Skip to main content

​Burundi: Dödligt polisvåld används för att krossa demonstrationer

Nyhet   •   Jul 23, 2015 09:13 CEST

Burundiska myndigheter bekämpar demonstrationer som om de vore uppror och nu tycks landet vara på gränsen till våldsam konflikt. Det varnar Amnesty International för i rapporten ”Braving Bullets – Excessive force in policing demonstrations in Burundi” som släpps idag.

Amnesty Internationals utredning från maj och juni 2015 visar att den burundiska polisen använder dödligt våld, även mot kvinnor och barn, för att tysta ner oppositionen mot president Pierre Nkurunzizas anspråk på en tredje mandatperiod.

Det är en tragedi att demonstranter är tvungna att trotsa kulor för att försöka göra sina röster hörda, säger Sarah Jackson biträdande chef för Amnesty International i Östafrika.

De burundiska myndigheterna måste omedelbart, grundligt och öppet utreda användandet av dödligt våld mot i huvudsak fredliga demonstranter samt ställa de ansvariga till svars. Det är absolut nödvändigt att återupprätta förtroendet för säkerhetsstyrkorna och minska risken för att invånarna hittar mer våldsamma sätt att uttrycka sitt politiska missnöje på.

Den 29 juni hade minst 58 personer dödats sedan demonstrationerna utbröt den 26 april 2015, enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Av de dödade är två poliser, två militärer och en medlem i det regerande partiets ungdomsrörelse Imbonerakure.

Polisen besköt obeväpnade demonstranter på flykt ifrån dem. Trots att barn närvarade vid demonstrationerna använde polisen skarp ammunition och tårgas.

De flesta demonstranterna var fredliga, men vissa var våldsamma som svar på polisens övervåld. Amnesty International har dokumenterat hur demonstranterna kastar sten mot poliserna, misshandlar en kvinnlig polis, vandaliserar egendom och dödar en medlem i Imbonerakure.

Polisens behandling av demonstranter, som till största delen var fredliga, och hela bostadsområden som om de vore en del av ett uppror var kontraproduktiv och förstärkte protesterna snarare än tonade ner dem.

Polisens kränkningar av demonstranterna och regeringsuttalanden före demonstrationerna som kategoriserade dem som uppror, visar att de burundiska myndigheterna inte enbart avsåg av skingra demonstrationerna, utan även att bestraffa demonstranter för att de uttryckte sina politiska åsikter.

Angreppet mot demonstranterna följdes av tillslag mot media. Myndigheterna hindrade radiostationer från att sända utanför Bujumbura. Efter militärens kuppförsök den 13 maj attackerade polisen oberoende media. Sedan dess har de varit oförmögna att sända.

Nekad rättvisa

Trots att dussintals demonstranter har dödats och att ännu fler har sårats av polisen underlåter de burundiska myndigheterna att utreda, säger Sarah Jackson.

För att få ett slut på den systematiska polisbrutaliteten och straffriheten måste regeringen stänga av dem som är brottsmisstänkta från tjänsten i väntan på utredning och åtal.

Tvärt emot vad rapporten visar, säger en av presidentens rådgivare till Amnesty att några av incidenterna som inträffat orsakats av personer iklädda polisuniformer och inte av polisen själva. Enligt polisens biträdande talesperson är fem poliser under utredning i samband med demonstrationerna.

Inget av offren eller offrens familjemedlemmar som Amnesty har intervjuat har lämnat in klagomål till polisen och anger rädsla för repressalier och hot från polisen eller underrättelsetjänsten som anledning.

En uppdelad polisstyrka

Den 8 juli sa polisens talesman, som nu har flytt landet, i en intervju att en ”parallell polisstyrka” hade uppstått och att vissa poliser hade ”blivit avrättade på grund av deras åsikter”.

Rapporten innehåller redogörelser från poliser som frustreras över order som går emot deras utbildning i mänskliga rättigheter. Vissa poliser har nekat helt till att följa order.

Vittnesmål om brutalitet

Ett ögonvittne till demonstrationerna den 4 maj nära bron Ntahangwa i Bujumbura, berättar för Amnesty International:

- Polisen sköt mot fredliga demonstranter. Det var ofattbart. Människor var på flykt i floden, polisen sköt mot personer i floden som flydde därifrån.

En lokal journalist berättar för Amnesty:

- En gång i Nyakabiga såg jag en polis ta vapnet från en annan polis som hade skjutit ihjäl en ung man. Han sa till honom: ”du har inte fått order om att skjuta någon”. Jag har även sett poliser hindra sina kollegor från att skjuta med skarp ammunition mot demonstranter och att använda tårgas. […] Sedan anlände tre pickuper och lämnade av några poliser som började skjuta för att sedan försvinna igen. Jag såg detta i Nyakabiga, Musaga och Cibitoke vid flera tillfällen. Flera gånger hörde jag poliser säga om demonstranterna: ”låt oss döda dem”, och andra poliser som sa emot. Vid ett tillfälle i Musaga såg jag en polis gråta och säga: ”jag är trött på detta, när ska det sluta?”.

För mer information vänligen kontakta Mildred Ngesa +254 732 495 215 eller mildred.ngesa@amnesty.org

Bifogade filer

PDF-dokument