Skip to main content

Etiopiensvenskarnas okända olycksbröder

Nyhet   •   Dec 16, 2011 01:00 CET

Sedan mars i år har över 100 medlemmar ur oppositionspartier och sex journalister, däribland Johan Persson och Martin Schibbye, gripits i Etiopien anklagade för påstått samröre med olika förbjudna terroristorganisationer. Denna våg av gripanden är det mest långtgående tillslaget mot yttrandefriheten i Etiopien på många år. Amnesty International anser att samtliga journalister och oppositionsmedlemmar som omnämns i Amnestys rapport gripits främst på grund av sin legitima och fredliga kritik av regeringen.

I november hade åtal väckts mot 107 personer för terroristbrott enligt anti-terrorlagen från 2009. Ytterligare sex journalister, två medlemmar från oppositionen och en människorättsförsvarare, som alla lever i exil, har åtalats i sin frånvaro. Detta trots att det handlat om helt legitim verksamhet.

- Omfattningen av gripanden och åtal är ett tecken på en ny våg av förtryck och sänder ett skrämmande budskap till oppositionspolitiker och journalister i Etiopien - självcensurera eller riskera fängelse, säger Claire Beston, Amnesty Internationals Etiopienexpert. 

Det stora antalet inblandade i den våg av gripanden som ägt rum de senaste månaderna är det mest långtgående tillslaget mot yttrandefriheten som förekommit i Etiopien på många år. Amnestys rapport Dismantling Dissent: Intensified crackdown on free speech in Ethiopia ger en omfattande analys av de senaste månadernas gripanden, åtal och pågående rättsliga processer. Många av de gripna har i domstol uppgett att de torterats i häkte och under förhör. Rapporten visar att många även har tvingats att underteckna bekännelser eller fällande bevis. Nästan alla fångar har inledningsvis nekats tillgång till advokat efter att ha frihetsberövats och har inte heller fått träffa sina familjer.

Det klimat av rädsla som journalister tvingas arbeta under i Etiopien har påtalats under flera år och var påtagligt när Amnestys undersökningsteam besökte landet i augusti i år. Regimen begränsar pressfriheten alltmer, ofta genom godtyckliga anklagelser, och de journalister som fortfarande vågar verka i landet betalar ett allt högre pris för att göra sitt jobb.

Såväl inhemska som, i fallet med Martin och Johan, utländska journalister grips och åtalas med hjälp av landets antiterrorlagar, många gånger endast på grund av att de gjort sitt legitima jobb. I somras greps fyra etiopiska journalister för att de granskat regeringen. Enligt Amnesty är det ett enormt underbetyg åt pressfriheten i landet och en oacceptabel kränkning av yttrandefriheten. Över 80 journalister har de senaste åren tvingats i exil från Etiopien.

Amnesty anser inte att dessa personer får en rättvis rättegång. De riskerar att dömas för att de utövat sin rätt till yttrandefrihet, vilket gör att systematisk övervakning av rättegångarna är nödvändig.

Bifogade filer

Word-dokument