Ixeu7dfr6ogqvaqojpek

​​Akademiska får förlängt vårdavtal med Sörmland och Västmanland

Pressmeddelanden   •   2014-12-19 09:42 CET

Nu står det klart att vårdavtalet mellan Akademiska sjukhuset och landstingen i Sörmland och Västmanland förlängs till årsskiftet 2015/2016. Det innebär att patienter från dessa län kan erbjudas fortsatt specialistsjukvård på Akademiska. I somras förlängdes vårdavtalen med övriga landsting i sjukvårdsregionen: Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro.

Media-no-image

Rödbetsjuice ges till hjärtsviktpatienter i unik studie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2014-12-18 09:00 CET

Kan rödbetsjuice förbättra konditionen hos patienter med vissa former av hjärtsvikt? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Studien är den första i sitt slag på denna patientgrupp. Tidigare forskning har framförallt inriktats på friska personer.

– Målgruppen för studien är patienter med hjärtsvikt orsakad av pulmonell arteriell hypertension (PAH). Sjukdomen innebär att utsöndringen av kväveoxid är störd och att kroppen inte kan omsätta nitrat/nitrit. Vår hypotes är att ett dagligt intag av rödbetsjuice ökar blodflödet vilket kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, säger Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi på Akademiska sjukhuset.


I likhet med spenat, sallad och mangold innehåller rödbetor nitrat som bakterier i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs reduceras ämnet slutligen till kväveoxid som vidgar blodkärlen, vilket kan förbättra energiomsättningen. Tidigare forskning på friska personer har visat att intag av rödbetsjuice kan förbättra blodflödet till skelettmuskulaturen med närmare 40 procent. Inom elitidrott används därför rödbetsjuice för att öka uthålligheten.

På senare tid har nya rön även visat att nitrat och nitrit har en naturlig roll i kroppen som kärlvidgande och blodtryckssänkande ämnen och som en naturlig del av immunförsvaret. En fördel med rödbetsjuice är koncentrationen av nitrat. En 70-milliliters flaska rödbetsjuice innehåller ungefär lika mycket nitrat som 100 gram spenat.

Patientstudien på Akademiska, som pågår 2014-2015, är en så kallad korsad blindtest. Det innebär att patienterna är sina egna kontroller i ett ”blindat” förfarande, där de den ena veckan får rödbetsjuice motsvarande fyra rödbetor dagligen, den andra veckan ett till utseendet identiskt placebo. Deltagarna vet inte vilken produkt de får.

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar (arteriolerna). Det leder till förhöjt blodtryck i lungpulsådern eftersom blodets passage i lungpulsådrorna försämras. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar hjärtsvikt.

– Vid hjärtsvikt är syretillförseln till vissa vävnader, framför allt till skelettmuskler, försämrad. Det gör det svårare att röra armar eller ben. Många patienter har därför svårt att vara fysiskt aktiva. En ökning av syretillförseln till dessa muskler kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, avrundar Gerhard Wikström.


Mer information:
Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi, 018-611 49 54 eller 070-531 23 89
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21




Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kan rödbetsjuice förbättra konditionen hos patienter med vissa former av hjärtsvikt? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Studien är den första i sitt slag på denna patientgrupp. Tidigare forskning har framförallt inriktats på friska personer.

Läs vidare »
Media-no-image

Akademiska föreslås få en ny organisation

Nyheter   •   2014-12-17 16:00 CET

Akademiska sjukhusets organisation ska förändras för att bli mer flexibel och bättre rustad att möta framtidens utmaningar och ökad konkurrens. Bland annat föreslås att divisionerna avskaffas samtidigt som verksamhetsområdenas roll stärks.

– Syftet med den föreslagna förändringen är att få en mindre hierarkisk organisation med större närhet mellan ledning och verksamhet. Detta för att Akademiska i framtiden ska kunna ta hand om fler patienter från det egna länet, sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Förändringen är inte ett besparingsprojekt utan syftar till att öka produktiviteten och korta köerna och samtidigt utveckla kvalitet och patientsäkerhet, säger sjukhusdirektör Lennart Persson.

Den föreslagna förändringen innebär att divisionerna avvecklas samtidigt som verksamhetsområdena blir kärnan i sjukhusverksamheten. Bakgrunden är den medicin-tekniska utvecklingen som möjliggjort att allt fler och allt äldre patienter kan erbjudas allt bättre vård. Likaså sjukhusets ansträngda ekonomiska situation och långa köer för vissa patienter till behandling/operation. En annan utmaning är ökad konkurrens från andra stora universitetssjukhus i Stockholm, Göteborg och Skåne, men även det relativt nya universitetssjukhuset i Örebro.

– Akademiska måste kraftsamla för att fortsätta vara ett ledande universitetssjukhus. Vi behöver skapa ett sammanhållet sjukhus med en innovativ och flexibel miljö som kännetecknas av professionalism, samarbete mellan verksamheter och professioner, då kan vi tillsammans skapa framtidens sjukvård, utbildning och forskning, framhåller Lennart Persson.

Han betonar samtidigt att mycket förändringsarbete redan är sjösatt; värdebaserad vård införs inom allt fler verksamheter och arbetssätt har förnyats inom flera områden. Exempel på detta är inrättande av sjukhusövergripande operationsråd och slutenvårdsråd, där berörda verksamhetsområden arbetar tillsammans för att skapa ett bättre patientflöde och resursutnyttjande.

Detaljerna är ännu inte klara, men enligt förslaget ska organisationen förändras stegvis med start i februari. Vid årsskiftet 2015/2016 är det tänkt att den nya organisationen ska träda i kraft fullt ut.

Första steget blir att divisionsstaberna flyttas till den centrala sjukhusadministrationen den 1 februari. Samtidigt tillsätts en utredning för att se över sjukhusets administration. Ett syfte är att avlasta vårdpersonal onödig administration och få en mer enhetlig tillämpning av regler och avtal.

Facklig samverkan kommer att ske i sjukhusets centrala samverkansgrupp SAMO. Även företrädare för Uppsala universitet är inbjudna att delta i processen givet att förändringarna också syftar till att stärka relationen mellan sjukvårds- och universitetsdelen.


Förslaget till organisationsförändring i korthet

  • 1 februari 2015: Divisionsstaberna flyttas till den centrala sjukhusadministrationen.
  • 1 maj 2015: Samtliga divisioner utom diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen (DAT) upphör. Ett förslag till ny organisation som stärker verksamhetsområdenas roll presenteras liksom en handlingsplan för genomförande.
  • 1 oktober 2015: DAT-divisionen upphör.
  • 2 januari 2016: Den nya organisationen träder i kraft fullt ut.


Mer information:
Lennart Persson, sjukhusdirektör, 018-611 34 01
Henrik Pederby, kommunikationsdirektör, 070-611 05 94

Akademiska sjukhusets organisation ska förändras för att bli mer flexibel och bättre rustad att möta framtidens utmaningar och ökad konkurrens. Bland annat föreslås att divisionerna avskaffas samtidigt som verksamhetsområdenas roll stärks.

Läs vidare »
Owpdvauwovw3hltbwjzz

Behandling vid förmaksflimmer utvärderas i patientstudie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2014-12-15 09:13 CET

​Är elkonvertering och ablation riskfritt och effektivast vid förmaksflimmer för att undvika återfall och komplikationer? Det ska en patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. Projektet beviljades nyligen 5,5 miljoner kronor i Vetenskapsrådets satsning på klinisk behandlingsforskning.

Media-no-image

Pressinbjudan: Sjukvårdspersonal på Akademiska övar ebolaberedskap

Pressmeddelanden   •   2014-12-10 08:48 CET

Hur är beredskapen på Akademiska sjukhuset för att ta emot och vårda patienter med misstänkt ebola och andra högsmittsamma sjukdomar? Fredagen den 12 december kommer sjukvårdspersonal att öva på rutiner för mottagande, diagnostik, vård och transport inom sjukhuset. Media inbjuds att närvara när övningen inleds klockan 8.45.

 
Förutom ambulanspersonal deltar personal från infektion, intensivvården, brännskadecentrum samt vårdhygien i övningen.

Inom landstinget och på Akademiska finns övergripande handlingsplaner och rutiner för hantering av patienter med misstänkt högsmittsam sjukdom som ebola. Dessutom har särskilt berörda enheter (ambulansen, vuxen- och barnakuten, infektionsmottagningen samt intensivvården) detaljerade handlingsplaner. Riktlinjer finns även för på- och avklädning av skyddskläder.


Media inbjuds att närvara när övningen inleds.

Tid & Plats:
Fredagen den 12 december klockan 8.45-9.15 (cirka) 
Infektionsklinikens akutintag, ingång 31
Akademiska sjukhuset

Möjlighet finns att fotografera/filma utomhus när ambulansen anländer samt intervjua Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken.

Mer information:
Fredrik Sund, verksamhetschef infektionskliniken, 018-611 28 08 eller 072-227 52 71
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
 

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Hur är beredskapen på Akademiska sjukhuset för att ta emot och vårda patienter med misstänkt ebola och andra högsmittsamma sjukdomar? Fredagen den 12 december kommer sjukvårdspersonal att öva på rutiner för mottagande, diagnostik, vård och transport inom sjukhuset. Media inbjuds att närvara när övningen inleds klockan 8.45.

Läs vidare »
Media-no-image

Miljonanslag till diabetesforskning på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2014-12-05 08:33 CET

Diabetesforskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet får 25 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för forskning på ö-cellstransplantation och andra cellterapier vid typ 1-diabetes. Totalt beviljas 23 projekt vid svenska sjukhus 300 miljoner kronor under perioden 2014-2016 för klinisk behandlingsforskning.

- Vi kommer att pröva flera nya cellbaserade behandlingar vid typ 1-diabetes. Det handlar bland annat om behandlingsförsök med så kallade mesenkymala stamceller till patienter som nyligen insjuknat i typ 1-diabetes. Mesenkymala stamceller är en slags bindvävsstamceller som bland annat finns i benmärgen och som kan förändra immunförsvarets reaktion, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetologi, som leder forskargruppen.

Anslaget ska även användas till en pågående studie där patienter med mångårig typ 1-diabetes transplanteras med insulinproducerande celler inkapslade tillsammans med en syrgastank vid transplantation. Patienterna slipper immunhämmande läkemedel till följd av kapseln medan den påfyllbara syrgastanken försörjer öarna med syrgas då blodkärl saknas. Försök ska dessutom inledas med regulatoriska T-celler, en sorts vita blodkroppar som minskar risken för avstötning vid öcellstransplantation.

På Akademiska pågår flera kliniska studier som syftar till att förbättra resultaten vid transplantation av insulinproducerande betaceller (öcellstransplantation).

2012 inrättade sjukhuset ett centre of excellence för patienter med typ 1-diabetes. Syftet med satsningen är att vården av patienter med typ 1-diabetes ska bli ännu bättre, bland annat genom att befintliga forskare och läkare samarbetar mer över verksamhetsgränserna.


Mer information:
Per-Ola Carlsson, 018-4714425
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21


FAKTA: 300 miljoner till klinisk behandlingsforskning
Under perioden 2014-2016 beviljar Vetenskapsrådet bidrag på närmare 300 miljoner kronor till 23 projekt vid landets sjukhus. Fyra forskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet får del av anslagen:
* Per-Ola Carlsson, överläkare och professor i diabetologi, får 25 miljoner för forskning kring nya cedllbaserade behandlingsmetoder för typ 1-diabetes.
* Johan Sundström, överläkare i kardiologi, får 12 miljoner för forskning på individualiserad behandling av högt blodtryck.
* Carina Blomström-Lundqvist, professor och överläkare i kardiologi, får 5,5 miljoner till forskning på elkonvertering mot förmaksflimmer.
* Anders Wanhainen, överläkare i kirurgi, får 5 mkr för screening för  pulsåderbråck/aortaneurysm.

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Diabetesforskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet får 25 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för forskning på ö-cellstransplantation och andra cellterapier vid typ 1-diabetes.

Läs vidare »
Media-no-image

Nya gentester av mutationer underlättar tidig diagnos av blodcancer

Pressmeddelanden   •   2014-12-02 08:47 CET

Personer med mutationer i en vissa gener löper tio gånger större risk att insjukna i akut leukemi och andra blodcancersjukdomer senare i livet. Det framgår av en studie där forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset med avancerad genanalys analyserat blod- och benmärgsceller i kombination med data från patientregister. Totalt ingick cirka 12 000 svenska individer i studien som nyligen publicerats i den ansedda medicinska tidskriften New England Journal of Medicine.

– Resultaten visar att blodcancersjukdomar, speciellt akut leukemi, ofta utvecklas gradvis och att man med hjälp av känsliga gentekniker kan spåra sjukdomen flera år innan diagnos. Detta bidrar till ökad förståelse för uppkomsten av blodcancersjukdomar hos äldre personer, säger Martin Höglund, docent och överläkare i hematologi på Akademiska sjukhuset.

Hos hälften av de 31 patienter som senare i livet insjuknade i akut leukemi kunde forskarna se att leukemin utvecklats från just de muterade precancerösa celler som påvisats blodprov tagna flera år innan patienten insjuknat. Martin Höglund betonar dock att förekomst av ”premaligna celler” inte betyder att man per automatik insjuknar i leukemi. En majoritet förblir friska, kanske på grund av att kroppens immunsystem har viss förmåga att stöta bort cancerliknande celler.

Studien har genomförts av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet i samarbete med forskare vid Karolinska institutet och Broad Institute/Harvard Medical School (USA).
I studien användes patientmaterial och analys av benmärgsceller från Uppsala biobank.
Forskarna kombinerade resultat från tekniskt avancerade genetiska analyser på sparade blod- och benmärgsceller med anonymiserade data från patientregister.

Resultaten visar att cirka 10 procent av friska äldre över 65 år, respektive en procent av friska yngre vuxna under 50 år har precancerösa, icke-ärftliga genetiska förändringar i en del av de blodbildande cellerna. Förekomst av sådana ”klonala” celler medförde en cirka 10 gånger ökad risk att senare insjukna i blodcancersjukdom.


Mer information:

Martin Höglund, docent och överläkare i hematologi, 018-611 44 05 eller
Sören Lehmann, från årsskiftet professor och överläkare i hematologi, 070-760 48 82
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Personer med mutationer i en vissa gener löper tio gånger större risk att insjukna i akut leukemi och andra blodcancersjukdomer senare i livet. Det framgår av en studie där forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset med avancerad genanalys analyserat blod- och benmärgsceller i kombination med data från patientregister.

Läs vidare »
Pg67gzejmq6yqp4eepts

Multiprofessionellt team ger ansiktsförlamade bättre vård

Nyheter   •   2014-12-01 09:53 CET

Inte bara strokepatienter kan drabbas av ansiktsförlamning. Svåra trauman, borrelia, och bältros är andra orsaker, men även plötslig ansiktsförlamning, Bells pares, där orsaken inte är känd. För att erbjuda de sistnämnda patienterna en samlad bedömning och komplett behandlingsplan har en ny mottagning startats på Akademiska sjukhuset.

Yjkfsjofpvffzk9x7kud

​​Hematolog på Akademiska hedersmedlem i MS-sällskapet

Pressmeddelanden   •   2014-11-27 10:00 CET

Hans Hägglund, överläkare i hematologi och verksamhetschef på Akademiska sjukhuset, har utnämnts till hedersmedlem i svenska MS-sällskapet. Det är andra året i rad som experter på Akademiska blir hedersmedlemmar.

Xq3vlnxjle6h4jysalyh

Broskhinna från revben ny behandling av unga med handledsartros

Pressmeddelanden   •   2014-11-27 09:15 CET

Akademiska sjukhuset är pionjär på en ny behandlingsmetod för unga med artros i handleden. Metoden, som tidigare framförallt används vid rekonstruktion av knogleder, innebär att broskhinna från revben transplanteras till den skadade leden för att återställa broskytan och bevara rörligheten. En annan fördel är att patienten kan slippa steloperation eller protes.

Kontaktpersoner 17 kontaktpersoner

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Sjukhusets kärnvärden är ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet. Sjukhusledningen verkar för att att Akademiska ska vara konkurrenskraftigt - som vårdgivare, samarbetspartner och arbetsgivare, att sjukhuset alltid ska ge det bästa bemötandet och den mest intressanta samarbetsformen, samt vara det universitetssjukhus som finns närmast till hands, oavsett avståndet.

Akademiska sjukhuset har cirka 8 000 anställda, varav 1 247 läkare och 2 697 sjuksköterskor och barnmorskor.

2013 var omsättningen 7,4 miljarder kronor, varav 1,85 miljarder motsvarade vård av patienter från andra landsting i regionen eller riket, vilket motsvarar drygt 25 procent av alla vårdtillfällen.

Sjukhuset har cirka 950 vårdplatser. Här registreras årligen cirka 60 000 vårdtillfällen. Drygt 600 000 patienter besöker sjukhuset för öppenvårdsbesök och drygt 30 000 operationer genomförs varje år.