Skip to main content

Antikropp kan ge mer exakt Alzheimerdiagnos än spårämne vid hjärnavbildning

Nyhet   •   Feb 19, 2016 11:00 CET

Uppsalaforskare har för första gången lyckats få en antikropp att passera blodhjärnbarriären och fungera som spårämne vid PET-avbildning av hjärnan. Resultatet är mer exakt information än med vanliga radioaktiva spårämnen. Studien ger hopp om effektivare diagnostik vid tidig Alzheimers sjukdom och bättre möjligheter att se effekter av läkemedelsbehandling.

– Den stora fördelen med monoklonala antikroppar jämfört med vanliga småmolekylära PET-substanser är deras mycket höga specificitet, att de endast binder till lösliga former av amyloida plack, så kallade protofibriller, som sannolikt är förstadium till Alzheimers sjukdom och orsakar symtomen, säger Lars Lannfelt, professor och överläkare inom geriatriken på Akademiska sjukhuset.

Positronemissionstomografi (PET) som metod för diagnostik av Alzheimers sjukdom har utvecklats snabbt de senaste åren. Vid undersökningen tillförs kroppen ett radioaktivt spårämne, oftast via ett blodkärl. Med PET-kamera kan man därefter studera hur spårämnet tas upp och fördelar sig i kroppens celler eller organ.

Den nya PET-metoden har utvecklats av forskare knutna till PET-centrum vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset. Resultaten publiceras idag i den ansedda tidskriften Nature Communications. Om två-tre år räknar forskarna med att den nya metoden kan prövas på patienter.

Det är första gången man använt en monoklonal (modifierad) antikropp för PET-avbildning av molekyler i hjärnan. Sådana antikroppar används ibland som spårämnen för att diagnostisera framförallt cancertumörer ute i kroppen. I hjärnan är dock upptaget av antikroppar begränsat av blodhjärnbarriären. För att tränga igenom har forskarna utvecklat ett fusionsprotein som ökar passagen cirka 15 gånger. Likt en trojansk häst förs en antikropp in i hjärnan via en annan antikropp som lurar en receptor på kärlväggen. Studien har gjorts på levande möss med Alzheimers sjukdom.

– Jämfört med traditionella spårämnen som ger mer statistiska/oförändrade signaler när sjukdomen fortskrider, kan man med vår metod följa förloppet mer i detalj. Det är en stor fördel eftersom symtomen vid Alzheimers sjukdom ofta kommer gradvis under 10-20 år. Metoden ger helt andra möjligheter att se sjukdomsutveckling och bedöma effekten av läkemedelsbehandling, fortsätter Lars Lannfelt.

Forskarna arbetar nu med en liknande PET-metod för Parkinsons sjukdom. I framtiden räknar man med att även andra sjukdomar i hjärnan ska kunna undersökas med denna teknik, till exempel depression och bipolär sjukdom.


Mer information:

Lars Lannfelt, överläkare i geriatrik Akademiska sjukhuset och professor Uppsala universitet, 018-611 71 89 eller 070-666 82 30
Stina Syvänen, docent vid institutionen för folkhälsa/geriatrik, stina.syvänen@pubcare.uu.se, 070- 490 31 87
Dag Sehlin, post doc, institutionen för folkhälsa/geriatrik, dag.sehlin@pubcare.uu.se, 070-377 55 78

Bildtext: PET-avbildning av hjärnan på möss med Alzheimers sjukdom, där man använt en modifierad antikropp. Ju längre sjukdomen framskridit desto starkare är PET-signalen (gulröda partier).