Skip to main content

Svensk borgerlighet är en bred idéströmning

Nyhet   •   Feb 03, 2011 11:49 CET

Svensk borgerlighet är en bred idéströmning

Begreppet borgerlighet är större än enstaka partier och borde, eftersom det syftar på en bredare idéströmning, användas oftare i debatten. Det tycker PJ Anders Linder, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet och författare till essän Välkommen till borgerligheten, som presenterades och diskuterades inför en fullsatt hörsal på Timbro.

"Borgerlig" har historiskt sett knappast varit ett favoritepitet. Inte ens under det röda 70-talet ville politiker och debattörer till höger om mitten använda begreppet. Många föredrog istället "icke-socialistisk". Andra har hävdat att begreppet är för allmänt, för luddigt. I Välkommen till borgerligheten argumenterar PJ Anders Linder för att det är dags att uppvärdera ordet, inte minst på grund av att vi lever i en tid när allt färre identifierar sig med politiska partiprogram.

- Borgerligheten är en bred idéströmning, ett knippe idéer om hur samhället ska se ut som rymmer alltifrån liberaler till konservativa och kristdemokrater, sade PJ Anders Linder.

PJ Anders Linders resonerar i essän brett och nyfiket om vilka värden som han tycker ska utmärka det borgerliga uppdraget: flit, bildning, ansvar och frihet, men även en gränsdragning mellan stat och individ, politik och civilsamhälle.

Hans tolkning saknar dock inte motbilder och alternativ. Sofia Nerbrand, ordförande i Bertil Ohlininstitutet och ledamot i den nyligen tillsatta kommissionen "Borgerlig utmaning - kommission för framtidens idéer" som ska utforska och definiera borgerlighetens utmaningar framöver, betraktade borgerligheten som en "ständigt pågående revolution för ökad frihet."

- Jag uppskattar att PJ beskriver borgerligheten på ett så inkluderande sätt, öppen för en rad åsikter och värderingar. Att vara borgerlig är trots allt så mycket mer än att rösta på Alliansen, sade Sofia Nerbrand.

Thomas Idergard, samhällsdebattör och medlem i framtidskommissionen, ville vidareutveckla begreppsdiskussionen. För honom innebär borgerlighet bland annat att vara emot försöken att med politiska medel "göra människor goda". Han tyckte sig också se en tydlig koppling mellan att vara borgerlig och att vara emot olika ismer, till exempel determinism.

Mårten Schultz, docent i juridik och verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law, sitter även han i framtidskommissionen. Från sin plats i publiken konstaterade han att diskussionen om borgerlighet ytterst kokar ner till juridik. Särskilt uppskattade han när debatten fördes utifrån ett rättighetsperspektiv.

- Rättighetsperspektivet har den fördelen att den skär genom alla nivåer, från politikens idéstadium till när enskilda lagar utformas och nedtecknas, sade Mårten Schultz.

PJ Anders Linder betonade flera gånger nödvändigheten i att skilja mellan borgerliga idéer och borgerlig politik. Den sittande Alliansregeringen kan till exempel sägas driva en politik som delvis, dock inte uteslutande, har borgerliga förtecken.

- Regeringen för enligt min mening en politik som på flera områden inte är borgerlig. Men mitt syfte med att skriva den här essän har å andra sidan inte heller varit att recensera regeringspolitiken eller dess följder, sade han.

Klicka här för att se hela seminariet: