Pressmeddelande -

Snabbspår för blodprover kan rädda fler hjärnor

För patienter med akut stroke på grund av till exempel en propp i hjärnan är varje minut dyrbar. Samtidigt innebär propplösande behandling en ökad blödningsrisk. Därför har ett snabbspår för akuta Rädda hjärnan-prover för säkrare bedömning av blödningsbenägenhet inför eventuell propplösande behandling skapats på Akademiska sjukhuset.

Nästan två miljoner hjärnceller dör varje minut vid en omfattande hjärninfarkt. Därför finns sedan flera år tillbaka Rädda hjärnan på Akademiska sjukhuset, en vårdkedja som tar patienten med misstänkt stroke med ambulans till sjukhus för diagnostik och behandling. Tack vare informationsinsatser till allmänheten, utbildning av personal och medicinska framsteg har vårdkedjan blivit allt effektivare och allt fler patienter kan räddas till ett liv utan svåra funktionsnedsättningar.

Kraven på snabba provsvar för att bedöma blödningsbenägenheten inför propplösande behandling har också ökat på senare år. Bakgrunden till det nya snabbspåret för Rädda hjärnan-prover var att neurologkliniken önskade snabbare svar på de koagulationsrelaterade proverna PK, APT-tid och trombocyter vid misstänkt stroke inför beslut om propplösande behandling vid ischemisk stroke bekräftad med hjälp av datortomografi av hjärnan. Även strokepatienter utan blödning med tillräckligt lågt PK-värde trots pågående behandling med Waran, en typ av antikoagulantia, kunde komma ifråga för propplösande behandling.

- Att omedelbart omhänderta och analysera alla koagulationsrelaterade blodprover som vi får in på laboratoriet är ett nästintill omöjligt uppdrag. Därför blev vi tvungna att tänka nytt. Lösningen blev snabbspåret för de akuta blodproverna i Rädda hjärnan. Snabbspåret är unikt i sitt slag och svarstiderna för dessa prover har kortats avsevärt, berättar Daniel Garwicz, doktor i medicinsk vetenskap och specialistläkare i klinisk kemi på Akademiska sjukhuset, som medverkat i att skapa snabbspåret för Rädda hjärnan-prover.

Personal från flera olika specialiteter och yrkesgrupper på sjukhuset har varit engagerade, alltifrån sjuksköterskor och läkare till biomedicinska analytiker och laboratorieingenjörer.

Att flödesoptimeringsprojektet blivit så framgångsrikt beror på att det tidigt förankrades på sektionschefsnivå och därifrån på avdelningschefsnivå och processansvarignivå. Informationen om projektet kunde snabbt spridas på de involverade enheterna.

- Många i vår personal är starkt engagerade i att snabbspåret ska fungera oavsett veckodag eller tid på dygnet, säger Karin Fugmann, sektionschef inom klinisk kemi och farmakologi.

Snabbspåret för Rädda hjärnan-prover är resultatet av ett flödesoptimeringsprojekt i samarbete mellan akutmottagningen, neurologkliniken och Akademiska laboratoriet. Snabbspåret för Rädda hjärnan-prover är idag i skarp drift dygnet runt, året runt.

För mer information:

Karin Fugmann, sektionschef, klinisk kemi och farmakologi, telefon 018-611 42 10
Daniel Garwicz, med dr, specialistläkare i klinisk kemi; telefon 018-611 42 02
Elisabeth Tysk, presschef, telefon 018-611 96 11

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • laboratoriesvar
  • snabbspår
  • stroke
  • pk-värde
  • rädda hjärnan

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11

Relaterad media

  • Karin Fugmann, sektionschef för transfusionsmedicin inom Akademiska laboratoriet
  • Licens: Medieanvändning
    Innehållet får laddas ner, användas och delas i olika mediekanaler av t.ex. journalister, bloggare, krönikörer, opinionsbildare etc., i syftet att förmedla, redogöra för och kommentera ert pressmeddelande, inlägg eller information, så länge innehållet används oförändrat och i dess helhet. Upphovsmannen ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (vilket bl.a. innebär att fotografer till bilder nästan alltid måste anges).
  • Av: Magnus Laupa
Ladda ner
  • Daniel Garwicz, specialistläkare inom klinisk kemi och farmakologi
  • Licens: Medieanvändning
    Innehållet får laddas ner, användas och delas i olika mediekanaler av t.ex. journalister, bloggare, krönikörer, opinionsbildare etc., i syftet att förmedla, redogöra för och kommentera ert pressmeddelande, inlägg eller information, så länge innehållet används oförändrat och i dess helhet. Upphovsmannen ska anges i den omfattning och på det sätt god sed kräver (vilket bl.a. innebär att fotografer till bilder nästan alltid måste anges).
Ladda ner

Relaterat innehåll

​Ny biomarkör kan ge mer träffsäker diagnostik vid akut bakteriell infektion

En ny biomarkör för akut bakteriell infektion visar högre träffsäkerhet än andra klinisk kemiska analyser som idag används i sjukvården. Det framgår av en studie genomförd av forskare vid Centre of Excellence Inflammation på Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. De lovande forskningsresultaten förväntas påskynda utvecklingen av ett snabbtest för kliniskt bruk.

Genanalys viktig pusselbit vid utredning av allvarliga muskelbiverkningar av statiner

​Små skillnader i arvsmassan, DNA, kan leda till att vissa människor har större risk att drabbas av allvarliga läkemedelsbiverkningar. Detta gäller bland annat för vissa patienter som behandlas med blodfettssänkande läkemedel, så kallade statiner.

Finmaskig diagnostik av genmutationer banar väg för effektivare cancerbehandling

Läkemedelsbehandling av cancer behöver alltmer anpassas till tumörens unika genförändringar. På Akademiska sjukhuset kan nu mutationer i ett 30-tal cancergener analyseras i vävnadsprover med hjälp av modern sekvenseringsteknologi. En mer träffsäker diagnostik underlättar mer individuellt anpassade behandlingar vid bland annat tjocktarmscancer.

Pressmeddelande: Snabbare strokevård när trombolys ges på röntgen

Tiden för trombolys vid stroke har nästan halverats på Akademiska sjukhuset sedan 2010. En viktig förklaring är att propplösande behandling, så kallad trombolys, numera ges redan på röntgen, en annan ett konsekvent arbete för att korta ledtiderna i hela vårdkedjan, från ambulansen, via akuten till strokeavdelningen. Detta uppmärksammas med anledning av internationella strokedagen den 13 maj.

Trombolys på röntgen ska ge snabbare vård vid stroke

Strokedrabbade patienter på Akademiska sjukhuset får numera propplösande behandling (trombolys) redan på röntgen. Med det nya arbetssättet räknar man med att korta insatstiden med 20 minuter. Detta uppmärksammas i anslutning till strokedagen den 14 maj.

Strokepatienter ska motionera för bättre hälsa

​Kan regelbunden motion som promenader och lätt styrketräning förbättra hälsan för personer efter akut stroke och minska risken för återinsjuknande? Det ska en ny patientstudie på Akademiska sjukhuset ge svar på. I studien inkluderas även patienter som haft en ischemisk attack, så kallad TIA.

Gentest kan förbättra behandlingen med Waran

Ett genetiskt test kan förutsäga vilken dos patienter behöver av det blodförtunnande läkemedlet Waran. Det visar en ny internationell studie vid bland annat Akademiska sjukhuset. De nya rönen banar väg för mer individuellt anpassad behandling för att förebygga blodpropp hos patienter med bland annat förmaksflimmer