Allt fler 90-åringar återfår rörlighet efter lårbensbrott

En vård mer anpassad efter äldres behov och framsteg inom
protesområdet gör att allt fler bensköra äldre, som brutit lårbenshalsen, snabbt
kan komma på benen och återfå rörlighet. Ortogeriatrik är bärande tema för årets
ortopedivecka 26-30 augusti, den andra av tre medicinska veckor som går av
stapeln i Uppsala. Under veckorna arrangeras också öppna föreläsningar för
allmänheten på Akademiska sjukhuset. Se bifogat program!

– Vi är mycket mindre åldersfixerade i dag. Numera sätter vi ibland in
helproteser på 90 till 100 åringar och fler lär det bli i framtiden. Personens
allmänna hälsa och hur vital man är har större betydelse än åldern i sig, säger
Pelle Berg, överläkare på ortopeden, Akademiska sjukhuset.

2012 opererades drygt 500 patienter med höftfrakturer på Akademiska. Ungefär
60 procent av de äldre som opereras för akut benbrott är bensköra.

Tvärtemot vad många tror har skelettet god läkförmåga även hos äldre. Det som
skiljer är exempelvis huden som är känsligare vilket lättare ger trycksår. En
annan utmaning i vården är vårdrelaterade komplikationer som är vanligare hos
patienten med nedsatt allmäntillstånd, exempelvis urinvägsinfektioner, diabetes,
njur- och hjärtsvikt och demens. För att erbjuda en mer behovsanpassad vård
öppnades en ortogeriatrisk vårdavdelning i januari 2012.

– Tidigare hade vi tre till sju lex Maria-fall årligen för denna
patientgrupp, där orsaken ofta var att internmedicinska sjukdomar inte följts
upp på rätt sätt. Sedan avdelningen bildades har vi inte haft några sådana fall,
säger Pelle Berg.

Även höftspåret, som infördes för ett par år sedan, har förbättrat vården av
äldre. Det innebär att äldre med misstänkta benbrott prioriteras på
akutmottagningen och skickas direkt till röntgen. Målet är att patienterna ska
opereras snabbt, helst inom ett dygn efter inskrivning. Just tidsaspekten – att
äldre inte blir sängliggande längre än nödvändigt – har stor betydelse för
läkning och återhämtning. Härigenom undviks komplikationer på njurar och lungor
och risk för vätskebrist/uttorkning.

I nära samarbete med protessektionen har traumaortopeder på Akademiska
utvecklat flera innovativa lösningar för patienter med komplicerade benbrott
nära tidigare isatta proteser. Ett exempel är ihåliga spikar som träs över
protesen genom ett minimalinvasivt ingrepp och fästes med cement vilket ger
bättre stabilitet. Patienterna är ofta "uppe på benen" igen direkt efter
operationen. Om frakturen läker håller protesen livet ut. Så sent som på
1980-talet fick äldre ofta de ligga i sträck flera veckor efter operation.

– Även utvecklingen av anatomiska "vinkelstabila" plattor har gynnat äldre
med svåra benbrott, exempelvis brott i närheten av tidigare isatta proteser. Man
fäster plattorna med vinklade skruvar som gängas fast i det sköra skelettet och
i plattan. Själva brottsområdet lämnas fritt. Förutom ökad hållbarhet ger det
bättre möjligheter att vid behov lägga skelettet till rätta, berättar Pelle
Berg.

Mer information:
Pelle Berg, ortoped, 018-611 44 80
Sonia Johansson, mötessekreterare, 018-611 46 86
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21