Hörselimplantat effektivt även för långtidsdöva

Även personer som varit döva länge bör erbjudas Cochleaimplantat som alternativ. Det framgår av en ny studie på patienter som opererats vid Akademiska sjukhuset. Tidigare har man trott att det inte varit möjligt att hjälpa långtidsdöva med sådana hörselimplantat.

– Tidigare har man varit tveksam till att sätta in cochleaimplantat på patienter som varit döva länge eftersom hörselnerven tillbakabildas när den inte används. Men studien visar att tillbakagången inte är så snabb. Därför blir resultatet bra också för denna patientgrupp, säger Karin Lundin, hörselingenjör på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.

I studien, som ligger till grund för hennes avhandling, ingick patienter som varit döva i minst 20 år innan de fick cochleaimplantat. Patienterna opererades på Akademiska mellan åren 2002 och 2013.

En slutsats är att flertalet patienter har stor nytta av implantatet och att det underlättar för dem att ta till sig talat språk. Resultatet påverkas dock både av hur länge man varit döv och vid vilken ålder det skedde.

– Bäst resultat fick de som varit döva en kortare tid och som haft hörsel under flera år innan, medan de som hade varit döva lång tid och innan dess bara haft hörsel en kort tid, inte fick lika god effekt, framhåller Karin Lundin.

Cochleaimplantat, CI, är numera ett rutiningrepp och över 450 000 patienter har implanterats i världen. Allt fler nya patientgrupper inkluderas för sådan hörselrehabilitering, förutom långtidsdöva till exempel diskantdöva och patienter med tinnitus. En förutsättning för att implantatet ska fungera är att man har en fungerande hörselnerv.

I studien har även mätmetoden eABR utvärderats, en metod som enligt Karin Lundin är bra för att avgöra när ett cochleaimplantat inte kommer att fungera. I dessa fall är det bättre att avstå eller i vissa fall erbjuda patienten hjärnstamsimplantat, ABI. Det är ett betydligt mer ovanligt implantat som används när patienten saknar en fungerande hörselnerv. Hittills har det opererats in på cirka 1 200 personer i världen.

Akademiska är det enda sjukhus i Sverige som sätter in ABI-implantat. Mellan 1993 och 2013 opererades 24 patienter (varav fyra barn), framförallt vuxna med Neurofibromatos (NF2), men på senare tid även barn med missbildade eller förbenade snäckor eller avsaknad av hörselnerver.

När det gäller ABI-implantat visar avhandlingen att varken operationen eller stimuleringen av implantatet gav några allvarliga komplikationer. Även om syftet oftast är att patienten ska kunna uppfatta omgivningsljud och inte tal, anser Karin Lundin att operationen är viktig.

– Dessa patienter är helt beroende av den lilla hörsel som ABI-implantatet ger dem. Många har tidigare haft normal hörsel och varit rädda för tanken på att bli helt döva, särskilt eftersom även synen kan påverkas av sjukdomen NF2, avrundar hon.

Mer information:
Karin Lundin, hörselingenjör på Akademiska sjukhusets otokirurgiska klinik, 018-611 53 05,
e-post: karin.lundin@akademiska.se