Nytt donationsråd på Akademiska ska underlätta njurtransplantationer

Numera är det möjligt att donera organ även efter att hjärtat stannat, så kallat cirkulationsstopp. Tidigare var detta endast möjligt efter hjärndöd, då cirkulationen fortfarande upprätthölls på konstgjord väg via hjärt-lungmaskin (respirator). Med den nya metoden räknar man med en 30-procentig ökning av organtransplantationer nationellt.

- Tidigare har en person i veckan avlidit i väntan på ett tillgängligt organ i Sverige. Just nu väntar 130 patienter på en ny njure i vår sjukvårdsregion. I och med den nya metoden för donation räknar vi med att betydligt fler kommer att kunna opereras. På Akademiska sjukhuset handlar det framförallt om njurtransplantationer, säger Helena Almén, specialist i anestesi och intensivvård och regionalt donationsansvarig.

För att möjliggöra organdonation från hjärndöda ändrades svensk lagstiftning 1988. Sedan dess kan man tillgodose fler individers önskan att kunna donera och tillgodose att fler organ tas tillvara. Socialstyrelsens nya regelverk, som trädde i kraft i fjol, medför att det nu är möjligt att donera organ även efter att hjärtat har slutat slå. Detta gör att några fler av de som dör inom intensivvården kan bli organdonatorer. 2018 genomfördes ett nationellt pilotprojekt, det så kallade DCD-projektet. Transplantationskirurgiska kliniken vid Akademiska medverkade då.

För att underlätta och övervaka införandet av den nya metoden har Akademiska sjukhuset inrättat ett donationsråd, som leds av chefläkaren och där verksamhetschefer för de inblandade klinikerna ingår. Även efter införandet av metoden kommer rådet att arbeta aktivt för sjukhuset ska ha ett så bra arbete kring organdonationer som möjligt.

Helena Almén berättar att man i många länder redan arbetar med organdonationer efter att blodcirkulationen upphört.

- Det är en viktig förändring. Främst handlar det om att titta i donationsregistret, men också om att tillfråga närstående före döden. Detta får göras efter att två läkare tillsammans, i ett så kallat brytpunktsbeslut, bedömt att vården uttömt alla möjligheter att rädda livet på patienten, och att man tagit ett oberoende beslut om att avbryta intensivvården, säger Helena Almén. Vi jobbar för att så många som möjligt som vill donera sina organ efter döden ska få göra det.

Efterfrågan på organ är större än utbudet. Vid årsskiftet väntade 693 individer på en njure i Sverige, men totalt sett transplanteras endast cirka 450 njurar per år på de fyra sjukhus där sådana ingrepp görs. Cirka hundra av dessa transplantationer görs på Akademiska sjukhuset som ansvarar för njurtransplantationer i Mellansverige med sina drygt två miljoner invånare i Uppsala-Örebroregionen.

Njurtransplantation ses som det bästa behandlingsalternativet för patienter med njursvikt i slutstadiet. De flesta som transplanteras har fått sin njursvikt av kronisk njurinflammation, diabetes, cystnjurar eller högt blodtryck.

Knappt 40 procent av patienterna får idag njurar från levande donatorer och tekniken går ständigt framåt vilket har minskat komplikationerna för mottagaren. Bland annat har den immunhämmande behandlingen blivit effektivare.

- Allt som kan göras för att minska väntetiden till transplantation är positivt. Tiden i dialys är ofta plågsam och ger dessutom sämre långtidsresultat för organ- och patientöverlevnad, säger Helena Almén.

För mer information/intervju, kontakta:

Helena Almén, specialist i anestesi och intensivvård, Akademiska sjukhuset, regionalt donationsansvarig i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion, tel: 076-4963830, e-post: helena.almen@akademiska.se

Amir Sedigh, sektionschef transplantationskirurgi, Akademiska sjukhuset, tel: 018-617 43 28, e-post: amir.sedigh@akademiska,se


FAKTA: Njurtransplantationer i Sverige

• Njurtransplantationer i Sverige är uppdelade på fyra regioner. Akademiska Sjukhuset är transplantationssjukhuset i Uppsala-Örebroregionen med ca 2 miljoner invånare. Övriga centra finns på Sahlgrenska universitetssjukhuset (Västsverige och Norrland), Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Skåne universitetssjukhus i Malmö.
• Njurtransplantation som behandling ges vid njursvikt, oftast orsakad av kronisk njurinflammation och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen.