Skip to main content

”Vi lärare har Sveriges viktigaste jobb”

Nyhet   •   Okt 12, 2016 09:45 CEST

Del 3 i artikelserien #iKlassrummet.

När Ida Lundstedt tog studenten sa hon att hon aldrig skulle bli lärare. Nu är hon inne på sitt femte läsår som lärare i försäljning och marknadsföring på handels- och administrationsprogrammet på Plusgymnasiet i Örebro. Idag tycker Ida att hon har Sveriges viktigaste jobb.

– Om man vill jobba med människor och deras utveckling så är skolan den bästa arbetsplatsen som finns. Man behöver lägga ner mycket tid och energi som lärare, men det man får tillbaka är tusen gånger mer värt, säger hon.

– Och vi måste bli bättre på att prata om allt som är bra i svensk skola istället för att enbart fokusera på det negativa.

Jobbar framgångsrikt med UF

Att Ida Lundstedt till slut ändå hamnade på andra sidan katedern var lite av en slump, men idag ångrar hon inte en sekund att hon valde läraryrket. Ett av hennes signum är att hon jobbar framgångsrikt och aktivt med Ung Företagsamhet (UF) som också är en del av de kurser hon undervisar i.

– Jag brinner för företagsamhet och entreprenörskap. Och för eleverna blir UF något som är på riktigt där de tvingas lära sig att våga chansa och göra fel. Jag ger dem grunderna och fungerar som en handledare, sen får eleverna ta ett stort eget ansvar för sin process. Det är häftigt att se hur de växer när man tror på dem, inte minst som människor, säger Ida Lundstedt.

I klassrummet lägger hon mycket krut på att bygga relationer till eleverna och skapa ett ömsesidigt förtroende.

– Om man inte har en bra relation och om man inte ger varandra respekt så spelar det ingen roll vad jag står och säger eller gör på lektionerna. Det är en grundförutsättning för att lyckas med undervisningen. Både mentorskapet och klassrumsledarskapet är viktigt, säger hon.

Flexibel och lyhörd

Alla dagar har olika förutsättningar och som lärare behöver man planera sina lektioner, men samtidigt vara tillräckligt flexibel för att göra förändringar under lektionens gång, menar Ida Lundstedt.

– Jag vet vilka elever jag kommer att möta på en lektion men jag vet inte vilket humör de är på. Där måste jag vara lyhörd som lärare. Om det är glad och uppsluppen stämning kanske det inte är läge för mig att hålla en lång monolog, då kanske det är bättre att vi utnyttjar stämningen till att jobba med kreativa övningar.

– Och ibland är det tvärtom, då behöver jag göra något för att få igång klassen. Då har jag lite olika fysiska lekar som vi kör en kort stund i början av lektionen för att få upp adrenalinet. Helt enkelt för att jag lättare ska kunna nå fram med min undervisning, säger hon.

Kreativitet är en viktig ingrediens när man jobbar med UF. Hela konceptet handlar om att elever ska utveckla en idé till en färdig produkt eller tjänst. Att träna kreativitet är därför viktigt, berättar Ida Lundstedt.

– Den första månaden i årskurs 2, då vi framför allt jobbat med UF, handlar i stor utsträckning om att komma på idéer. Det finns olika metoder för detta och jag använder en hel del material och verktyg som jag fått på UF-konferenser. Ett exempel kan vara att man ska spåna efter nya användningsområden för befintliga produkter, vad kan man göra med en tegelsten mer än att bygga hus? Att säga ”nej, det är ingen bra idé” finns inte i klassen. Allt har potential. Självklart har vissa lättare än andra att komma på idéer, då är det en fördel att jobba i grupp där eleverna kan hjälpa varandra, säger hon.

Viktigt med förebilder

I klassrummet försöker Ida Lundstedt att vara en förebild för sina elever, på samma sätt som hon själv har en tydlig lärarförebild från sin gymnasietid.

– Jag hade en lärare som var en otroligt jordnära människa. Han såg varje elev och tog verkligen tillvara på tiden tillsammans med oss. Om klassen kom in på ett sidospår som ruckade på hans planering så lät han diskussionen fortsätta om den var viktig. Han undervisade inte i mina favoritämnen, men hans lektioner var ändå de jag tyckte bäst om. Vi träffas än idag, eftersom han jobbar på grannskolan, berättar Ida Lundstedt.

– När vi ses säger han alltid ”jag trodde aldrig att du skulle bli lärare”. Det trodde ju inte jag heller där och då, men att jag står här idag är mycket hans förtjänst. Jag hoppas kunna vara en liknande förebild för mina elever.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera