Media-no-image

Landstinget utreder pulverbrev

Nyheter   •   2015-01-23 13:05 CET

Ett brev med ett okänt pulver upptäcktes under fredagen på postterminalen på Kungsgatan i Uppsala. Polisen utreder om innehållet är farligt. Landstingets smittskyddsläkare och tjänsteman i beredskap hjälper i arbetet med att kartlägga vilka som kan ha blivit exponerade.

Tre personer som har kommit i kontakt med brevet förs till Akademiska sjukhuset för bedömning och eventuell sanering. Brevet kommer att handhas av polisen enligt en handlingsplan som tagits fram av Stockholms läns landsting. Bedömningen är att det inte finns någon fara för allmänheten. Den senaste tiden har det förekommit fler fall av så kallade pulverbrev. Samtliga har visat sig innehålla mjöl eller andra ofarliga substanser.

­­- Vi tar detta på allvar och handlägger fallet som om det kan ha innehållit någon farlig substans såsom mjältbrandssporer, till dess att vi kan utesluta att det finns någon risk, säger smittskyddsläkare Mats Ericsson.

Ytterligare information: Mats Ericsson, smittskyddsläkare, tel 076-721 65 88

Ett brev med ett okänt pulver upptäcktes under fredagen på postterminalen på Kungsgatan i Uppsala. Polisen utreder om innehållet är farligt. Landstingets smittskyddsläkare och tjänsteman i beredskap hjälper i arbetet med att kartlägga vilka som kan ha blivit exponerade. Tre personer som har kommit i kontakt med brevet förs till Akademiska sjukhuset för bedömning och eventuell sanering.

Läs vidare »
Media-no-image

Ny gen som orsakar sen fosterdöd har identifierats

Nyheter   •   2015-01-23 10:59 CET

Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har identifierat en ny gen som kan orsaka fosterdöd sent i graviditeten. Resultaten kan användas för att hjälpa familjer att få en diagnos för ett barn som dött samt för fosterdiagnostik i aktuella familjer.

Studien publiceras idag i tidskriften Journal of Medical Genetics.

Läs mer i pressmeddelandet från Uppsala universitet

Forskare vid SciLifeLab, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset i Uppsala har identifierat en ny gen som kan orsaka fosterdöd sent i graviditeten. Resultaten kan användas för att hjälpa familjer att få en diagnos för ett barn som dött samt för fosterdiagnostik i aktuella familjer

Läs vidare »
Wa7xytz7fiiabxsaxi7q

Stor framgång för blodstamcellstransplantation vid MS

Nyheter   •   2015-01-21 15:15 CET

Handikapp och funktionsnedsättning hos patienter med multipel skleros (MS) kan bromsas med blodstamcellstransplantation. Det visar forskare från bland annat Uppsala universitet i en ny studie.

Numpc4cglaibfitpslym

Patientrapportering vid sängen ger färre kommunikationsmissar

Nyheter   •   2015-01-20 09:15 CET

Att patienter och anhöriga är delaktiga i kommunikationen blir allt viktigare. Inom barncancervården på Akademiska sjukhuset används en i Sverige ny metod för patientrapportering, bedside handover. Efter positiva utvärderingar har metoden permanentats och spridits till andra enheter, men även till andra sjukhus.

Lvxtun8spoabvwc04kku

Akademiska först med djup hjärnstimulering vid svår epilepsi

Nyheter   •   2015-01-15 10:31 CET

Som första svenska sjukhus har Akademiska introducerat djup hjärnstimulering (DBS) som behandling vid svår epilepsi. DBS används framförallt för att lindra symtom vid Parkinsons sjukdom, med även vid dystoni, tremor och tvångssyndrom.

Ixeu7dfr6ogqvaqojpek

​​Akademiska får förlängt vårdavtal med Sörmland och Västmanland

Pressmeddelanden   •   2014-12-19 09:42 CET

Nu står det klart att vårdavtalet mellan Akademiska sjukhuset och landstingen i Sörmland och Västmanland förlängs till årsskiftet 2015/2016. Det innebär att patienter från dessa län kan erbjudas fortsatt specialistsjukvård på Akademiska. I somras förlängdes vårdavtalen med övriga landsting i sjukvårdsregionen: Dalarna, Gävleborg, Värmland och Örebro.

Media-no-image

Rödbetsjuice ges till hjärtsviktpatienter i unik studie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2014-12-18 09:00 CET

Kan rödbetsjuice förbättra konditionen hos patienter med vissa former av hjärtsvikt? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Studien är den första i sitt slag på denna patientgrupp. Tidigare forskning har framförallt inriktats på friska personer.

– Målgruppen för studien är patienter med hjärtsvikt orsakad av pulmonell arteriell hypertension (PAH). Sjukdomen innebär att utsöndringen av kväveoxid är störd och att kroppen inte kan omsätta nitrat/nitrit. Vår hypotes är att ett dagligt intag av rödbetsjuice ökar blodflödet vilket kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, säger Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi på Akademiska sjukhuset.


I likhet med spenat, sallad och mangold innehåller rödbetor nitrat som bakterier i munhålan omvandlar till nitrit. När nitrit sväljs reduceras ämnet slutligen till kväveoxid som vidgar blodkärlen, vilket kan förbättra energiomsättningen. Tidigare forskning på friska personer har visat att intag av rödbetsjuice kan förbättra blodflödet till skelettmuskulaturen med närmare 40 procent. Inom elitidrott används därför rödbetsjuice för att öka uthålligheten.

På senare tid har nya rön även visat att nitrat och nitrit har en naturlig roll i kroppen som kärlvidgande och blodtryckssänkande ämnen och som en naturlig del av immunförsvaret. En fördel med rödbetsjuice är koncentrationen av nitrat. En 70-milliliters flaska rödbetsjuice innehåller ungefär lika mycket nitrat som 100 gram spenat.

Patientstudien på Akademiska, som pågår 2014-2015, är en så kallad korsad blindtest. Det innebär att patienterna är sina egna kontroller i ett ”blindat” förfarande, där de den ena veckan får rödbetsjuice motsvarande fyra rödbetor dagligen, den andra veckan ett till utseendet identiskt placebo. Deltagarna vet inte vilken produkt de får.

Pulmonell arteriell hypertension (PAH) drabbar i första hand lungpulsådrornas finaste grenar (arteriolerna). Det leder till förhöjt blodtryck i lungpulsådern eftersom blodets passage i lungpulsådrorna försämras. Både hjärtats och lungornas funktion påverkas och många patienter utvecklar hjärtsvikt.

– Vid hjärtsvikt är syretillförseln till vissa vävnader, framför allt till skelettmuskler, försämrad. Det gör det svårare att röra armar eller ben. Många patienter har därför svårt att vara fysiskt aktiva. En ökning av syretillförseln till dessa muskler kan förbättra konditionen och öka patienternas livskvalitet, avrundar Gerhard Wikström.


Mer information:
Gerhard Wikström, docent och överläkare i kardiologi, 018-611 49 54 eller 070-531 23 89
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21




Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kan rödbetsjuice förbättra konditionen hos patienter med vissa former av hjärtsvikt? Det ska en studie på Akademiska sjukhuset utvärdera. Studien är den första i sitt slag på denna patientgrupp. Tidigare forskning har framförallt inriktats på friska personer.

Läs vidare »
Media-no-image

Akademiska föreslås få en ny organisation

Nyheter   •   2014-12-17 16:00 CET

Akademiska sjukhusets organisation ska förändras för att bli mer flexibel och bättre rustad att möta framtidens utmaningar och ökad konkurrens. Bland annat föreslås att divisionerna avskaffas samtidigt som verksamhetsområdenas roll stärks.

– Syftet med den föreslagna förändringen är att få en mindre hierarkisk organisation med större närhet mellan ledning och verksamhet. Detta för att Akademiska i framtiden ska kunna ta hand om fler patienter från det egna länet, sjukvårdsregionen och landet i övrigt. Förändringen är inte ett besparingsprojekt utan syftar till att öka produktiviteten och korta köerna och samtidigt utveckla kvalitet och patientsäkerhet, säger sjukhusdirektör Lennart Persson.

Den föreslagna förändringen innebär att divisionerna avvecklas samtidigt som verksamhetsområdena blir kärnan i sjukhusverksamheten. Bakgrunden är den medicin-tekniska utvecklingen som möjliggjort att allt fler och allt äldre patienter kan erbjudas allt bättre vård. Likaså sjukhusets ansträngda ekonomiska situation och långa köer för vissa patienter till behandling/operation. En annan utmaning är ökad konkurrens från andra stora universitetssjukhus i Stockholm, Göteborg och Skåne, men även det relativt nya universitetssjukhuset i Örebro.

– Akademiska måste kraftsamla för att fortsätta vara ett ledande universitetssjukhus. Vi behöver skapa ett sammanhållet sjukhus med en innovativ och flexibel miljö som kännetecknas av professionalism, samarbete mellan verksamheter och professioner, då kan vi tillsammans skapa framtidens sjukvård, utbildning och forskning, framhåller Lennart Persson.

Han betonar samtidigt att mycket förändringsarbete redan är sjösatt; värdebaserad vård införs inom allt fler verksamheter och arbetssätt har förnyats inom flera områden. Exempel på detta är inrättande av sjukhusövergripande operationsråd och slutenvårdsråd, där berörda verksamhetsområden arbetar tillsammans för att skapa ett bättre patientflöde och resursutnyttjande.

Detaljerna är ännu inte klara, men enligt förslaget ska organisationen förändras stegvis med start i februari. Vid årsskiftet 2015/2016 är det tänkt att den nya organisationen ska träda i kraft fullt ut.

Första steget blir att divisionsstaberna flyttas till den centrala sjukhusadministrationen den 1 februari. Samtidigt tillsätts en utredning för att se över sjukhusets administration. Ett syfte är att avlasta vårdpersonal onödig administration och få en mer enhetlig tillämpning av regler och avtal.

Facklig samverkan kommer att ske i sjukhusets centrala samverkansgrupp SAMO. Även företrädare för Uppsala universitet är inbjudna att delta i processen givet att förändringarna också syftar till att stärka relationen mellan sjukvårds- och universitetsdelen.


Förslaget till organisationsförändring i korthet

  • 1 februari 2015: Divisionsstaberna flyttas till den centrala sjukhusadministrationen.
  • 1 maj 2015: Samtliga divisioner utom diagnostik-, akut-, anestesi- och teknikdivisionen (DAT) upphör. Ett förslag till ny organisation som stärker verksamhetsområdenas roll presenteras liksom en handlingsplan för genomförande.
  • 1 oktober 2015: DAT-divisionen upphör.
  • 2 januari 2016: Den nya organisationen träder i kraft fullt ut.


Mer information:
Lennart Persson, sjukhusdirektör, 018-611 34 01
Henrik Pederby, kommunikationsdirektör, 070-611 05 94

Akademiska sjukhusets organisation ska förändras för att bli mer flexibel och bättre rustad att möta framtidens utmaningar och ökad konkurrens. Bland annat föreslås att divisionerna avskaffas samtidigt som verksamhetsområdenas roll stärks.

Läs vidare »
Owpdvauwovw3hltbwjzz

Behandling vid förmaksflimmer utvärderas i patientstudie på Akademiska

Pressmeddelanden   •   2014-12-15 09:13 CET

​Är elkonvertering och ablation riskfritt och effektivast vid förmaksflimmer för att undvika återfall och komplikationer? Det ska en patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. Projektet beviljades nyligen 5,5 miljoner kronor i Vetenskapsrådets satsning på klinisk behandlingsforskning.

Media-no-image

Pressinbjudan: Sjukvårdspersonal på Akademiska övar ebolaberedskap

Pressmeddelanden   •   2014-12-10 08:48 CET

Hur är beredskapen på Akademiska sjukhuset för att ta emot och vårda patienter med misstänkt ebola och andra högsmittsamma sjukdomar? Fredagen den 12 december kommer sjukvårdspersonal att öva på rutiner för mottagande, diagnostik, vård och transport inom sjukhuset. Media inbjuds att närvara när övningen inleds klockan 8.45.

 
Förutom ambulanspersonal deltar personal från infektion, intensivvården, brännskadecentrum samt vårdhygien i övningen.

Inom landstinget och på Akademiska finns övergripande handlingsplaner och rutiner för hantering av patienter med misstänkt högsmittsam sjukdom som ebola. Dessutom har särskilt berörda enheter (ambulansen, vuxen- och barnakuten, infektionsmottagningen samt intensivvården) detaljerade handlingsplaner. Riktlinjer finns även för på- och avklädning av skyddskläder.


Media inbjuds att närvara när övningen inleds.

Tid & Plats:
Fredagen den 12 december klockan 8.45-9.15 (cirka) 
Infektionsklinikens akutintag, ingång 31
Akademiska sjukhuset

Möjlighet finns att fotografera/filma utomhus när ambulansen anländer samt intervjua Fredrik Sund, verksamhetschef för infektionskliniken.

Mer information:
Fredrik Sund, verksamhetschef infektionskliniken, 018-611 28 08 eller 072-227 52 71
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21
 

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Hur är beredskapen på Akademiska sjukhuset för att ta emot och vårda patienter med misstänkt ebola och andra högsmittsamma sjukdomar? Fredagen den 12 december kommer sjukvårdspersonal att öva på rutiner för mottagande, diagnostik, vård och transport inom sjukhuset. Media inbjuds att närvara när övningen inleds klockan 8.45.

Läs vidare »

Kontaktpersoner 17 kontaktpersoner

Om Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Sjukhusets kärnvärden är ödmjukhet, skicklighet och långsiktighet. Sjukhusledningen verkar för att att Akademiska ska vara konkurrenskraftigt - som vårdgivare, samarbetspartner och arbetsgivare, att sjukhuset alltid ska ge det bästa bemötandet och den mest intressanta samarbetsformen, samt vara det universitetssjukhus som finns närmast till hands, oavsett avståndet.

Akademiska sjukhuset har cirka 8 000 anställda, varav 1 247 läkare och 2 697 sjuksköterskor och barnmorskor.

2013 var omsättningen 7,4 miljarder kronor, varav 1,85 miljarder motsvarade vård av patienter från andra landsting i regionen eller riket, vilket motsvarar drygt 25 procent av alla vårdtillfällen.

Sjukhuset har cirka 950 vårdplatser. Här registreras årligen cirka 60 000 vårdtillfällen. Drygt 600 000 patienter besöker sjukhuset för öppenvårdsbesök och drygt 30 000 operationer genomförs varje år.