Felaktiga påståenden i SNS-rapport

Vilka effekter har den ökade andelen privata utförare haft för kvalitet och effektivitet i den offentligt finansierade välfärden i Sverige? Den frågan behandlas i antologin Konkurrensens konsekvenser – vad händer med svensk välfärd? som SNS presenterade idag.

Antologin är en genomgång av den forskning som finns på området. Det finns egentligen två slutsatser som går att dra utifrån boken. Den ena är att kundnöjdheten ökar när människor får göra sina egna val. Valfrihet leder alltså till att fler medborgare känner att de får en bra service från den offentligfinansierade välfärden. Den andra slutsatsen är att det finns alldeles för lite forskning för att dra slutsatser kring hur konkurrensen har påverkat svensk välfärd i övrigt.

Det faktum att det saknas forskning och vetenskapligt stöd hindrar dock inte SNS från att dra slutsatser. Det är dock viktigt att påpeka att det är slutsatser som i många fall saknar stöd eller som faktiskt motsägs av de forskningsresultat som trots allt finns och redovisas i SNS egen bok. Låt oss gå igenom några av SNS slutsatser.

SNS påstår:
- ”…friskolor, men inte privata vårdcentraler, kan välja sina kunder.” (s 266)
- ”Men mönstret är tydligast inom skolans område där [ …] de privata
   aktörerna - men inte de kommunala – får välja sina kunder.” (s 270)

 Verkligheten:
- Lagen förbjuder friskolor att välja elever
- Staten ställer upp tydliga urvalskriterier vid fler sökande än platser, vilka också kommuner tillämpar

SNS påstår:
- ”De befintliga forskningsresultaten visar på varken några entydiga effektivitetsvinster eller -förluster i form av lägre offentliga utgifter för välfärdstjänsterna. De privata utförarna har visserligen lägre kostnader … besparingen (resulterar) oftast i högre vinst för utföraren, alltså minskar inte det offentligas kostnader.” (s 265)
- I en rubrik: ”…inga klara vinster av konkurrensutsättning”(s 266)
- Om det fria skolvalet: ”förefaller… ha varit kostnadsdrivande”(s 263)

Verkligheten: 
-I vårdavsnittet pekas på en tydlig produktivitetsökning i sjukvården i Stockholms läns landsting bara     genom vårdvalet
-I skolavsnittet presenteras inga data som ger grund för slutsatser om kostnadsdrivande skola
- Flera gånger konstateras också att kunskapsläget totalt sett är begränsat.

Lägre kostnader var inte det främsta syftet med ökad mångfald. Det är synd att SNS väljer att politisera sin forskning och dra slutsatser som varken stöds av befintlig forskning eller verkligheten.