Skip to main content

Akademiska utökar studie med strömbehandling vid bukspottkörtelcancer

Pressmeddelande   •   Nov 16, 2016 08:20 CET

IRE-behandling mot bukspottkörtelcancer. Bilden överst visar hur elektroderna sitter, den undre behandlingsområdet.

Tumörer i eller runt bukspottkörteln är ofta omöjliga att operera. Som första sjukhus i norra Europa införde Akademiska hösten 2011 en ny behandling med elektriska strömstötar, IRE. Hittills har ett sextiotal patienter fått strömbehandling inom ramen för kliniska studier. Inom kort utvidgas en studie med patienter som redan genomgått behandling med cytostatika.

– Vår bedömning efter sex år är att IRE-behandling förefaller göra nytta och förlänga livet för många patienter med bukspottkörtelcancer. Patienterna återkommer på regelbundna kontroller med ultraljud och datortomografi vilket ger oss möjlighet att utvärdera om tumören har kommit tillbaka och vilka symtom patienten har. Flera patienter har fått symtomlindring och t.ex kunnat dra ned eller sluta med starka värktabletter och därmed fått ökad livskvalitet, säger Britt-Marie Karlson, överläkare i kirurgi på Akademiska sjukhuset.

I den senaste studien, som startade hösten 2013 och som nu avslutas, sattes IRE-behandlingen in tidigare med målet att minska risken för spridning och återfall. Viktiga kriterier var att tumören inte hade spritts till levern (metastaserat), det vanligaste skälet till att en patient inte kan genomgå kirurgisk operation. Samtliga patienter som ingick i studien fick cytostatika efter IRE-behandlingen. Britt-Marie Karlsson konstaterar dock att utfallet inte riktigt blev så gynnsamt som man hoppats. Resultatet ska nu sammanställas och utvärderas för en framtida publikation.

– Vi går nu vidare med IRE som komplement efter två till tre månaders behandling med cytostatika inom ramen för en ny studie. Målgruppen är patienter med lokalt avancerad cancer utan tecken på spridd sjukdom. Vi har nyligen fått godkänt från etiknämnden och räknar med att inkludera 25 patienter, berättar hon.

Bukspottkörtelcancer är en aggressiv och svårbehandlad tumörform som oftast drabbar personer över 65 år. Endast cirka 20 procent kan genomgå radikal kirurgi, den i nuläget enda behandling som leder till långtidsöverlevnad (femårsöverlevnad 8-15 procent). Viss ärftlighet finns och vanliga sjukdomstecken är gulsot, magsmärta och aptitlöshet, men symtomen är ofta diffusa och kommer i ett sent skede. Ofta går cancern inte att operera bort eftersom tumörerna ligger för nära eller växer in i blodkärl eller för att tumören har spritt sig.

IRE (Irreversibel Elektroporation) syftar till att döda tumörvävnad lokalt utan att skada intilliggande stödjevävnad i kärl och gallgångar. Behandlingsmetoden har tidigare utan allvarliga komplikationer använts som behandling av tumörer i lunga, njure och lever, exempelvis på levermetastaser vid tarmcancer. Den innebär att nålstunna elektroder placeras i och runt tumören. Därefter kopplas elektrisk ström mellan nålarna. Operatören guidas av ultraljud för att hamna rätt. Det elektriska fält som uppstår orsakar små hål på cellmembranet och den drastiska miljöförändringen gör att tumörcellerna dör. Behandlingen ges vid ett tillfälle och under narkos.

Enligt en vetenskaplig artikel om säkerhet och effekt av ultraljudsguidad IRE-behandling, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Anticancer research i december 2013, bör den ses som säker med begränsade komplikationer. Britt-Marie Karlson betonar dock att det finns viss risk för blödningar och läckage, bland annat från gallgångarna. Därför, menar hon att det är det oerhört viktigt att behandlingen ges vid större kirurgkliniker med rätt kompetens.

– Eftersom radikal kirurgi fortfarande ger längst överlevnad på sikt, och är vår möjlighet till botande behandling, är utvecklingen inom röntgenområdet hoppfull, inte minst inom datortomografi. Vi kan numera upptäcka förstadier till bukspottkörtelcancer och symtomfria cancertumörer betydligt tidigare, framförallt som bifynd i samband med bilolyckor eller röntgen av tjocktarmen på patienter som har problem med tömningen. Tidig upptäckt ökar möjligheterna att operera och i bästa fall bota sjukdomen, avrundar hon.

Mer information:
Britt-Marie Karlson, överläkare inom kirurg, e-post: britt-marie.karlson@akademiska.se
 

FAKTA: Bukspottkörtelcancer  

  • Ovanlig cancersjukdom som årligen drabbar omkring 1000 personer i Sverige. 
  • Sjukdomen är ungefär lika vanlig bland män som bland kvinnor. 
  • Tre fjärdedelar av patienterna är över 65 år. 
  • Vanliga symtom är gulsot, magsmärta och aptitlöshet, men symtomen är ofta diffusa och kommer i ett sent skede.
  • Det finns även mer sällsynta hormonproducerande former av sjukdomen (endokrina pankreastumörer). Dessa är oftast mindre farliga, men utsöndringen av hormoner kan ge svåra symtom och vissa kan vara maligna och ge metastaser.

FAKTA: Behandling av bukspottkörtelcancer

  • Kirurgi är fortfarande den rekommenderade behandlingen men förutsätter att cancern inte har spritts utanför bukspottkörteln, exempelvis in i blodkärl utanför bukspottkörteln eller gett upphov till metastaser i exempelvis levern. 
  • Cytostatika och strålning: kan inte bota bukspottkörtelcancer, men cytostatika som ges under ett halvår efter operationen kan minska risken för återfall. Ibland ges sådan behandling före operation i avsikt att krympa tumören.
  • Irreversibel Elektroporation, IRE, är en ny behandling med elektriska fält som ges inom ramen för kliniska studier; ett alternativ när operation inte är möjlig, det vill säga, att cancerceller dödas med hjälp av elektrisk ström som leds via nålliknande elektroder. Används på Akademiska endast vid lokalt avancerad cancer inte vid spridd sjukdom.
     


Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.