​Världen: Dödsstraffet under 2017

Pressmeddelanden   •   Apr 12, 2018 02:01 CEST

Positiv utveckling bland länderna i Afrika söder som Sahara: Guinea blev land nummer 20 att avskaffa dödsstraffet, och det pågår förbättringar gällande lagstiftningen kring dödsstraffet i flera länder i regionen. Och totalt i världen så har också antalet personer som avrättats minskat något, det visar Amnesty Internationals rapport för hur dödsstraffet användes år 2017.

Amnesty tar tillbaka Aung San Suu Kyis Ambassador of Conscience Award

Pressmeddelanden   •   Nov 12, 2018 18:30 CET

I dag meddelar Amnesty International att vi tar tillbaka utnämningen av Aung San Suu Kyi som Ambassador of Conscience - Amnestys högsta utmärkelse. Detta efter hennes svek av de värderingar hon en gång stod för.

Amnesty International på MR-dagarna

Pressmeddelanden   •   Nov 07, 2018 13:02 CET

Den 15-17 november deltar Amnesty International på MR-dagarna i Stockholm där vi bjuder in till fem seminarier. Vi diskuterar om EU-medborgares rättigheter, situationen för människorättsförsvarare i världen och kvinnors rättigheter i Turkiet och Kurdistan. Vi deltar även i ett seminarium om EUs externalisering av flyktingmottagandet och i ett seminarium om våld mot fackligt aktiva.

EU-läcka avslöjar att stater sviker människorättsförsvarare för att skydda affärsintressen

Pressmeddelanden   •   Okt 29, 2018 10:49 CET

EU:s medlemsländer måste begränsa möjligheterna att exportera övervakningsutrustning till länder som använder utrustningen för att kränka mänskliga rättigheter säger människorättsorganisationerna Access Now, Amnesty International och Reportrar utan gränser i ett gemensamt uttalande efter att läckta dokument visar att flera EU-länder, särskilt Sverige och Finland, motarbetar förändringar som kan stärka skyddet för mänskliga rättigheter.

Kommersiellt tillgänglig övervakningsutrustning används av regeringar runt om i världen för att spionera på aktivister, journalister och dissidenter. Amnesty International, Access Now och Reportrar utan gränser kräver att EU:s medlemsstater enbart ska få sälja övervakningsutrustning efter en granskning för att avgöra om produkterna riskerar att kränka eller bidra till att kränka mänskliga rättigheter.

– Det nuvarande EU-systemet misslyckas med att utkräva ansvar från regeringar och företag. Det är sorgligt att se att skydd för den personliga integriteten och yttrandefrihet inte prioriteras av EU, säger Lucie Krahulcova, policyanalytiker på Access Now.

– Läckorna visar att EU säger en sak offentligt om mänskliga rättigheter och sedan gör något helt annat bakom stängda dörrar. Vissa av EU:s medlemsstater prioriterar industrins intressen framför att skydda människorättsförsvarare. De vill ge företag fria tyglar att sälja produkter som kan avlyssna kommunikation och spåra avsändare till sådana länder som kränker mänskliga rättigheter, säger Nele Meyer, senior policyrådgivare vid Amnestys EU-kontor

– Att vissa länder, däribland Sverige, inte vill använda alla verktyg de kan för att förhindra att övervakningsutrustning hamnar i fel händer är mycket förvånande. Vi känner till mänga fall, däribland i Syrien, där det har används direkt med journalister. Övervakningsutrustning hotar säkerheten för journalister och deras källor och riskerar att leda till självcensur, säger Jonathan Lundqvist, ordförande för Reportrar utan gränser i Sverige.

- Övervakningsutrustning kan användas av stater för att spåra, trakassera och i värsta fall fängsla dem som kritiserar regeringen. Därför är det positivt att EU har tagit initiativ till att statligt reglera även den här typen av export på samma sätt som vapenexport och export av så kallade produkter med dubbla användningsområden. Det är dock pinsamt att Sverige verkar agera bromskloss vid förhandlingsbordet, säger Maja Åberg, sakkunnig gällande vapenexportfrågor på Amnesty Internationals svenska sektion.

Länk till det gemensamma pressmeddelandet, på engelska:

http://www.amnesty.eu/en/news/press-releases/all/eu-leak-reveals-states-are-ready-to-put-human-rights-defenders-at-risk-to-protect-surveillance--1150/#.W9bTy_ZRe70

Länk till de läckta dokumenten:

https://netzpolitik.org/2018/ueberwachungsexporte-bundesregierung-stellt-industrie-vor-menschenrechte/#dokumente

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

EU:s medlemsländer måste begränsa möjligheterna att exportera övervakningsutrustning till länder som använder utrustningen för att kränka mänskliga rättigheter, det säger Amnesty och flera människorättsorganisationer i ett gemensamt uttalande efter att läckta dokument visar att flera EU-länder, särskilt Sverige och Finland, motarbetar förändringar som kan stärka skyddet för mänskliga rättigheter.

Läs vidare »

Turkiet: 130 000 utrensade offentliganställda väntar fortfarande på upprättelse

Pressmeddelanden   •   Okt 25, 2018 02:02 CEST

Två år efter att de sparkades från jobbet väntar nära 130 000 före detta offentliganställda fortfarande på upprättelse. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten Purged beyond return? No remedy for Turkey’s dismissed public sector workers visar hur läkare, poliser, lärare, akademiker och tiotusentals anställda inom den offentliga sektorn som godtyckligt har avskedats för påstådda “kopplingar till terrorgrupper” varken har fått tillbaka jobbet eller fått ersättning. Och den kommission som tillsatts för att se över besluten om avskedanden har inte fungerat.

- Tiotusentals människor väntar på upprättelse efter att har stämplats som “terrorister”. De har fråntagits sin inkomstkälla och fått sina karriärer och familjeliv förstörda, säger Andrew Gardner, Turkietresearcher på Amnesty International.

- Trots att avskedandena uppenbarligen har skett helt godtyckligt har kommissionen som är satt att granska besluten inte upprätthållit internationell standard. I stället har den blivit en “okejstämpel” för de tidigare bristfälliga besluten. Hela processen går stick i stäv med rättssäkerheten.

Det var under undantagstillståndet som följde efter kuppförsöket i Turkiet år 2016 som 130 000 offentliganställda avskedades godtyckligt till följd avså kallade regeringsdekret.

Kommissionen har med hänvisning till harmlösa, och vid tiden lagliga, aktiviteter i efterhand berättigat både avskedanden och förbud för personer att någonsin arbeta i den offentliga sektorn igen, eller ens med det yrke personen har. Att sätta in pengar på en viss bank, medlemskap i vissa fackföreningar eller nedladdning av en viss app i telefonen har använts som bevis för “kopplingar” till förbjudna “terrorgrupper” utan att ytterligare belägg för sådana kopplingar eller bevis på oegentligheter presenterats.

I januari 2017 inrättade den turkiska regeringen, efter hårda politiska påtryckningar, en “utredningskommission för undantagstillståndet” för att granska de avskedanden som gjorts till följd av dekretet. Den 5 oktober 2018 hade kommissionen bara fattat beslut i 36 000 fall av de 125 000 ansökningar som kommit in från människor som avskedats, och av dessa hade de ursprungliga besluten upphävts i mindre än 7 procent (2 300) av fallen.

Amnestys rapport baseras på en genomgång av kommissionens tillvägagångssätt och 109 av dess beslut, samt intervjuer med 21 personer som har avskedats och intervjuer med deras familjer. Rapporten visar att kommissionen inte är utformad för att kunna erbjuda gottgörelse. Den är inte institutionellt oberoende, väntetiderna är alltför långa, mekanismer för enskilda individer att tillbakavisa anklagelser saknas och bevisningen för att upprätthålla beslut om avskedanden är svag.

Den turkiska regeringen fortsätter på samma sätt, trots att tillvägagångsättet står i strid med internationell rätt. I juli 2018, alltså efter att undantagstillståndet upphörde, antogs en ny lag som under ytterligare tre år tillåter godtyckliga avskedanden av offentliganställda som anses ha kopplingar till “terrororganisationer” eller till andra grupper som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten.

- I fall där det finns välgrundade misstankar om misskötsel eller att brott har begåtts, ska en arbetstagare sägas upp i enlighet med vanliga disciplinära åtgärder. Annars bör myndigheterna återanställa samtliga offentliganställda som avskedats till följd av regeringsdekret och ge dem ersättning, inte minst för inkomstbortfall och för den psykiska påfrestningen avskedandena har betytt, säger Andrew Gardner.

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Två år efter att de sparkades från jobbet väntar nära 130 000 före detta offentliganställda fortfarande på upprättelse. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Läs vidare »

Tunisien: Godtyckliga och kränkande reserestriktioner strider mot mänskliga rättigheter

Pressmeddelanden   •   Okt 24, 2018 01:02 CEST

De reserestriktioner som tunisiska myndigheter infört av säkerhetsskäl används ofta på ett godtyckligt och diskriminerande sätt som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport. Sedan 2013 har det tunisiska inrikesministeriet begränsat rörelsefriheten för närmare 30 000 personer i hemliga gränskontroller som kallas “S17 åtgärder”.

Rapporten “They wouldn’t even tell me why”: Arbitrary restrictions on freedom of movement in Tunisia" beskriver fall där minst 60 personer mellan år 2014 och 2018 olagligt har hindrats från att antingen resa inom landet eller resa utomlands. Rapporten beskriver den förödande inverkan sådana åtgärder får på de drabbades vardag då många inte har kunnat arbeta, studera eller leva ett normalt familjeliv.

- Det godtyckliga och diskriminerande sättet att tillämpa S17-åtgärderna utan att det godkänts rättsligt strider mot hundratals människors mänskliga rättigheter, säger Heba Morayef, chef för Amnesty Internationals avdelning för Mellanöstern och Nordafrika.

- Självklart är det en prioritet för de tunisiska myndigheterna att stoppa väpnade attacker mot civila både inom landet och utomlands men att ge polisen full frihet att använda sig av olagliga reserestriktioner som drabbar hundratals människor är inte lösningen på Tunisiens säkerhetshot, säger Heba Morayef.

Amnestys rapport beskriver hur de diskriminerande S17-åtgärderna riktat sig mot människor på grund av deras uppfattade religiösa tro eller fysiska utseende - till exempel män med skägg och kvinnor som bär niqab - eller för att de tidigare har dömts för inblandning i aktiviteter som kopplats till tidigare förbjudna muslimska grupper. I alla fallen infördes åtgärderna utan några bevis på att de drabbade faktiskt var inblandade i någon kriminell verksamhet eller hade kopplingar till väpnade grupper, och de skedde helt utan en rättslig insyn.

- De nuvarande åtgärderna begränsar människors rörelsefrihet, har ingen rättslig grund och kan inte motiveras som nödvändiga eller proportionella. De bryter mot både Tunisiens internationella förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter och mot landets egna konstitution, säger Heba Morayef.

S17-åtgärderna infördes under 2013 som en del av en nationell plan för att bekämpa terrorism. Myndigheterna hävdar att åtgärderna syftar till att förhindra individer som misstänks vara anslutna till jihadistiska grupper från att gå med i väpnade grupper utomlands, till exempel den väpnade gruppen som kallar sig Islamiska staten (IS) i Syrien, och för att kunna övervaka dem som har återvänt från konfliktdrabbade områden.

Amnestys utredning visar att sedan 2016 har reserestriktioner tillämpats godtyckligt mot minst 37 personer som rest mellan städer inom landet, och minst 23 personer har utan motivering stoppats från att lämna landet.

En S17-åtgärd införs utan rättsligt godkännande eller tillsyn. Kriterierna för utfärdande av en S17-åtgärd offentliggörs inte och den berörda personen ges varken ett skriftligt besked eller en tydlig motivering till beslutet. Bristen på information om orsakerna till varför en S17-åtgärd har införts innebär att de drabbade vare sig kan överklaga beslutet i domstol eller få upprättelse eller kompensation för kränkningarna de utsatts för.

- Den tunisiska regeringen måste se till att alla godtyckliga reserestriktioner upphävs och att alla åtgärder som begränsar rörelsefriheten är lagliga, nödvändiga och proportionella samt at de inte bryter mot vare sig internationell  rätt eller tunisiska lagar, säger Heba Morayef.

Rätten till rörelsefrihet finns i artikel 12 i den Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) som Tunisien har ratificerat. Den tunisiska konstitutionen garanterar även medborgarnas rätt till rörelsefrihet - enligt artikel 24 ska eventuella inskränkningar av de mänskliga rättigheterna utgå från lagstiftningen och införas på ett proportionerligt sätt som inte kränker medborgarnas rättigheter.

Rapporten finns bifogad som pdf. Hela pressmeddelandet på engelska finns att läsa på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

De reserestriktioner som tunisiska myndigheter infört av säkerhetsskäl används ofta på ett godtyckligt och diskriminerande sätt som strider mot grundläggande mänskliga rättigheter, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport. Sedan 2013 har det tunisiska inrikesministeriet begränsat rörelsefriheten för närmare 30 000 personer i hemliga gränskontroller som kallas “S17 åtgärder”.

Läs vidare »

Madagaskar: Tusentals fängslade under livshotande förhållanden i väntan på rättegång

Pressmeddelanden   •   Okt 23, 2018 08:30 CEST

På grund av vidriga fängelseförhållanden riskerar människor i Madagaskar att dö under tiden de sitter fängslade i väntan på rättegång, det konstaterar Amnesty International i en ny rapport. Rapporten tar upp hur myndigheternas orimliga användande av detta att fängsla människor i väntan på rättegång drabbar de mest utsatta i samhället.

​Nicaragua: Myndigheterna har begått grova människorättskränkningar

Pressmeddelanden   •   Okt 18, 2018 11:00 CEST

Sedan början av juni har Nicaraguas president Daniel Ortega trappat upp statens förtryck genom en så kallad “upprensningsinsats” som riktat sig mot demonstranter. De har utsatts för godtyckliga gripanden, tortyr samt ett utbrett och urskillningslöst dödligt våld - utfört av polis och regeringstrogna väpnade grupper. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport. 

Rapporten Instilling terror: From lethal force to persecution in Nicaraguasläpps sex månader efter att protesterna mot planerade förändringar i det sociala trygghetssystemet började. Den dokumenterar de grova människorättskränkningar och de brott mot internationell rätt som de Nicaraguanska myndigheterna begått mellan 30 maj och 18 september i år.

- Ortega använde inte bara polisen för att gripa och tortera demonstranter, utan såg även till att regeringstrogna väpnade grupper dödade, misshandlade och skrämde alla som vågade stå upp mot hans repressiva taktik, säger Erika Guevara-Rosas, chef för Amerikaregionen vid Amnesty International.

- De nicaraguanska myndigheterna måste omedelbart nedrusta och avväpna alla regeringstrogna väpnade grupper, och försäkra sig om att polisen endast använder sig av våld under pågående demonstrationer när det är legitimt och nödvändigt, och att våldet används proportionerligt. Istället för att anklaga demonstranter för att vara “terrorister” och “statskuppskonspiratörer” måste president Ortega garantera människors rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet.

Den senaste rapporten, som följer upp Amnestys första rapport om situationen i Nicaragua från slutet av maj, dokumenterar hur regeringen upprätthållit och trappat upp sin avsiktligt dödliga strategi i syfte att stoppa protesterna och straffa alla som deltar i dem. President Ortega och vicepresidenten Murillo har demoniserat demonstranterna för att kunna rättfärdiga de våldsamma tillslag som gjorts mot dem, och har samtidigt fortsatt att förneka människorättskränkningar.

Sedan den 24 augusti har minst 322 personer dödats och över 2 000 människor har skadats. Av de dödade var 21 poliser. Enligt lokala icke-statliga organisationer hade nicaraguanska myndigheter den 18 augusti väckt åtal mot minst 300 människor som deltog i protesterna. Amnesty har inte kunnat hitta bevis för att en enda person som gjort sig skyldig till människorättskränkningar eller brott mot internationell rätt, som tortyr och utomrättsliga avrättningar, har åtalats.

Tortyr och godtyckliga gripanden
Kravallpoliser påstås ha dödat Faber López, som själv var polis. Trots att regeringen anklagade beväpnade “terrorister” för hans död, så hävdar hans familj att hans kropp inte bar på några skottskador men visade tecken på tortyr. Samma kväll som han dog hade López ringt till sin familj för att berätta att han skulle säga upp sig och om de inte fick tag på honom nästa dag berodde det på att hans kollegor hade dödat honom.

Rapporten tar även upp sju fall av sannolika godtyckliga gripanden och överträdelser av rätten till en rättvis rättegång, som var en del av regeringens strategi att bryta upp proteströrelsen. Den avslöjar även hur myndigheterna använt sig av tortyr för att straffa demonstranter och hur bevis förfalskats.

Amnesty har dokumenterat åtminstone 12 fall av möjlig tortyr, däribland ett fall där en ung kvinna utsattes för sexuell tortyr i ett fångläger. I flera andra fall hade offren fortfarande fysiska skador när de blev intervjuade mer än en månad efter det att de hade utsatts för tortyr.

Flera av dem som utsatts för människorättskränkningar har inte velat anmäla de nicaraguanska myndigheterna på grund av rädslan för hämnd. Istället för att i ett tidigt skede genomföra opartiska och grundliga utredningar om människorättsbrott har myndigheterna ofta trakasserat och hotat både de som utsatts och deras släktingar.

Internförflykt och tvångsmigration
Krisen har orsakat en internflykt och tvångsmigration av tusentals människor. Den 31 juli meddelade FN:s flyktingkommissarie (UNHCR) att nästan 8 000 människor från Nicaragua hade begärt asyl i Costa Rica, runt 200 per dag, medan ytterligare 15 000 hade bokat tid för asylansökningar de kommande veckorna.

- Genom att införa alltmer hänsynslösa strategier för att förtrycka sitt eget folk, har president Ortega fördjupat Nicaraguas värsta människorättskris på flera årtionden och tvingat tusentals människor att överge sina hem och söka skydd i andra delar av landet eller i Costa Rica. Ortegas regering måste omedelbart sätta stopp för det våldsamma förtrycket, säger Erika Guevara-Rosas.

Rapporten bygger på två utredningsuppdrag till Nicaragua och Costa Rica under juli respektive september 2018, där Amnesty International genomförde 115 intervjuer och dokumenterade 25 fall av människorättskränkningar. Ett team av experter granskade även mer än 80 olika delar av audiovisuellt- och bildmaterial för att bidra med en kontextuell analys till rapporten.

Rapporten finns bifogad som pdf.

Hela det engelska pressmeddelandet finns att läsa på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Sedan början av juni har Nicaraguas president Daniel Ortega trappat upp statens förtryck genom en så kallad “upprensningsinsats” som riktat sig mot demonstranter. De har utsatts för godtyckliga gripanden, tortyr samt ett utbrett och urskillningslöst dödligt våld - utfört av polis och regeringstrogna väpnade grupper. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Läs vidare »

Ryssland: Amnestyutredare bortförd och utsatt för skenavrättningar i Ingusjien

Pressmeddelanden   •   Okt 15, 2018 11:07 CEST

En utredare från Amnesty International som var på plats för att övervaka demonstrationerna i delrepubliken Ingusjiens huvudstad Magas, blev bortförd, misshandlad och utsatt för skenavrättningar av män som hävdade att de arbetade för säkerhetstjänsten.

​Kazakstan: Personer med intellektuella funktionsnedsättningar nekas grundläggande rättigheter

Pressmeddelanden   •   Okt 12, 2018 01:03 CEST

Personer i Kazakstan med psykosociala och intellektuella funktionsnedsättningar blir stigmatiserade och isolerade, och de hindras från att utöva sina mänskliga rättigheter. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport som kräver förändring - och att de mänskliga rättigheterna respekteras, åtnjuts och skyddas.

Kontaktpersoner 7 kontaktpersoner

Ami Hedenborg har 20 års erfarenhet som journalist, bland annat från TV4, SR och SVT. På Amnestys svenska... Visa mer

Om Amnesty International Sverige

För mänskliga rättigheter världen över

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Adress

  • Amnesty International Sverige
  • Alsnögatan 11, Box 4719
  • 116 92 Stockholm
  • Vår hemsida