Skip to main content

”Det finns inga standardlösningar för att ta emot nyanlända”

Nyhet   •   Jan 11, 2016 11:11 CET

Den 26-27 januari är AcadeMedia med och arrangerar Rikskonferens Bättre Skola tillsammans med bland andra SIQ. En av föreläsarna på konferensen är Nihad Bunar, professor vid Barn – och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet. Han ska prata om hur skolor i Sverige jobbar med nyanlända elever. 

Nihad Bunar har, tillsammans med flera kollegor, forskat i hur nyanlända elever tas emot i den svenska grundskolan.

– Vi har intervjuat många olika aktörer, nyanlända barn, lärare, rektorer, lokala politiker, studie-och yrkesvägledare och föräldrar. Mina kollegor har även gjort deltagarobservationer i klassrum för att titta på de pedagogiska aspekterna och de sociala relationer som elever ingår i, berättar han.

– Syftet med vår studie har inte varit att jämföra olika kommuner och säga att någon gör rätt och någon annan gör fel. Vårt fokus har varit att identifiera olika arbetssätt och vi har tittat lite extra på det som går utanför hur man vanligtvis jobbar med nyanlända elever. Vi hade en tanke i början om att vi skulle jämföra, men vi fick släppa den. Istället har vi valt att presentera resultaten av vår forskning som empiriska fall och där har vi hittat en del gemensamma nämnare, säger Nihad Bunar.

Komplex fråga
Deras forskning startade redan för fyra år sedan, då var antalet nyanlända som kom till Sverige betydligt lägre än idag. En av sakerna de ville titta närmare på var förberedelseklasser som enligt Nihad Bunar slentrianmässigt levt kvar sedan 1960-talet.

– Vi ville ställa de enkla frågorna. Hur anordnar man de här förberedelseklasserna för nyanlända elever? Hur beslutar rektorn vad som måste göras? Hur länge ska eleverna gå i de här klasserna innan de ska in i vanliga klasser? Hur ser undervisningen ut och hur och när ska de gå vidare? Vi ville väcka en debatt och rikta uppmärksamheten mot nyanlända elever, något som inte diskuterades lika mycket när vi började forska på området, säger han.

Deras forskning har resulterat i en 300 sidor lång bok samt flertalet artiklar och rapporter. Några generaliserbara slutsatser om framgångsfaktorer som kan baseras på kausala samband är svåra att dra, frågan är väldigt komplex. Men de har hittat faktorer som har stor betydelse när det gäller att skapa rätt förutsättningar för nyanlända elever.

– Inkludering är en viktig aspekt. Vi har sett att de nyanlända elevernas behov av sociala kontakter med elever som är födda i Sverige, eller har kommit länge i språkutvecklingen än dem själva, är stort. De har ett behov av att bli accepterade och få en känsla av tillhörighet, de vill helt enkelt vara ”normala” och ”som alla andra”. Det är en stor drivkraft för nyanlända elever, att inte betraktas som en avvikelse.

Där kan förberedelseklasserna vara hämmande. 

– De som går i förberedelseklasser märker efter en tid att de blir kategoriserade. De avviker inte bara för att de inte kan svenska, har mindre pengar eller annat utseende. De blir ”FK-barn” (förberedelseklassbarn) och det bidrar till känslan av att inte vara som alla andra, det betyder något, de känner sig mindre smarta, säger Nihad Bunar.

Har sett lyckade exempel
Även om Nihad Bunar helst inte vill jämföra modeller och peka ut bra och dåliga huvudmän så har de i sin forskning sett exempel på enskilda skolor som jobbar framgångsrikt med nyanlända elever.

– Bland annat en skola som hade ett språkutvecklande arbetssätt som var bra. Svenska som andraspråks-lärarna jobbade tillsammans med ämneslärarna och studiehandledarna på ett bra sätt. Framgången låg i att de inte bara lärde eleverna nya ord, de satte in orden i sammanhang. De gick igenom kanske nio meningar om andra världskriget under ett helt lektionspass, de analyserade orden och sammanhangen som orden användes i, sen gick de vidare, berättar han.

Under 2015 har det kommit 50 000 asylsökande barn till Sverige. Sen har det kommit ytterligare barn av andra anledningar än att de flytt från krig och förföljelse. Detta ställer tuffa krav på både kommuner och fristående skolhuvudmän.

– Det finns kommunala och fristående skolor som har väldigt liten erfarenhet av att ta emot nyanlända elever. Nu måste de helt plötsligt börja ta i en fråga som tidigare varit någon annans. Vi ser att en del kommuner börjar prata med friskolor som samarbetspartners, att detta är utmaningar som måste tacklas tillsammans. Inte minst AcadeMedia visar ju ett intresse för frågorna och signalerar tydligt att man vill ta ett samhällsansvar, säger Nihad Bunar.

Gemensam nationell utmaning
Han betonar att utmaningarna med att ta emot nyanlända elever i den svenska skolan inte bara handlar om att undervisa i svenska som andraspråk på ett bra sätt. Frågan är större än så.

– Detta är hela det svenska samhällets angelägenhet. Vi måste ta hand dom dem som kommer hit, de är blivande medborgare som i många fall ska bo här resten av sina liv. Det vi gör nu lägger grunden för vilka medborgare de blir.

Men trots gedigen forskning och ett stort empiriskt underlag menar Nihad Bunar att vi inte ska lägga för mycket energi på att hitta en ”supermodell” som ska lösa alla utmaningar.

– Vi ska utgå från individuella förutsättningar och de behov som nyanlända elever har. Skolan har ibland en tendens att vara fastlåst i strukturer och mallar som nyanlända elever inte alltid svarar mot. Vi kan inte förändra elevernas bakgrund och få dem att behärska språket på bara en månad, däremot kan vi förändra hur vi jobbar, säger han.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera