Skip to main content

Forskare efterlyser ökat fokus på livsstilsförändring inför IVF-behandling

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2016 13:00 CET

Vården måste bli bättre på att upptäcka och stötta ofrivilligt barnlösa kvinnor att ändra livsstil innan de genomgår IVF-behandling. Att gå ned i vikt, ändra sina alkoholvanor och sluta röka påverkar fruktsamheten och resultaten av assisterad befruktning. Det framhåller Lana Salih Joelsson, läkare på kvinnokliniken vid Akademiska sjukhuset och expert på infertilitet. Detta med anledning av den internationella konferensen Preconception health and care i Uppsala 17-19 februari.

Flertalet kvinnor och par som drabbas av ofrivillig barnlöshet upplever stor stress med försämrad livskvalitet och ibland nedsatt psykisk hälsa som följd. Samtidigt är det vanligare att kvinnor som söker hjälp på IVF-kliniker har högt BMI, röker och använder alkohol. 

Tidigare forskning har visat att både livsstils- och miljöfaktorer kan påverka fruktsamheten och att stöd och hjälp att ändra livsstil sannolikt förbättrar resultatet av assisterad befruktning.

I ett forskningsprojekt har Lana Salih Joelsson undersökt huruvida och i vilken grad kvinnor, som söker hjälp att bli gravida på IVF-kliniker i länet, försöker optimera sin hälsa inför graviditet. Hon har även studerat ångest och depression hos infertila kvinnor och presenterar resultaten under den internationella konferensen Preconception health and care i Uppsala 17-19 februari.

– Resultaten visar att majoriteten av de ofrivilligt barnlösa kvinnorna hade gjort en eller flera hälsofrämjande livsstilsförändringar innan utredningen startade, men att många ändå hade en livsstil och beteende som påverkar fertiliteten negativt. Därför bör screening för sådana livsstilsfaktorer och ett aktivt stöd vara första steget i en infertilitetsbehandling, menar hon.

En annan slutsats är att ångest och depression är vanligare hos ofrivilligt barnlösa kvinnor, men att sådana symtom minskar betydligt när IVF-behandlingen ger ett framgångsrikt resulterat i graviditet.

– Ångest och depression är en utmaning inte bara för kvinnorna, men också för vårdpersonalen. Tidig psykologisk rådgivning och aktiva insatser är nödvändiga för att minska den psykiska ohälsan under fertilitetsbehandlingen, och skulle förmodligen leda till ökade möjligheter till graviditet och bättre livskvalitet, avrundarLana Salih Joelsson.


Mer information:
Lana Salih Joelsson, läkare på kvinnokliniken Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet, 018-611 34 27 eller 0706-475291
Tanja Tydén, professor i vårdvetenskap, Uppsala universitet (handledare), 018-471 66 46, e-post: tanja.tyden@pubcare.uu.se

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.