Kommentar: Arvet efter Obamas presidentskap

Aberdeen Asset Managements chefsekonom Lucy O'Carroll kommenterar Barack Obamas arv:

"Barack Obama går till historien som en av världens stora talare när han lämnar sitt ämbete senare denna månad. Det är lätt att glömma hur mycket optimism och hopp som hans kampanj inspirerade till. Fortfarande, efter åtta hätska år i Vita Huset, så har han en sällsynt god förmåga att inspirera med sina ord. Vad som verkar svårare att minnas är hur uselt tillståndet i den amerikanska ekonomin var när han tillträdde som president.

På många sätt har finanskrisen och dess efterdyningar hemsökt hans presidentskap.
Obama hade inget att göra med dess uppkomst, men fick hantera mycket av dess förödelse.
Han översåg återhämtningen av den amerikanska banksektorn efter en räddningsaktion och måste ha gjort sina europeiska kollegor avundsjuka, då dessa aldrig riktigt lyckats reda ut sin egen motsvarighet.

En annan utmaning var att hantera den inrikespolitiska verkligheten: Republikanerna tog tillbaka representanthuset genom valet 2010, två år in i Obamas första mandatperiod, och kontroll över Senaten genom valet i november 2014.

Dessa båda valresultat innebar en oundviklig och allvarlig minskning i hans handlingsutrymme. Men valet 2010, som innebar den största mandatförändringen i ett val sedan 1948, återspeglade också effekterna av finanskrisen. Detta var även Obamas egen uppfattning: ”Det råder ingen tvekan om att människor framförallt bekymrar sig över ekonomin, ” sade han i en kommentar till valresultatet och tillade att ”de uttryckte en stor frustration över att vi inte gjort tillräckliga ekonomiska framsteg”

Den andra frågan som har format Obamas presidentskap är ojämlikhet. Denna fråga har nyligen blivit mer omtvistad på grund av den exceptionella penningpolitik som förts av Federal Reserve och andra centralbanker. Historiens dom kommer antagligen vara att Obama (liksom hans föregångare) kunde ha gjort mer för att utjämna klyftorna. Men de centralbanksbeslut som har bidragit till förvärrade inkomstskillnader var, även dessa, en reaktion på den finansiella krisen.

Det kan finnas stora delar av landet som inte känner av det, men totalt sett är USA i särklass närmast av de utvecklade ekonomierna att vara tillbaka i ett "normalläge”. Under enbart de två senaste åren så har USA skapat nära fem miljoner arbetstillfällen. Löneökningarna har nått sin högsta nivå sedan mitten av 2009. Centralbanken höjer räntorna och den finansiella sektorn är vid rimligt god vigör och undersökningar tyder på att ekonomin fortsätter att plocka upp momentum. Resten av världen bör dra nytta av det.

Ytterst så kunde Obama inte matcha sina ord med handling. Han presidentskap definierades mer av att spela den hand han fick, snarare än att ta uti med mycket av det som var målsättningen i hans propagandatal. Sammanfattningsvis hanterade han det på ett finessrikt och metodologiskt sätt, som tjänade hans land väl."