Pressmeddelande -

Diabetespatienter på Akademiska medverkar i vårdutveckling

Trots att en patient med diabetes har bra värden är det inte alls säkert att personen upplever sig må bra. Från hösten får vuxna patienter med diabetes typ 1 på Akademiska sjukhuset regelbundet skatta sin livskvalitet. Det är ett led i sjukhusets arbete mot ett mer värdebaserat arbetssätt, som innebär att man fokuserar mer på hur den enskilde patienten upplever sin livskvalitet och livssituation. I dag omfattas sex patientgrupper, senare i höst tillkommer ytterligare tre.

– Vi har lång erfarenhet av att följa upp patienter med typ 1-diabetes noggrant med olika mätvärden, men aspekter som mäter livskvalitet, har vi inte mätt tidigare. Det kan finnas ett betydande glapp mellan till exempel blodsocker och hur patienten faktiskt mår. Genom att regelbundet mäta detta kan vi vid behov sätta in extra insatser, exempelvis extra stöd av kurator och psykolog, säger Jarl Hellman, överläkare och processledare för värdebaserad vård inom typ 1-diabetes, som tisdagen den 21 oktober medverkar i en konferens om värdebaserad vård i Stockholm.

Värdebaserad vård handlar om att systematiskt se över hela vårdkedjan för en patientgrupp och arbeta med ständiga förbättringar med fokus på den medicinska kvalitéten och patientnyttan. En mycket viktig del är hur patienterna faktiskt mår och upplever sin livssituation.

På Akademiska är patienter med typ 1-diabetes en av totalt sex patientgrupper som omfattas. Övriga grupper är esofaguscancer (cancer i matstrupen), ortogeriatrik (benbrott hos äldre, sköra patienter), alkohol och drogmissbruk hos unga vuxna, brännskador och esofagusatresi (medfödd missbildning i matstrupe/magsäck) samt analatresi och VACTERL (missbildningar i ändtarm/ändtarmsöppning). Arbetsgrupperna har kommit olika långt men samtliga arbetar på förbättringar genom att mäta hur det faktiskt går för patienterna utifrån de mått som har valts ut som viktigast för patientgruppen. Från december kommer ytterligare tre patientgrupper att ingå: prostatacancer, lungcancer och Ehlers Danlos syndrom.

I dag får vuxna med typ 1-diabetes svara på en enkät med fyra frågor när de kommer på mottagningsbesök. På skalan 0-100 skattar man sin livssituation när det gäller fysisk hälsa, känslomässigt välbefinnande, social samvaro och livskvalitet. Frågeformuläret som används, ”Ta tempen på din diabetes”, bygger på ett existerande frågeinstrument ”Ta tempen på din hälsa” som tagits fram av Uppsalaprofessorn Karin Wikblad.

– Under hösten siktar vi på att sprida formuläret brett inom diabetesgruppen. På längre sikt är tanken att det ska kunna användas brett för många olika patientgrupper. Vi har även tagit fram en ”app” som förhoppningsvis ska kunna ersätta pappersformuläret, fortsätter Jarl Hellman.

Han ser flera fördelar med ett värdebaserat arbetssätt, dels att man arbetar över klinikgränserna (inom diabetes har man ett nära samarbete med personal inom ögon, njurmedicin och transplantation), dels att många olika yrkesgrupper engageras. Förutom läkare och diabetessjuksköterskor ingår medicinska sekreterare (med god kunskap om t ex  journalföring och diagnossättning), dietister, fysioterapeuter, diabetespsykologer och kuratorer i diabetesteamet.

Patienterna är även med på möten och kan tycka till.

– Att belysa patienternas egna upplevelser har ett värde i sig, eftersom de då känner sig sedda och omhändertagna på ett annat sätt. Och alla resultat journalförs, vilket gör att den samlade sjukdomsbördan hos varje patient kan följas över längre tid, fortsätter Jarl Hellman.

Det nationella diabetesregistret NDR, som är världens största sjukdomsregister med över 300 000 patienter, har visat intresse för det pågående arbetet på Akademiska. Tidigare i år belönades sjukhusets diabetesvård för sitt systematiska kvalitetsarbete. 2012 etablerades ett center of excellence inom typ 1-diabetes på Akademiska i syfte att främja samarbete mellan experter på olika områden.

Mer information:
Jarl Hellman, läkare inom diabetes, 0738-682715
Morten Kildal, överläkare, ansvarig för införandet av värdebaserad vård på Akademiska sjukhuset, 018-611 54 61, 070-3337155
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21


FAKTA: Värdebaserad vård på Akademiska
* Handlar om att styra vården utifrån de hälsoutfall som är viktigast för patienterna och skapa stor delaktighet hos vårdteamen för att nå dessa mål.
* Vården styrs i den riktning som bäst gynnar patienten, främst genom att arbeta med förbättringar i vardagen utifrån förutbestämda mål och rutiner som både är tydliga och mätbara.
* För varje patientgrupp som väljs ut bildas en tvärprofessionell arbetsgrupp som ansvarar för att ta fram tydliga och mätbara mål och en rutin för att jobba med förbättringar i vardagen.
* I dag omfattas sex definierade patientgrupper: diabetes typ 1 hos vuxna, esofaguscancer, ortogeriatrik, alkohol och drogmissbruk hos unga vuxna, brännskador och esofagusatresi samt analatresi och VACTERL. Från december kommer ytterligare tre patientgrupper att ingå: Prostatacancer, Lungcancer och Ehlers Danlos syndrom.


Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • värdebaserad vård
  • värdebaserad verksamhetsstyrning

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11

Relaterat innehåll