F6huki9skjkx6cvwaceo

Miljonanslag till forskning på individanpassade läkemedel för barn

Pressmeddelanden   •   Nov 17, 2017 08:30 CET

Läkemedel för svårt sjuka barn med exempelvis cancer eller neurologisk sjukdom är ofta varken till dos eller utseende anpassade för unga. Med hjälp av ny teknik som tex 3D-skrivare och ett nytt bärarmaterial, Upsalite, ska en grupp forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utveckla individanpassade preparat.

M9t1gntvg0wc2hpuz2ts

Akademiska sjukhuset försämrar sin ekonomiska prognos

Pressmeddelanden   •   Nov 14, 2017 11:00 CET

​Akademiska sjukhusets månadsrapport för januari-oktober 2017 visar ett prognostiserat årsresultat på minus 150 miljoner kronor. Det är 125 miljoner kronor sämre än föregående månad. Förklaringen är till stor del system- och registreringsfel vilket medfört felaktig fakturering till kunder som nu rättas. Händelsen ska ses som en engångshändelse och bedöms inte påverka kommande budgetår.

Ivxvxmgojxmpihje37y9

Nya diabetesläkemedel kan minska risk för tidig hjärtdöd

Pressmeddelanden   •   Nov 13, 2017 08:30 CET

​Tack vare nya glukossänkande läkemedel kan hjärtkärlsjukdom förebyggas och risken att dö i förtid minskas hos patienter med typ 2-diabetes. Detta stöds av en stor nordisk registerstudie där bland annat Akademiska sjukhuset medverkat. Rönen lyfts fram med anledning av världsdiabetesdagen 14 november.

Sgzd51gvd9gkvtmxhcez

Insulinproducerande stamceller kan ersätta cellöar vid svår typ 1-diabetes

Nyheter   •   Nov 13, 2017 08:30 CET

Transplantation med insulinproducerande celler vid svårbehandlad typ 1-diabetes görs idag med celler från bukspottkörtlar hos avlidna donatorer. Men inom några år hoppas forskare vid Akademiska/Uppsala universitet starta kliniska studier med insulinproducerande celler framodlade ur patientens egna stamceller.

Nwwaofcijuiq0x5l54rm

Allt fler stockholmare vill vårdas på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Nov 08, 2017 08:30 CET

​Antalet människor som skulle välja Akademiska sjukhuset vid behov av vård ökar runt om i Mellansverige och framförallt i Stockholm sedan 2014. Sjukhuset får även mycket goda betyg av patienter och anhöriga när det gäller personalens engagemang, patientmat och medicinsk standard. Det framgår av en attitydmätning våren 2017 genomförd av Provos Research.

Nd6rd9n5g46d6vhkeuny

Effekten av blodstamcellstransplantation vid MS ska utvärderas på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Okt 31, 2017 09:16 CET

​Multipel skleros (MS) sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom. Sedan 2004 har cirka 150 MS-sjuka i Sverige framgångsrikt behandlats med cytostatika i kombination med blodstamcellstransplantation. Nu ska forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera effekten av denna relativt nya metod tack vare forskningsanslag på 3,8 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet.

Media no image

​Miljonanslag till SLE-forskning på Akademiska

Pressmeddelanden   •   Okt 27, 2017 08:01 CEST

Personer med den autoimmuna reumatiska sjukdomen SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nya forskningsrön har lett till effektivare behandling med biologiska läkemedel och ökad kunskap om ärftliga faktorer. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har länge legat i frontlinjen och nu har en forskargrupp tilldelats anslag på 4,2 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet.

– Vi är förstås mycket glada och stolta. Forskningsanslagen ska bland annat användas för fortsatt kartläggning av hur arvsanlag påverkar SLE. Resultaten kommer sannolikt att bidra till ökad förståelse av sjukdomsmekanismerna samt till ökad kunskap om infektionsförsvaret och hur autoimmuna reaktioner i allmänhet uppstår, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi på Akademiska sjukhuset.

Forskargruppen får dels ett tvåårigt projektanslag på 2,7 miljoner som kan förnyas i ytterligare två år med samma summa, dels ett femårigt anslag på 1.5 miljoner som stöd till det svenska SLE-nätverket där Lars Rönnblom är koordinator. Nätverket ska arrangera en SLE-konferens 2022 för att redovisa aktuell SLE-forskning.

SLE (Systemisk lupus erythematosus) är en autoimmun reumatisk sjukdom som till 90 procent drabbar kvinnor. Vid sjukdomen uppstår inflammation i flera organ och vävnader. Hos vissa kan t ex njurar, hjärta och lungor angripas, medan andra främst har symtom från hud, leder och benmärg.

Att interferon spelar en nyckelroll är redan till stora delar klarlagt. Interferon är ett naturligt förekommande protein, producerat av kroppens celler som svar på attacker av virus, cancerceller och parasiter. Vid SLE sker en överproduktion av interferon som stimulerar immunsystemet och underhåller sjukdomsprocessen. Det är däremot oklart hur den onormala immunaktiveringen ska brytas utan att patienten drabbas av biverkningar.

Forskargruppen vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har bidragit till att identifiera mer än 25 av de drygt 100 gener som är kopplade till ökad risk för SLE. Dessa gener kan dock endast förklara mindre än 30 procent av den totala ärftliga sjukdomsrisken och det är ännu okänt hur majoriteten av riskgenerna påverkar immuncellerna.

De senaste åren har studier visat att personer med SLE löper tio gånger högre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Häromåret visade en forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset att ärftlighet är en viktig förklaring till att medelålders med SLE löper kraftigt förhöjd risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det förklarar varför förebyggande blodfettsänkande behandling inte tycks fungera lika bra i denna patientgrupp som hos andra patienter. Följden har blivit att vi fått tänka i nya banor, förklarar Lars Rönnblom.

FAKTA: SLE (Lupus erythematosus)
* En autoimmun reumatologisk sjukdom som leder till smärta och ledinflammation i flera organ och vävnader.
* Lupus erythematosus  betyder ”rött vargbett”. Ett vanligt kännetecken är röda, fjärilsformade utslag över näsan och kinderna.
* Sjukdomen börjar ofta med ledsmärtor (artrit), förstorade lymfkörtlar, njurpåverkan, muskelsmärtor, kronisk trötthet och feber.
* Sjukdomen är vanligare hos kvinnor (90 procent av de drabbade). För kvinnor i 35-44 årsåldern är risken 50 gånger högre än i befolkningen i stort.
* De vanligaste dödsorsakerna vid SLE är hjärtsjukdomar och åderförkalkning i hjärtats kranskärl eller hjärnan.

Mer information:
Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi, telefon: 018-611 53 98, e-post: lars.ronnblom@akademiska.se eller lars.ronnblom@medsci.uu.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Personer med SLE drabbas inte bara av smärta och ledinflammation. De löper även ökad risk för organskador. Nya forskningsrön har lett till effektivare behandling med biologiska läkemedel och ökad kunskap om ärftliga faktorer. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har länge legat i frontlinjen och nu har en forskargrupp tilldelats anslag på 4,2 miljoner kronor från Svenska Läkaresällskapet.

Läs vidare »
Media no image

Nya forskningsrön kan förbättra behandlingen av neuroendokrina tumörer

Nyheter   •   Okt 24, 2017 09:13 CEST

Patienter med neuroendokrina tumörer som spridit sig utanför tarmen bör inte opereras innan de uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset som publiceras i JAMA Oncology.

Cancervårdens riktlinjer har länge föreskrivit att patienter med mindre neuroendokrina tarmtumörer ska opereras så snart en tumör konstaterats trots att den spridit sig till andra organ. Nu visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet att kirurgiska ingrepp som utförs innan patienten uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom inte påverkar överlevnadslängden. Däremot medför de ökad risk för komplikationer, bland annat i form av tarmvred, som kan föranleda behov av ytterligare operationer.

– Förloppet är relativt vanligt eftersom små neuroendokrina tumörer ofta upptäcks först när de spridit sig utanför tarmen, vanligtvis till levern, och då förordas snar operation. Men vi har i vår studie följt upp 363 patienter som behandlats sedan 1985, och hittar inget som tyder på att kirurgiska ingrepp utförda inom sex månader efter ställd diagnos skulle ge bättre resultat än icke-kirurgisk behandling till dess att patienten uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom såsom smärta eller tecken till tarmvred, säger Peter Stålberg, adjungerad professor och en av författarna till den nya artikeln, tillika överläkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset.

Läs hela pressmeddelandet från Uppsala universitet

Patienter med neuroendokrina tumörer som spridit sig utanför tarmen bör inte opereras innan de uppvisar bukrelaterade sjukdomssymptom. Det visar en ny studie från forskare vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset som publiceras i JAMA Oncology.

Läs vidare »
Mqp6250d2cxqdg51gpk6

Videomöte effektivt för inställning av medicinering vid Parkinson ​

Pressmeddelanden   •   Okt 17, 2017 08:15 CEST

Utprovning av duodopabehandling med pump hemifrån har flera fördelar för personer med svår Parkinson. En studie vid bland annat Akademiska sjukhuset visar att patienter som samtidigt haft kontakt med vårdpersonal via videosamtal kan slippa tillbringa över en vecka på sjukhus. Utprovningen går betydligt fortare, patienterna blir mindre stressade och vården sparar resurser

Ociydfnnwfg7rxf90p84

​Stomipris till barnkirurgmottagningen på Akademiska

Nyheter   •   Okt 16, 2017 13:31 CEST

Barnkirurgmottagningen på Akademiska barnsjukhuset är en av fyra kliniker som får Stomipriset 2017. Övriga mottagningar är Barn- och ungdomssjukhuset i Lund, Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna samt Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg.

Kontaktpersoner 13 kontaktpersoner

Akademiska sjukhuset har inte pressjour... Visa mer

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset har många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Visionen är att vara det ledande universitetssjukhuset som skapar störst värde för patienterna. Våra kärnvärden är ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet.

Tillsammans med våra samverkanspartners följer vi patienten längs hela vårdkedjan även utanför vårt sjukhus. Vi har fokus på bästa kliniska utfall för patienten. Sjukvårdens kvalitet, vårt nära samarbete med Uppsala universitet och vårt starka life science kluster är basen för vår internationellt konkurrenskraftiga kliniska forskning och utbildning.

Akademiska sjukhuset har cirka 8 000 anställda, varav 1 317 läkare och 2 643 sjuksköterskor och barnmorskor.

2015 var omsättningen 8,4 miljarder kronor, varav 2,2 miljarder motsvarade vård av patienter från andra landsting i regionen eller riket.

Sjukhuset har cirka 1000 vårdplatser. Drygt 660 000 patienter besöker sjukhuset för öppenvårdsbesök och ca 31 000 operationer genomförs varje år.