Skip to main content

Etiopien: Anti-terrorlagar används för att tysta fredlig opposition

Nyhet   •   Nov 21, 2011 15:30 CET

I ett gemensamt uttalande från Amnesty International och Human Rights Watch, kräver de bägge organisationerna att den etiopiska regeringen slutar använda sin alltför vida anti-terrorlag mot journalister och fredliga politiska aktivister.

Den 23 november återupptas rättegången mot 24 etiopier som står åtalade för terrorbrott. Rättegången inleddes den 10 november. Bland de åtalade finns sex journalister och två medlemmar av oppositionspartiet, UDJ. Sexton av personerns är åtalade i sin frånvaro. Samtidigt pågår flera andra terroristrättegångar mot journalister och oppositionella. Bland annat mot de två svenska journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson.

- Den etiopiska regeringen utnyttjar en vagt formulerad ant-terrrorlag för att krossa fredlig opposition, säger Rona Peligal, biträdande chef för Human Rights Watchs Afrikaavdelning.

Anti-terrorlagen från 2009 inkluderar en vid och vag definition av terroristhandlingar och en definition av "uppmuntran till terrorism" vilken gör att publicering av uttalanden som "sannolikt kan tolkas som uppmuntran till terrordåd" kan ge straff på mellan tio och 20 år. Detta innebär att regeringskritiker, som journalister och politiska motståndare, kan åtalas för uppmuntran till terrorism.

De bägge organisationerna uppmanar den etiopiska regeringen att underlätta för utländska ambassader att övervaka rättegångarna. Vid minst två tillfällen har tid och plats för rättegångar ändrats i sista minuten. Regeringen bör se till att viktig information om rättegångarna görs tillgänglig för allmänheten.

Vidare uppmanar Amnesty och HRW diplomater, som är stationerade i Etiopien, att vara med på plats och övervaka de pågående terroristrättegångarna. Detta är särskilt viktigt med tanke på att internationella människorättsorganisationer i princip är bannlysta av den etiopiska regeringen. Medlemmar från den diplomatiska kåren har tidigare närvarat vid rättegångar, men ingen var med när rättegången inleddes den 10 november eller vid den andra förhandlingen, den 15 november. Rättegången flyttades till en annan lokal i sista minuten.

När den etiopiska regeringen ställde ett antal oppositionella inför rätta mellan 2005 och 2007, åtalade för förräderi, utsåg EU en person som bevakade rättegångarna på heltid, ambassaderna fanns också på plats enligt ett roterande schema och även USA:s ambassad hade personal på plats.

- Att diplomater övervakar rättegångar har stor betydelse, säger Michelle Kagari, biträdande chef för Amnesty Internationals Afrikaavdelning. Om inte civilsamhället får tillträde, kan diplomater spela en viktig roll för att på plats se om de åtalades rätt till en korrekt rättegång respekteras.

Ingen av de 24 som står åtalade i denna rättegång har fått tillgång till ett juridisk ombud under häktningstiden. Tre av de åtalade har inför domstolen sagt att de utsatts för övergrepp i häktet. 
Offentliga uttalanden från premiärminister Meles Zenawi och regeringstalesmannen Shimeles Kemal har undergrävt principen om att de åtalade är oskyldiga tills deras skuld bevisats. Deras uttalanden är även en politisk press på domstolarna i ett land där rättsväsendet inte är oberoende från den politiska makten.

Sedan juni 2011 har minst 33 personer åtalats enligt anti-terrorlagen från 2009. Sju av de 24 som nu står åtalade ställdes även inför rätta efter valet 2005. Samtliga benådades senare av presidenten.
Amnesty International och Human Rights Watch uppmanar nu världssamfundet, särskilt EU och USA att med kraft ifrågasätta varför den etiopiska regeringen använder anti-terroristlagen för att slå ned på fredliga oberoende röster.