Skip to main content

Hur får vi en riktigt bra skola? Ny sammanfattning från en viktig dag om skolan

Nyhet   •   Nov 30, 2011 13:15 CET

Få ämnen är så heta i den politiska debatten som skolan. Att det är så är högst rimligt – skolan är en av våra viktigaste institutioner. Men storheten är inte bara begränsad till att frågan är viktig – ”alla” har dessutom åsikter, många gånger baserade på sina egna erfarenheter från skolan. Vi har alla, i någon form, gått i skolan, och det gör det till så mycket lättare att ha en åsikt om densamma.

Det negativa i debatten är att vi tycks prata om precis allt, hela tiden, som om allting vore lika viktigt. För att bena ut vad som egentligen borde vara i fokus ordnade Timbro en skolkonferens i mitten av november. Anders Lundberg har under sommaren och hösten 2011 arbetat extra på Timbro som researcher inom välfärdsfrågor. På Timbros uppdrag har han sammanfattat konferensen i skriften ”Hur får vi en riktigt bra skola?”.

Talare under konferensen var filmaren Martin Borgs, som bland annat ligger bakom skolfilmen "Fy fan vad vi är bra!", Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund, den tidigare skolpolitikern Mats Fält  som skrivit rapporten ”Valfrihetens gränser”, Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, Anders Morin, ansvarig för välfärdsfrågor på Svenskt Näringsliv, Eva Nisser, konsult inom strategisk utbildning, läraren Lisa Rönnbäck som är författare till rapporten "Förstatligande - ingen quickfix för skolan", Jonas Vlachos, docent i nationalekonomi samt statssekreterare Bertil Östberg, Utbildningsdepartementet.

Konferensen modererades av Eva Cooper, ansvarig för Timbros välfärdsprogram, och Håkan Tribell, chef för Timbro idé.

Eva Cooper: eva.cooper@timbro.se

Håkan Tribell: hakan.tribell@timbro.se

Som underlag till debatterna på konferensen presenterades två rapporter, utgivna på Timbro.

Förstatligande – ingen quickfix för skolan

Läraren Lisa Rönnbäck slår i rapporten ”Förstatligande – ingen quickfix för skolan” fast att ett återförstatligande av den svenska skolan inte automatiskt skulle leda till bättre resultat. Fokus bör i stället ligga på att lärare måste få utbildning i hur de ska undervisa, det är den enskilt viktigaste insatsen för svensk skola. Om en lärare behärskar en uppsättning vetenskapligt belagda undervisningsmetoder, kan de ha höga förväntningar på eleverna, eftersom de själva är trygga i att kunna få eleverna att uppfylla dem. Utan säkerheten från kunskapen om metoder, kan istället läraren skuldbelägga eleven, det blir den enskilda elevens fel att den inte lär sig. Detta synsätt är förödande, både för individen och samhället.

Valfrihetens gränser- friskolors villkor i Danmark, Finland och Nederländerna

Mats Fält, tidigare skolkommunalråd i Tyresö (M), har besökt två av våra grannländer och undersökt deras skolsystem med fokus på friskolornas villkor. Dessutom har han hälsat på i Nederländerna där ungefär 70 procent av eleverna i motsvarigheten till grundskolan går i fristående skolor. Framför allt Finland, men även de andra länderna, nämns ofta i skoldebatten som föredömen för fungerande skolsystem. Finlands fenomenala resultat i PISA-mätningar, de danska friskolorna med vinstförbud och det annorlunda antagningssystemet som syns i Nederländerna – vad kan vi i Sverige lära oss av det?