Skip to main content

Ny behandling underlättar matchning vid njurtransplantation

Pressmeddelande   •   Aug 03, 2017 10:00 CEST

​Tack vare en ny förbehandling som eliminerar en viss sorts antikroppar kan fler svårt njursjuka transplanteras. Det framgår av en patientstudie vid bland annat Akademiska sjukhuset.

Tack vare en ny förbehandling som eliminerar en viss sorts antikroppar kan fler svårt njursjuka transplanteras. Behandlingen, som syftar till att ta bort antikroppar och undanröja avstötningsrisk, har prövats sedan 2014 inom ramen för kliniska studier bland annat på Akademiska sjukhuset där man också framgångsrikt transplanterat den första patienten. Resultaten publicerades nyligen i den välrenommerade medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

– Målet är att i lägre grad än förr behöva ta hänsyn till antikroppar mellan donator och mottagare som är ett bekymmer och kan göra det svårt att transplantera svårt njursjuka. Resultaten är hittills mycket lovande. Effekten har i vissa fall varit uppemot 14 dagar. Hittills har 25 patienter i Sverige och USA fått förbehandling och transplanterats, varav åtta här i Uppsala, framhåller Tomas Lorant, transplantationskirurg och docent på Akademiska sjukhuset.

I dag hänvisas många svårt njursjuka, som skulle behöva organtransplantation, till dialys på obestämd tid, med risk för kortare livslängd och försämrad livskvalitet. Orsaken är att de är extra känsliga och har antikroppar mot donatorers transplantationsantikroppar, vilket gör matchningen extra komplicerad och har varit ett hinder för transplantation.I Sverige berörs ungefär en tredjedel av drygt 600 patienter som väntar på njurtransplantation.

De så kallade transplantationsantikropparna används normalt av immunförsvaret för att upptäcka/känna igen främmande ämnen som virus och bakterier. Att patienter som väntar på nya organ har sådana antikroppar är en stor utmaning inom transplantationsverksamheten eftersom endast ett fåtal donerade organ accepteras av mottagaren.

Den vetenskapliga artikeln i New England Journal of Medicine baseras på tre patientstudier där man testat ett helt nytt preparat, baserat på enzymet IdeS, som syftar till att ta borttransplantationsantikroppar (immunoglobulin av typ IgG) hos de patienter som behöver en ny njure. Den första studien startade på Akademiska sjukhuset 2014. Även forskare vid Karolinska universitetssjukhuset Huddinge och Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles har medverkat.

Det nya är att man före transplantation av en njure gett patienterna en snabb förbehandling som tar bort/inaktiverar alla transplantationsantikroppar.

– Redan en timme efter injektionen är antikropparna borta och effekten varar upp till åtta dagar vilket ger helt andra möjligheter att transplantera. Samtliga som genomgått behandlingen och transplanterats i Sverige har idag en utmärkt njurfunktion. Vi ser heller ingen högre infektionsrisk än hos andra njurtransplanterade vilket är glädjande, berättar Gunnar Tufveson, professor och transplantationskirurg på Akademiska.

Genombrottet ses som ett resultat av ett flerårigt samarbete mellan forskare/kliniker vid Akademiska sjukhusets vävnadstypningslaboratorium och transplantationsenhet samt läkemedelsföretaget Hansa Medical i Lund.

Förhoppningen är att läkemedlet redan om ett par år ska bli en rutinmetod och möjliggöra att fler patienter kan transplanteras. Det gäller inte bara patienter i behov av en ny njure utan också de som väntar på hjärt-, lung- och bukspottkörteltransplantation.

Mer information:

Tomas Lorant, transplantationskirurg och docent på Akademiska sjukhuset, tel: 018-611 46 63, e-post: tomas.lorant@akademiska.se

Gunnar Tufveson, professor och transplantationskirurg, tel: 0708-276768, e-post: gunnar.tufveson@surgsci.uu.se



Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.