Skip to main content

​Ukraina: Ett år efter annekteringen av Krim - journalister trakasseras, attackeras och tystas

Nyhet   •   Mar 18, 2015 09:58 CET

Krimhalvöns de facto-regering underlåter att utreda en rad kidnappningar och tortyr som deras kritiker har utsatts för, och använder sig istället av en skrämselkampanj för att tysta oliktänkande. Det säger Amnesty i en rapport som publiceras idag, på årsdagen av annekteringen av Krim.

Rapporten Violations of the rights to freedom of expression, assembly and association in Crimea visar hur de facto-regeringen begår en rad olika brott mot mänskliga rättigheter mot pro-ukrainsk media, kampanjorganisationer, krimtatarer och individer som kritiserar regimen.

- Allt sedan Ryssland annekterade Krim har de facto-regeringen använt sig av en rad olika taktiker för att slå ned på kritikerna. Ett stort antal kidnappningar utfördes mellan mars och september och ledde till att många kritiker lämnade regionen. De som finns kvar trakasseras av myndigheterna, som är fast beslutna att tysta sina motståndare. Detta säger John Dalhuisen, chef för Amnestys Europa- och Centralasienavdelning.

Kidnappningar och tortyr - inga effektiva utredningar

Sedan Rysslands annektering har minst sju personer kidnappats. Deras öden förblir okända. Åtminstone ytterligare en person har återfunnits död och kroppen bar spår av tortyr.

Amnesty har uppgifter om tre krimtatarers försvinnanden. Islyam Dzhepparov, 19, och Dzhevdet Islyamov, 23, knuffades den 29 september 2014 in i en skåpbil av fyra män i svarta uniformer. De har inte setts till sedan dess. Reshat Ametov, 39, kidnappades när han deltog i en demonstration i mars 2014. Hans kropp, som bar spår av tortyr, hittades senare. I nuläget har ingen ännu ställts inför rätta för brotten.

Andriy Schekun, ledare för Ukrainian House (en organisation som verkar för det ukrainska språket och kulturen) kidnappades av pro-ryska paramilitärer. Han hölls på hemlig ort i elva dagar och torterades med elstötar. Efter detta överlämnades han till den ukrainska militären. Ingen har ställts inför rätta för den tortyr som han utsattes för. Tre andra medlemmar i organisationen försvann spårlöst i maj 2014.

- Krims de facto-regering har sagt till oss att de utreder alla kidnappningar och tortyr, men vi har ännu inte sett några konkreta bevis för att de verkligen gör det, säger John Dalhuisen.

Tillslag mot journalister

Myndigheterna har skapat ett osäkert klimat och rädsla genom att använda sig av hot och restriktiva lagar för att tysta medier och frivilligorganisationer.
Den 26 januari i år genomfördes en räd mot den krimtatariska tv-kanalen ATR:s lokaler. Sändningarna stördes och dokument från februari 2014 fördes bort av maskerade män, assisterade av personer från säkerhetstjänsten. Redan innan dess använde sig tv-kanalen av självcensur. Efter att flera medlemmar ur redaktionen mottagit hot från myndigheterna om att deras sändningar skulle kallas "extremistiska" och att de skulle dras inför rätta, användes inte längre orden "annektering" eller "ockupation".

Flera journalister och bloggare har flytt från Krim av rädsla att bli förföljda. Bland dem finns den frispråkiga pro-ukrianska bloggaren Elizaveta Bogutskaya som kallades till förhör efter att tjänstemän från "Centret för bekämpandet av terrorism" genomfört en husrannsakan hos henne och beslagtagit hennes dator för inspektion.

Efter annekteringen krävde myndigheterna att alla medier på nytt skulle registrera sig. Den krimtatariska nyhetsförmedlingen QHA har fått avslag på sin ansökan om registrering utan någon förklaring till beslutet.

Ingen rätt att demonstrera eller fira den krimtatariska kulturen

Offentliga demonstrationer har förbjudits. Tillstånd för krimtatarer att ha kulturella samlingar eller demonstrationer medges oftast inte och de som får tillstånd måste förlägga händelserna till avskilda platser. Detta gäller särskilt traditionella minneshögtider.

En rad framstående, oberoende organisationer, särskilt de som arbetar med frågor som rör mänskliga rättigheter, har lagt ned sin verksamhet. Mejlis, krimtatarernas lokala styre, erkänns inte och dess framstående medlemmar förföljs och trakasseras.

- Det finns ingen större vilja bland det internationella samfundet att driva Ryssland till att återställa Ukrainas territoriella integritet. Samfundet borde dock, åtminstone, sätta mycket större press på Ryssland att respektera alla Krims invånares rättigheter, säger John Dalhuisen.