Ökad samordning ska ge traumatiserade flyktingar bättre vård

Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) på Akademiska sjukhuset har fått ett treårigt statligt projektanslag för att förbättra och effektivisera vården för nyanlända flyktingar med trauman och annan psykisk ohälsa. Detta ska ske genom utökad samordning med andra aktörer i Uppsala län. På enhetens öppenmottagning utreds och behandlas personer med svåra trauman från krig, etnisk rensning, fängelse eller tortyr.

– Projektets syfte är att effektivisera insatser för nyanlända asylsökande och flyktingar med uppehållstillstånd och posttraumatisk stress samt annan psykisk ohälsa. Det ska ske genom bättre samverkan med alla vårdgivare i länet och mer samordnade insatser, från identifiering till stöd eller behandling, säger Manuel Fernandez Gonzalez, överläkare och projektledare.För flyktingar med uppehållstillstånd innebär tidig diagnos och behandling bättre hälsa och funktion, att de kan lära sig språket och komma i arbete. Integrationen i samhället underlättas på flera sätt.

Enheten för transkulturell psykiatri startades 1985. Till öppenvårdsmottagningen remitteras flyktingar och invandrare över 18 år med prioritering av nyanlända för utredning och vård. Behandlingar som erbjuds är till exempel traumafokuserad behandling och gruppbehandling med fokus på trauma och migrationsstress.

– Flyktingar som kommer till Sverige idag från exempelvis Syrien har helt andra behov än de stora grupper som kom från Bosnien och andra länder under 1990-talet. De är mer traumatiserade av krig och terrorism. En annan stor och sårbar grupp är unga afghaner som får avslag som regel och kan vara traumatiserade. Posttraumatisk stress är vanligare i de grupper som kommer idag och leder till lidande och funktionssvårigheter. Många söker vård på psykakuten och vissa blir inlagda. Prognosen blir bättre om vårdbehoven upptäcks tidigt och personen får adekvat stöd/behandling. Då minskar risken för kroniska symtom, att personen drabbas av andra sjukdomar och långvarig sjukskrivning, framhåller Manuel och fortsätter:

– Vissa flyktingar utvecklar psykisk ohälsa lång tid efter hälsoundersökningen, medan andra inte har velat berätta om sina symtom. För att identifiera dem, ställa rätt diagnos etc, behövs rätt kompetens. I sådana komplexa fall behöver vi samarbeta mer strukturerat med flera olika aktörer i länet. Vi planerar att bygga upp ett multidisciplinärt team med bland annat psykologer och kuratorer som kan arbeta med information och motivation så att nyanlända blir mogna för behandling. Rekryteringen kommer inledas inom kort.

De senaste åren har Enheten för transkulturell psykiatri skapat ett nätverk tillsammans med primärvården, Hälsa och Habilitering (Cosmos), Uppsala kommun (enheten för nyanlända), Arbetsförmedlingen och flera psykiatriska mottagningar. Nu är tanken att samarbetet med alla aktörer i vårdkedjan ska stärkas ytterligare. Det handlar om utbildning och annan kompetenshöjning, men också om att sprida kunskap och erfarenheter från projektet till andra landsting/regioner.

Seminarium på Akademiska sjukhuset 15 december
Fredagen den 15 december arrangeras ett seminarium på Akademiska sjukhuset om betydelsen av kultur och hälsa för migranter och flyktingar. Inbjudna gäster är författarna Jonas Hassen Khemiri och Teodor Kallifatides. Målgruppen är framförallt vårdpersonal på Akademiska sjukhuset, primärvården och Hälsa och Habilitering samt Uppsala kommun.

– Litteraturen kan ge en förståelse för migranternas och flyktingarnas situation och upplevelser. Både kultur och litteratur visar för oss den dolda verklighet vi har omkring oss, berättar Manuel Fernandez. 

Se programmet som pdf här bredvid!

Seminariet är kostnadsfritt.
Anmälan görs till: ann-kristin.sjoberg@akademiska.se

För mer information, kontakta:
Manuel Fernandez Gonzalez, överläkare, projektledare, Enheten för transkulturell psykiatri, Akademiska sjukhuset, 018-611 37 51, manuel.fernandez.gonzalez@akademiska.se

 
FAKTA: Uppmärksammat 30-årsjubileum
2015 firade Enheten för transkulturell psykiatri 30 års jubileum. Den chilenska ambassadören och den kurdiska representanten från KRG, den Kurdiska Regionala Regeringen i Irak, deltog och lämnade diplom till enheten som tack för de patienter från dessa flyktinggrupper som hade behandlats på 80- och 90 talet. Enheten hade ett samarbete med Psykiatriska kliniken i Sarajevo på 90-talet med flera besök i Uppsala av deras ledning.