008 var första gången reglerna testades under en världsomfattande lågkonjunktur och studien visar tydligt att de tolkats eller efterföljts olika i USA respektive Sverige.

 Högt redovisad goodwill

De 259 svenska noterade bolagen hade totalt en goodwill på 613 miljarder kronor vilket utgör en andel om nära trettio procent av deras totala egna kapital. Skulle man lägga på övriga immateriella tillgångar (334 miljarder) uppgår andelen till 43 procent av bolagens egna kapital. I 28 av bolagen överstiger goodwillposten det egna kapitalet. I 42 av bolagen är goodwill plus immateriella tillgångar högre än det egna kapitalet.

 Stora skillnader mellan Sverige och USA

Bara 37 av de svenska bolagen skrev ned goodwill 2008 och då bara till ett totalt värde som motsvarar 1,5% av goodwill. I USA gjordes nedskrivningar motsvarade 30% av total goodwill för samma period. Bara ett fåtal av de svenska bolagen noterar i sina koncernredovisningar att man skrivit ned på grund av den finansiella krisen.

– Vi kan konstatera att nedskrivningstesterna, så som de är beskrivna i bolagens årsredovisningar, sällan ger en fullgod beskrivning av vilka värderingsantaganden som företagsledningarna gjort samt hur rådande marknadsförutsättningar kan påverka de testade enheterna, säger Björn Gauffin vid Grant Thorntons corporate finance-avdelning. Det är framför allt bolagens känslighets­analyser som ger oss denna bild. Man kan t.ex. ha visat hur en förändring i marginaler eller tillväxttakt påverkar nedskrivningsbehovet, men missat att informera om detta verkligen innebär en risk i just denna verksamhet.

 Förvånande med sänkta avkastningskrav

Något som förvånar i undersökningen är att en tredjedel av de svenska börsbolagen sänkte sin diskonteringsränta. En sänkning av diskonteringsräntan (som ska avspegla avkastningskraven med avseende på faktiska kapitalkostnader och risk) innebär att det bedömda värdet ökar, vilket samtidigt minskar behovet av nedskrivning. Att detta sker samtidigt som riskpremien på aktiemarknaden ökade väsentligt är förvånande. Det var just den ökade riskpremien som föranledde centralbankerna världen över till dramatiska styrräntesänkningar 2008 - en tidpunkt som då jämfördes med 30-talet när det gäller ekonomisk kris.

– Marknaden och bolagen måste acceptera att det är nödvändigt att skriva ner goodwill, om vi inte i förlängningen ska ha en situation där de noterade bolagens balansräkningar domineras av goodwill, kommenterar Björn Gauffin. Det innebär ingen katastrof hos bolagen, om man skriver ner goodwill. I själva verket visar andra rapporter från USA att nedskrivningarna där haft mycket begränsad effekt på börsvärdena. Min bedömning är att den amerikanska Securities and Exchange Commission (SEC) utövat tryck på bolagen att skriva ned vilket kan vara en del av förklaringen till större nedskrivningen i USA jämfört med Sverige. Det är inte bara för att den ekonomiska krisen skulle ha varit större där.

Om undersökningen

Samtliga bolag som var noterade på Stockholmsbörsen (OMX Nordic Exchange Stockholm) den 18 mars 2009 har undersökts. Konsulterna Björn Gauffin och Anders Thörnsten vid Grant Thorntons corporate finance-avdelning har undersökt bolagens koncernredovisningar för 2008 och studerat hur nedskrivningstesterna genomförts, noterat vilken diskonteringsränta som bolagen använt sig av, resultatet av nedskrivningstesterna, motiv till eventuella nedskrivningar samt vilka känslighetsanalyser som bolagen genomfört.  De har även haft förändringen i diskonteringsräntorna mellan 2007 och 2008 i beaktande.

Om IFRS

Från och med 2005 ska noterade bolag tillämpa de internationella redovisningsreglerna IFRS, där rekommendationerna IFRS 3 och IAS 36 beskriver hur goodwill ska hanteras. Enligt IAS 36 ska goodwill löpande testas för nedskrivningsbehov genom att dess återvinningsvärde beräknas.

För mer information kontakta

Björn Gauffin, Director

08-563 072 81

M 076-133 72 81

E bjorn.gauffin@grantthornton.se

 

Lisbeth Larsson, informationschef

T 08-563 071 56

M 0708-21 71 56

E lisbeth.larsson @grantthornton.se

 

www.grantthornton.se/press

Om Grant Thornton
Grant Thornton är ett av Sveriges ledande revisions- och konsultföretag. Bolaget med ca 830 medarbetare och 25 kontor i Sverige är medlem i Grant Thornton International, en av världens ledande organisationer av självständigt ägda och styrda revisions- och konsultföretag. Medlemsföretagen tillhandahåller revision, ekonomiservice, skatterådgivning, och annan rådgivning åt företag och deras ägare.

Bifogade filer

PDF-dokument

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera