Skip to main content

Syrien: Säkerhetsrådets oenighet gynnar förövarna

Nyhet   •   Jul 20, 2012 15:14 CEST

FN:s säkerhetsråd kunde inte enas om en resolution om Syrien. Ryssland och Kina lade in veto mot en resolution som innebar att Kofi Annans sexpunktsavtal för fred skulle placeras under kapitel sju i FN-stadgan. Detta skulle ge säkerhetsrådet mandat att införa ekonomiska och diplomatiska sanktioner mot den syriska regeringen om den inte drar tillbaka tunga vapen och trupper från städerna. 

Vetot kom en dag efter attacken i huvudstaden Damaskus där den syriske försvarsministern, den biträdande försvarsministern och den assisterande vice-presidenten dödades. Flera andra rapporteras även ha skadats allvarligt, bland andra inrikesministern. 

- Våldet stegras alltmer i landet, nu även i huvudstaden Damaskus, med bevis för att landets säkerhetsstyrkor begår brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, såväl som rapporter om att den väpnade oppositionen också begår allvarliga övergrepp. Säkerhetsrådet hade en avgörande möjlighet - inte bara att förlänga mandatet för FN:s närvaro i Syrien utan också att förbättra och stärka den, säger Ann Harrison, biträdande chef för Amnesty Internationals Mellanöstern- och Nordafrikaavdelning.

- I stället valde Ryssland och Kina att ännu en gång stoppa en resolution om Syrien vilket omöjliggör för säkerhetsrådet att agera. Detta visar säkerhetsrådets oförmåga att kunna överbrygga politiska motsättningar för att kunna hjälpa det syriska folket. Torsdagens veto blir ytterligare en uppmuntran och en signal om straffrihet till dem som ligger bakom och till dem som utför människorättsbrotten.

Amnesty har uppmanat säkerhetsrådet att förlänga FN-missionens mandat när det går ut den 20 juli. Mandaten måste också stärkas och inkludera experter på mänskliga rättigheter, även kvinnors och barns rättigheter. Det måste också till ytterligare resurser för att kunna dokumentera och rapportera brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättskränkningar som begås av bägge sidor i konflikten.

Om inte mandatet förlängs kommer det att tolkas som att världssamfundet ännu en gång överger det syriska folket. Risken är därmed stor att situationen för mänskliga rättigheter och den humanitära situationen förvärras, menar Amnesty.

Amnesty har vid upprepade tillfällen uppmanat säkerhetsrådet att införa ett embargo för att stoppa vapenleveranser till den syriska armén. Med anledning av det upptrappade våldet uppmanar nu Amnesty även de länder som överväger att förse den väpnade oppositionen med vapen att först göra en noggrann bedömning för att objektivt utreda att det inte finns någon risk för att vapnen används för att begå brott mot mänskliga rättigheter eller andra folkrättsbrott. Om det finns en verklig risk bör inga vapenleveranser ske.

Under de månader som konflikten pågått har Amnesty dokumenterat att de syriska säkerhetsstyrkorna begått grova brott mot mänskliga rättigheter. Även om merparten av övergreppen har utförts av de syriska säkerhetsstyrkorna och armén, har övergrepp även begåtts av den väpnade oppositionen. Det innefattar tortyr och mord på tillfångatagna soldater och medlemmar av shabiha-milisen som stödjer regeringen, men även kidnappningar och mord på personer som antingen arbetar för regeringen eller påstås stödja den.

- Nu pågår ett inbördeskrig i Syrien. Detta betyder att alla parter är juridiskt bundna att följa den internationella humanitära rätten, krigets lagar. Det är förbjudet att rikta direkta attacker mot civila eller oproportionerliga, urskillningslösa attacker, säger Ann Harrison.

- Alla parter i konflikten måste behandla personer som de har makt över humant, det gäller även dem som tillfångatagits i strid. De som utför eller beordrar allvarliga brott mot krigets lagar kan ställas inför rätta för krigsförbrytelser.