Skip to main content

Pias undervisning utmanar normerna

Nyhet   •   Maj 13, 2014 13:34 CEST

Artikelserie om Sveriges viktigaste uppdrag. Del 15

Pia Kangas blev lärare för att hon älskar sina ämnen svenska och historia. Den kärleken har både djupnat och vidgats.
– Vid Rytmus arbetar vi med normkritisk pedagogik och det ger ytterligare en dimension till de kunskaper vi förmedlar i vår undervisning.

För fem år sedan fick Pia Kangas och kollegan Lotta Björkman Natur & Kulturs stora lärarpris för sina pionjärinsatser inom normkritisk undervisning. Pia arbetar i dag vid Rytmus i Stockholm, ett gymnasium med estetiskt program inriktat på musik.
– Vi försöker ha normkritiska glasögon på oss i alla ämnen och alla sammanhang. Våra elever blir bemötta på ett normkritiskt sätt oavsett om de pratar med en lärare, en IT-tekniker eller en biträdande rektor.
 – Eftersom många av eleverna på Rytmus kommer att gå ut och söka sig till arbeten i musikbranschen är det viktigt att de kan identifiera till exempel genuspåverkade normer så att de kan förhålla sig till dem. Vi vill stärka våra elever så att de kan ägna sig åt musiken och skapandet på sina egna villkor och inte behöver anpassa sig till stereotypa och begränsande föreställningar.

Frihet i undervisningen Både Hanna Winberg och Emma Wallerö i trean går programmet för singer-songwriter, och även om båda också var feminister innan de började på Rytmus, så tycker de att åren där har gett dem ännu mer kött på benen för att fortsätta arbeta för alla människors lika värde och förutsättningar.
– Vi började hela undervisningen i ettan med ett stort specialarbete i svenska och samhällskunskap där fokus låg på normkritiskt tänkande, berättar Hanna Winberg. Där tror jag att vi alla ”grundade” med det som sedan har genomsyrat allt vi har läst.

Hanna tycker att det är svårt att sätta fingret på hur Pia Kangas förmedlar det normkritiska i undervisningen.
– Just för att det är så självklart och integrerat i allt som Pia gör och säger. Hon påpekar aldrig att ”nu ska vi ta upp kvinnornas historia också”, utan det bara finns där. Och det är ”en” och ”hen” utan undantag och då går det rakt in i oss elever också. Emma Wallerö fyller på med att den frihet som Pia Kangas erbjuder sina elever i valet av arbetsuppgifter gör undervisningen rolig och därmed motiverande.
– När vi skulle göra en vetenskaplig textanalys tyckte väl ingen att det lät särskilt kul. Men så fick vi välja texter väldigt fritt, så jag tog Selma Lagerlöf och Hjalmar Söderberg och kunde analysera på temat ”kvinnans plats i litteraturen i början av 1900-talet” och då blev det ju jätteintressant!

Pia Kangas vill att hennes undervisning ska vara så inkluderande som möjligt, att alla känner sig berörda av det som tas upp.
 – I historieämnet kan man med de normkritiska glasögonen granska vilken historia som lyfts fram, och på vilket sätt. Och försöka problematisera varför. – När det gäller svenskan, så är det så otroligt viktigt med god läsförståelse. Den som inte riktigt kan läsa av alla koder i språket kommer inte att kunna genomskåda till exempel politiska budskap eller avslöja förtäckta fördomar.

Språket är viktigt Pia lägger också stor vikt vid att lära eleverna skillnaden mellan olika språkbruk och när det fungerar att använda den ena eller andra uttrycksformen.
– En jobbansökan bör inte formuleras på samma sätt som ett sms och det behöver eleverna bli medvetna om. I dagens samhälle är det så enormt viktigt att kunna läsa och skriva, och att förstå och kunna röra sig mellan olika texttyper och uttryckssätt.

Bland annat dessa färdigheter har ju svenska elever halkat efter i enligt Pisa- mätningen. Här har Pia Kangas en stor uppgift som förstelärare i svenska.
– Just nu tittar jag och mina kolleger mycket på hur man har gjort i andra länder för att lyckas bättre. Vi letar efter goda exempel och undersöker hur vi kan använda oss av dem.
– Att söka upp innovativa och forskningsbaserade undervisningsmetoder och sprida kunskap om dem är en viktig uppgift för oss förstelärare – och väldigt roligt!
 – Jag utgår också ifrån att AcadeMedia vill ligga i framkant i Skolsverige när det gäller de praktiska förutsättningarna för att jobba med skolutveckling. När AcadeMedia skjuter till resurser och systematiserar fortbildningsinsatserna får vi lärare ordentligt med tid och möjlighet att ta del av den bästa utbildningsvetenskapliga forskningen.


Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera