​Stark tillväxt för tjänstesektorn – men varning för kapacitetsbrist

Almegas tjänsteindikator för fjärde kvartalet pekar på en ännu starkare tillväxt för tjänsteproduktionen än under det redan starka tredje kvartalet. Men Almega varnar för att många tjänsteföretag nu slagit i kapacitetstaket, vilket kan få konsekvenser för företagens konkurrenskraft och den stundande avtalsrörelsen.

– Efterfrågan på tjänster har accelererat under året, och nu använder en växande andel av tjänsteföretagen resurserna till max, säger Almegas chefekonom Lena Hagman. Ändå upplever många tjänsteföretag otillräcklig efterfrågan som det största hindret för verksamheten. Även brist på arbetskraft ses som ett stort hinder.

Almega menar att detta kan förklaras av att allt fler företag i kunskapsintensiva branscher möter svagare efterfrågan till följd av ökad specialisering, effektivisering och outsourcing till utlandet. Ökad brist på högkvalificerad arbetskraft i Sverige, samt fortsatt hård prispress från utländsk konkurrens, leder till ökad outsourcing av tjänsteproduktion.

– Allt fler tjänsteföretag möter starkare internationellt konkurrenstryck och riskerar att tappa marknadsandelar när de slår i kapacitetstaket. Att stärka tjänstesektorns konkurrenskraft måste bli en viktig fråga i den kommande avtalsrörelsen, säger Almegas vd Anna-Karin Hatt.

Bilden av att många tjänsteföretag slagit i kapacitetstaket stärks av att Almegas arbetsmarknadsindikator under året pekat mot en klart starkare sysselsättnings­ökning än vad som faktiskt infriats. Det visar att expansiva anställningsplaner i fler fall inte fullt ut kunnat förverkligas.

– Många tjänsteföretag har stora behov av att kunna rekrytera fler medarbetare – både till kunskapsintensiva yrken och till så kallade vardagsjobb, som inte kräver lika lång utbildning, säger Anna-Karin Hatt. Men i dag avstår många tjänsteföretag från att anställa, trots stora rekryteringsbehov, eftersom det kostar för mycket. Det stoppar en hel del företag från att fortsätta växa, och leder till att andra tvingas outsourca hela eller delar av sin verksamhet till utlandet, för att klara pris­pressen.

Sedan 2012 har utrikes födda bidragit alltmer till den ökade sysselsättningen i Sverige. Men med den kraftigt ökade invandringen i år och en ny prognos för Sveriges ökade befolkning, väntas sysselsättningsgraden för utlandsfödda ändå minska framöver.

– Det här är en trend som vi förutspår kommer att fortsätta, delvis till följd av ineffektiva system för integrering av invandrare på arbetsmarknaden, säger Li Jansson, arbetsmarknads­ekonom på Almega.