Uppsalasatsning på långtidssjukskrivna kvinnor prisas i utvärdering

Insatser i rätt tid och från rätt aktör kan hjälpa långtidssjukskrivna kvinnor tillbaka i arbete. Det framgår av Försäkringskassans utvärdering av rehabiliteringssatsningen Vitalis i Uppsala.

– Behovet av sjukpenning hade minskat med i genomsnitt 26 procent 1-1,5 år
efter starten 2009 för de kvinnor som fått en bedömning och behandling av ett
multidisciplinärt team, MDT. Resultaten är glädjande eftersom långvarig
frånvaro från arbetsmarknaden både innebär stora påfrestningar för den enskilde
individen och stora samhällskostnader. Fram till nu har det saknats
vetenskapliga belägg för hur långtidssjukskrivna kan komma tillbaka i arbete,
säger Ingrid Anderzén, avdelningschef för Arbetsrehab, kompetenscentrum för
arbetslivsinriktad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset.

2009 fick Försäkringskassan regeringens uppdrag att anslå 25 miljoner till fyra
rehabiliteringsprojekt inriktade på kvinnors ohälsa. 7,5 miljoner gick till
Vitalis i Uppsala,  som syftat till att minska sjukskrivningarna och underlätta återgång i arbete. Bakom projektet står Samordningsförbundet, Försäkringskassan, Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen,
Landstinget i Uppsala län och Uppsala universitet.

I satsningen ingick drygt 300 kvinnor i 20-67 årsåldern med psykisk ohälsa
och/eller smärtproblematik, de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivning.
Kvinnorna hade i genomsnitt varit sjukskrivna i sju år, många betydligt längre,
och samtliga stod inför att utförsäkras inom fyra månader. De delades in i tre
grupper som fick olika behandlingar: multidisciplinär bedömning och behandling
(MDT), Acceptance and Commitment Therapy (ACT) och den tredje utgjorde
kontrollgrupp.

Nyckeln till framgången är, enligt Ingrid Anderzén, kombinationen av
multidisciplinär bedömning av läkare, psykolog, arbetsterapeut och socionom,
individuellt anpassad rehabiliteringsinsats och långsiktigt stöd från teamet i
kontakter med myndigheter och arbetsgivare. Som terapimetod erbjöds kvinnorna
ACT (Acceptance Commitment Therapy), en form av kognitiv beteendeterapi (KBT)
inriktad på att i samtal med psykolog reflektera över vad som är värdefullt i
livet, förhållningssätt till svårigheter för att därmed komma närmare att
acceptera sin situation och sig själv. Ettårsuppföljningen som gjorts via
enkäter visar att förekomsten av depressioner ångest minskat dramatiskt i båda
grupperna.

– Många av kvinnorna hade redan genomgått flera olika typer av rehabiliteringar
och med tiden förlorat tron på att förändring är möjlig samt bristande tilltro
till den egna arbetsförmågan. En vanlig inställning bland både patienter och
behandlare är att man måste bli frisk först, innan det är möjligt att ta steget
tillbaka till arbetslivet. Men mycket handlar om att lära sig hantera sina
svårigheter. Ibland visar det sig att det inte är realistiskt att arbeta hundra
procent igen. Arbetsträning i sig kan vara läkande och det som får en person
att komma vidare i livet, avrundar Ingrid Anderzén.

FAKTA: Multidisciplinär teambedömning, MDT

Varje deltagare träffade individuellt läkare, psykolog, arbetsterapeut och
socionom som utifrån sina perspektiv bedömde eventuella behov av insatser för
arbetsåtergång. Därefter utformades en individuell plan tillsammans med
deltagaren. Flertalet fick behandling med psykoterapiformen Acceptance
Commitment Therapy (ACT). Behandling kunde pågå i upp till ett år. Samverkan
skedde kontinuerligt med Försäkringskassans och Arbetsförmedlings handläggare.

Mer information:
Ingrid Anderzén, avdelningschef för Arbetsrehab, kompetenscentrum för
arbetslivsinriktad rehabilitering vid Akademiska sjukhuset, 070-318 90 09
Carina Lundeen, psykolog, 018-611 20 83
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21