Skip to main content

Grekland: Den nya regeringen måste ta itu med polisvåldet

Nyhet   •   Jul 03, 2012 13:30 CEST

Polisen i Grekland använder sig rutinmässigt av övervåld mot fredliga demonstranter. Trots att flera personer har misshandlats när de gripits eller suttit häktade vägrar myndigheterna att erkänna de problem som finns och skapar istället ett klimat av straffrihet, säger Amnesty International i en ny rapport.

- Den nybildade regeringen har nu ett tillfälle att erkänna den stora omfattningen av polisvåld och vidta nödvändiga åtgärder för garantera att polisen är återhållsam och tydligt identifierar sig under demonstrationer. Dessutom måste de se till att oberoende och effektiva utredningar sker kring dessa brott så att ansvariga kan ställas till svars. Det måste också upprättas en oberoende instans för polisklagomål. Om de underlåter att göra det kommer det att leda till fler kränkningar, där ingen ställs till svars, säger David Diaz-Jogeix på Amnesty.

De grekiska myndigheterna har under allt för lång tid avfärdat polisvåldet som isolerade händelser. I den nya rapporten Police violence in Greece: Not just "isolated incidents" dokumenteras människorättskränkningar som utförts av poliser och en ovilja att ställa de ansvariga till svars.

Det har varit många demonstrationer efter åtstramningarna i och med den ekonomiska krisen i Grekland. De har till största delen varit fredliga, men ändå har polisen vid flera tillfällen använt övervåld på ett sätt som strider mot internationell rätt. Demonstranter som har blivit slagna eller utsatts för tårgas har ofta inte möjlighet att anmäla händelsen, eftersom de inte har lyckats notera polisens identifikationsnummer. Flera av de gripna demonstranterna har misshandlats i häktet och förnekats sin rätt att träffa läkare och advokat.

En grupp som är särskilt utsatta för den här behandlingen av polisen är flyktingar, asylsökande och personer som lever i samhällets utkant, vilket många romer gör.

- Det är vanligt att dessa brott förblir ostraffade och att offren inte får tillgång till effektiv kompensation och upprättelse, säger David Diaz-Jogeix.

- Det här händer på grund av systematiska problem gällande utredningar, åtal och straff för människorättsbrott, fortsätter han.

Dessutom är definitionen av tortyr mycket snävare i den grekiska brottsbalken än i internationella avtal, som Grekland har skrivit under. Amnesty känner endast till ett fåtal fall där poliser har åtalats för tortyrbrott.

De grekiska myndigheternas underlåtenhet att ta tag i problemen med polisvåld har lett till att offren har förlorat förtroendet för rättsväsendet och blivit ovilliga att rapportera sådana händelser.

- Ingen står över lagen. Allra minst den personer som är satta att upprätthålla den. Om inte de grekiska myndigheterna prioriterar kränkningar som utförs av poliser och tar tag i de systematiska problem som tillåter dem att ske, kommer straffriheten att segra, säger David Diaz-Jogeix.

Amnesty lyfter fram tre fall som pekar på de systematiska fel som finns i Grekland:

Journalisten Manolis Kyperos som täckte protesterna i Aten fick en bedövningsgranat kastad på sig trots att han hade identifierat sig som journalist. Han förlorade hörseln på båda öronen och kan inte längre arbeta som journalist.  I slutet av 2011 väcktes åtal, men polismannen var ännu inte identifierad.

Kravallpolis misshandlade Yiannis Kafkas under en demonstration i Aten i maj 2011, vilket gav honom livshotande huvudskador. Åklagaren har ännu inte bestämt om han ska väcka åtal.

Christos Chronopoulos som led av mentala hälsoproblem misshandlades svårt av fyra poliser och kan nu inte längre ta hand om sig själv. Den 26 januari 2011 beslutade Atens domstol att de fyra poliserna inte skulle åtalas. Ärendet åkte fram och tillbaka mellan olika appellationsdomstolar, men i april 2012 beslutades att de fyra poliserna ska ställas inför rätta.

Bifogade filer

PDF-dokument