Dqcvktycuht4am14zis4

Snabbare diagnos vid lungcancer målet med studie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2015-02-24 08:10 CET

Lungcancer är fortfarande en tumörform med hög dödlighet. Men de senaste 10-15 åren har framsteg gjorts med cellgiftsbehandlingar, mer skräddarsydd kirurgi och ett antal nya biologiska läkemedel som ökat överlevnaden. Att snabbt kunna identifiera vilka patienter som har störst nytta av de nya, målinriktade behandlingarna är målet med en studie på Akademiska som startar i vår.

Bfnwibjd3acptx5ydlti

Stamceller i kombination med öceller - ny behandling vid svårkontrollerad typ 1 diabetes

Nyheter   •   2015-02-23 13:21 CET

Stamceller från nervsystemet förbättrar chanserna att bota diabetes med en transplantation av insulinproducerande celler. Det visar en ny studie gjord av forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet, som publiceras i facktidskriften Journal of Clinical Endocrinology and Metabolism.

Ecxlo5razi7ezh98e3iw

Kranskärlsdissektion bakom hjärtinfarkt fokus i ny studie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2015-02-19 09:38 CET

Spontan kranskärlsdissektion är en ovanlig orsak till hjärtinfarkt som är överrepresenterad hos yngre kvinnor. Detta beror på flera faktorer men kvinnliga könshormoner anses spela in. I en fjärdedel av fallen uppstår tillståndet i anslutning till en graviditet. Inom kort inleds en studie på Akademiska sjukhuset om vanligt tillståndet är och hur prognosen ser ut för berörda kvinnor.

Media-no-image

Ny metod förtydligar bilden av genetik bakom allergi och astma

Nyheter   •   2015-02-18 13:20 CET

Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.

- Vi fann också att regleringen av genernas aktivitet var koncentrerad till s.k. eosinofila blodkroppar som man ofta finner aktiverade i lungvävnad hos astmatiker. Flera av dessa gener kan bli föremål för helt nya behandlingsprinciper vid allergi och astma. I förlängningen kan man tänka sig att en mer individualiserad behandling kan ges till olika patienter beroende på vilka gener som är felreglerade hos den enskilda patienten, säger Lars Rönnblom, professor i reumatologi vid institutionen for medicinska vetenskaper, Uppsala universitet och läkare på Akademiska sjukhuset.

Läs mer i pressmeddelande från Uppsala universitet.

Allergiska besvär drabbar hela 30 procent av befolkningen, och tio procent av alla barn får astma. Forskare i England, USA, Sverige och Kanada rapporterar i senaste Nature att man upptäckt mer än 30 gener som är kopplade till allergiska besvär och astma. Dessutom styr dessa gener nivån av IgE i blodet, det protein som kan utlösa allergiska reaktioner.

Läs vidare »
Xlrbd3qhxt8qrjzvazjt

Otto Cars har ett av Uppsalas 50 starkaste varumärken

Nyheter   •   2015-02-13 08:41 CET

​Otto Cars, seniorprofessor och tidigare överläkare och chef vid infektionskliniken på Akademiska, finns med på Relations lista över Uppsalas 50 starkaste personliga varumärken jämte kända krögare, politiker, ståuppare och andra profiler.

Media-no-image

​​Specialistmottagningar i Tierp flyttar till Akademiska

Pressmeddelanden   •   2015-02-11 08:25 CET


Sedan flera år har en ögonläkare och en öronläkare från Akademiska sjukhuset bedrivit mottagning vid Tierps vårdcentral några dagar i veckan. Verksamheten, som drivits på konsultbasis, flyttas den 30 mars till Akademiska sjukhuset. 

– Vi har kapacitet att ta hand om berörda patienter inom befintlig verksamhet. De kommer att kunna träffa samma specialister och erbjudas samma service. Vi bedömer att denna lösning blir bäst medicinskt samtidigt som den borgar för god kontinuitet och bemanning, säger Manochehr Amani, verksamhetschef för ögon och öron-näs-hals-verksamheten på Akademiska sjukhuset.

Bakgrunden till flytten är att Primärvården, i och med det nya vårdavtalet för 2015, inte längre har i uppdrag att bedriva specialistmottagningar utan ska fokusera på första linjens vård/primärvård. Akademiska sjukhuset, å sin sida, har inte ansökt om att bedriva specialistsjukvård i en filial via vårdval inom berörda områden. Uppdraget i Tierp har setts som ett konsultuppdrag, inte en satellitverksamhet/filial.

– Att samla kompetensen på sjukhuset ger bättre förutsättningar att långsiktigt säkra bemanningen och garantera patienterna kontinuitet i vården. Det blir mindre sårbart vilket är positivt för alla parter. Det krävs lång erfarenhet för att arbeta som konsult utanför sjukhuset och i dag råder brist på specialister inom dessa områden nationellt, säger Manochehr Amani.
Alternativet, menar han skulle vara att bygga ut en fullskalig filial till Akademiska sjukhuset i Tierp, något som skulle kräva stora investeringar för upprustning av lokaler och medicinteknisk utrustning, bland annat en ny kamera för ögonbottenundersökningar. Detta anses inte ekonomiskt försvarbart givet att utrustning och lokaler finns på sjukhuset.
 
Under de senaste åren har man inom öron-näs och hals haft cirka 500 läkarbesök och inom ögon mellan 600 och 800 läkarbesök per år på vårdcentralen i Tierp. Därutöver har man haft mellan 1300 och 1500 patientbesök för olika  ögonundersökningar. Samtliga berörda patienter kommer att informeras via brev om förändringen.


Mer information:
Manochehr Amani, verksamhetschef för ögon och öron-näs-halsverksamheten,
Akademiska sjukhuset, 018-611 51 42 eller 070-611 03 27
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Sedan flera år har en ögonläkare och en öronläkare från Akademiska sjukhuset bedrivit mottagning vid Tierps vårdcentral några dagar i veckan. Verksamheten, som drivits på konsultbasis, flyttas den 30 mars till Akademiska sjukhuset. Berörda patienter kommer att kunna träffa samma specialister och erbjudas samma service.

Läs vidare »
Ij2jw1a2ag9savihibbz

​​Akademiska först med ny gelbehandling av svåra brännskador

Nyheter   •   2015-01-28 08:23 CET

Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att i bred skala introducera en ny behandling av svåra brännskador. I stället för att skära bort den brända huden smörjs patienten med en kräm som innehåller enzymer. Krämen löser upp det brända så att man i princip bara kan tvätta av det och börja transplantera. Fördelen är bland annat färre operationer, men också mindre ärrvävnad.

Txbxv84qynybqaryaylw

Stärkt ECMO-vård på Akademiska kan rädda liv

Pressmeddelanden   •   2015-01-27 08:40 CET

Inom den närmaste tiden väntas influensan kulminera. Varje år drabbas några patienter av svår andningssvikt där vanlig intensivvård inte räcker till. Thoraxkliniken på Akademiska har möjlighet att ge så kallad ECMO-vård där blodet syresätts utanför kroppen och ges tillbaka till patienten medan infektionen läker ut. För att kunna behandla fler patienter förändras nu organisationen.

Media-no-image

Akademiska först med ultraljudsbehandling av myom

Nyheter   •   2015-01-26 09:10 CET

Kvinnor med besvärande muskelknutor i livmodern, så kallade myom, kan nu erbjudas en ny, nästan smärtfri behandling med ultraljud i stället för operation. Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att introducera denna mer skonsamma behandling som till en början ges inom ramen för en klinisk studie.

– Myomablation med fokuserat ultraljud blir ett uppskattat tillskott till behandlingsarsenalen vid behandlingskrävande myom. Kvinnan är vaken under behandlingen och kan gå hem samma dag. Vid sedvanlig operation är man oftast inneliggande ett par dagar. Dessutom slipper man sår och stygn och kan snabbare återgå i arbete,säger Olle Eriksson, överläkare på kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset och institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Närmare hälften av alla kvinnor får någon gång i livet myom, en slags muskelknuta som kan uppstå och växa i livmoderväggen. Antalet och storleken på knutorna varierar, men de kan bli mer än tio centimeter stora. Många känner aldrig av några symtom, medan andra besväras av livmoderförstoring med tryck mot blåsa och tarm, rikliga blödningar och värk. För kvinnor med svåra besvär har de vanligaste behandlingarna hittills varit operation med avlägsnande av myomet eller, om kvinnan är över 45 år, hysterektomi då livmodern tas bort. På vissa sjukhus används även embolisering, en behandlingsmetod där man täpper till blodförsörjningen till myomet.


Den nya metoden, MR-HIFU, innebär att avancerad ultraljudsutrustning integreras med en MR-kamera. Hittills har två patienter behandlats på Akademiska sjukhuset. Syftet med den kliniska studien är att bekräfta att metoden är säker och funktionell. Patienterna kommer att följas upp efter sex månader respektive ett år.

Tekniken gör det möjligt att både se bilder av det som ska behandlas och ”bränna bort” knutor med högintensivt fokuserat ultraljud. Myomet hettas upp till 60-65 grader vilket leder till att cellerna går under och myomet sedan krymper. Målgruppen är kvinnor med svåra symtom som kräver operation. Viktiga kriterier är att myomet inte är för stort och inte ligger för djupt (högst 12 cm från hudytan). Likaså att livmodern går att tippa framåt och att kvinnan inte är kraftigt överviktig eller gravid.


– Ultraljudsbehandling är i de flesta fall nästan smärtfri och innebär att patienten ligger stilla på mage på en brits i några timmar. Tack vare MR-kamerans höga kontrast mellan olika mjukdelsvävnader kan operatören fokusera precis på myomet och ”bränna” bort knutan/knutorna med högintensivt ultraljud. En annan fördel är att man kan mäta temperaturen både i det behandlade myomet och intilliggande område och därmed undvika skador på frisk vävnad, säger Håkan Ahlström, överläkare och professor i radiologi, som leder studien.


Internationellt har myomablation med fokuserat ultraljud använts i ett tiotal år, i Europa framförallt vid myom, benmetastaser och prostatacancer. För myom och prostatacancer är det en potentiellt botande behandling, medan den vid benmetastaser ges i symtomlindrande syfte. Metoden har även använts med framgång mot adenomyos (endometrios i livmoderväggen) och i små behandlingsserier vid neuropatisk smärta och skakningar vid Parkinsons sjukdom. Intensiv forskning pågår internationellt kring nya behandlingsindikationer.

FAKTA: Myom
  • Knutor av muskelceller och bindväv/godartade tumörer, som kan uppstå i livmoderns muskelvävnad.
  • Drabbar framförallt kvinnor i fertil ålder och kan ibland bidra till ofrivillig barnlöshet.
  • I Västvärlden har ungefär hälften av alla kvinnor något myom under fruktsam ålder. Efter menopausen brukar tillväxten avstanna och myomen krympa ihop.
  • Orsaken är en samverkan mellan könshormoner, bland annat gulkroppshormon (progesteron), östrogen och en rad tillväxtfaktorer över tid.
  • Sarkom är en elakartad bindvävstumör som kan likna myom, men som uppstår av andra orsaker och kan utvecklas även vid hög ålder. En på 2-3 000 kända muskelknutor kan vara ett sarkom.

Mer information:

Olle Eriksson, överläkare på kvinnokliniken, 018-611 94 99 eller 0738-681495
Håkan Ahlström, professor och överläkare i radiologi, 018-611 47 71
Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 070-622 24 21
Anneli Waara, presschef Uppsala universitet, 070-425 07 18

Kvinnor med besvärande muskelknutor i livmodern, så kallade myom, kan nu erbjudas en ny, nästan smärtfri behandling med ultraljud i stället för operation. Akademiska sjukhuset är först i Sverige med att introducera denna mer skonsamma behandling som till en början ges inom ramen för en klinisk studie.

Läs vidare »
Media-no-image

Pulverlarm avblåst

Nyheter   •   2015-01-26 09:05 CET

Ett brev med ett okänt pulver upptäcktes under fredagen på postterminalen på Kungsgatan i Uppsala. Polisen utreder om innehållet är farligt. Landstingets smittskyddsläkare och tjänsteman i beredskap hjälper i arbetet med att kartlägga vilka som kan ha blivit exponerade.

Tre personer som har kommit i kontakt med brevet förs till Akademiska sjukhuset för bedömning och eventuell sanering. Brevet kommer att handhas av polisen enligt en handlingsplan som tagits fram av Stockholms läns landsting. Bedömningen är att det inte finns någon fara för allmänheten. Den senaste tiden har det förekommit fler fall av så kallade pulverbrev. Samtliga har visat sig innehålla mjöl eller andra ofarliga substanser.

­­- Vi tar detta på allvar och handlägger fallet som om det kan ha innehållit någon farlig substans såsom mjältbrandssporer, till dess att vi kan utesluta att det finns någon risk, säger smittskyddsläkare Mats Ericsson.

Ytterligare information: Mats Ericsson, smittskyddsläkare, tel 076-721 65 88

Uppdaterad 26 januari 2015:

På fredagen 23 januari fick polisen indikation om att det var bakpulver i brevet och detta kunde bekräftas av Folkhälsomyndigheten under lördagen. Fallet har nu avskrivits och samtliga berörda berörda har informerats.

Ett brev med ett okänt pulver upptäcktes under fredagen på postterminalen på Kungsgatan i Uppsala. På fredagen 23 januari fick polisen indikation om att det var bakpulver i brevet, och under lördagen kunde Folkhälsomyndigheten klarlägga att det inte fanns mjältbrand i breven. Alla berörda är informerade av landstingets smittskyddsläkare.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 18 kontaktpersoner

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Sjukhusets kärnvärden är ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet. Sjukhusledningen verkar för att att Akademiska ska vara konkurrenskraftigt - som vårdgivare, samarbetspartner och arbetsgivare, att sjukhuset alltid ska ge det bästa bemötandet och den mest intressanta samarbetsformen, samt vara det universitetssjukhus som finns närmast till hands, oavsett avståndet.

Akademiska sjukhuset har cirka 8 000 anställda, varav 1 247 läkare och 2 697 sjuksköterskor och barnmorskor.

2013 var omsättningen 7,4 miljarder kronor, varav 1,85 miljarder motsvarade vård av patienter från andra landsting i regionen eller riket, vilket motsvarar drygt 25 procent av alla vårdtillfällen.

Sjukhuset har cirka 950 vårdplatser. Här registreras årligen cirka 60 000 vårdtillfällen. Drygt 600 000 patienter besöker sjukhuset för öppenvårdsbesök och drygt 30 000 operationer genomförs varje år.