Skip to main content

Vitryssland: Kampen för oberoende och yttrandefrihet har ett högt pris

Nyhet   •   Apr 18, 2013 11:30 CEST


Det civila samhället i Vitryssland förtrycks av en regering som inte tolererar någon form av kritik, säger Amnesty International i en ny rapport. Enligt Amnesty inskränker de vitryska myndigheterna regelmässigt rätten till mötesfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet. Deltagande i fredliga demonstrationer leder ofta till böter eller till och med fängelsestraff.

- De senaste 20 åren har den vitryska regeringen kvävt stora delar av civilsamhället. Genom att beröva folket möjligheten att uttrycka sina åsikter hindras de från att delta i den offentliga debatten och granska myndigheterna, säger Heather McGill, Amnesty Internationals expert på Vitryssland. 

Amnestys rapport granskar den lagstiftning som reglerar mötesfriheten och föreningsfriheten och rapporten redogör för de kränkningar av dessa rättigheter som människorättsförsvarare, fackföreningar, miljöorganisationer och hbt-personer ständigt utsätts för.

Personer som försöker registrera oberoende organisationer brottas med en mycket restriktiv lagstiftning. Aktivister som agerar utanför detta regelverk riskerar åtal. Inga nya partier har tillåtits bli registrerade sedan år 2000 och medlemmar i oberoende fackföreningar utsätts för diskriminering på arbetsplatserna.

Människorättsorganisationen, Viasna, förlorade sin registrering år 2003. Organisationens ordförande Ales Bialiatski dömdes till fyra och ett halvt års fängelse, 2011. Hans "brott" var att han, via personliga bankkonton i Polen och Lettland, hade tagit emot bidrag för att kunna finansiera organisationens verksamhet. Detta var den enda möjligheten eftersom Viasna inte tilläts ha ett bankkonto i Vitryssland. Amnesty anser att Bialiatski är en samvetsfånge och kräver att han ska släppas fri. 

Aleh Stakhaevich arbetade som chaufför på ett stenbrott i sydvästra Vitryssland. I december 2011 valdes han till ordförande i en nybildad oberoende fackförening. Arbetarna följde lagen och informerade arbetsgivaren samtidigt som de bad att få bli registrerade. Företaget vägrade dock att registrera fackföreningen och började i stället trakassera dem som ville ansluta sig. Aleh Stakhaevichs åtalades för vårdslös körning, enligt honom själv en påhittad anklagelse, och avskedades. Ytterligare fyra personer som anslutit sig till fackföreningen förlorade sina jobb och andra har blivit hotade och tvingats lämna fackföreningen av rädsla för att bli av med jobben. 

När lokala Amnestymedlemmar försökte registrera sig som en internationell organisation, 2003, fick de beskedet att det var problem med Amnestys symbol - taggtrådsljuset. Två år senare försökte de registrera sig som en lokal stiftelse och fick då beskedet att det var möjligt, men bara under förutsättning att de rapporterade om alla sina aktiviteter i förväg till statliga myndigheter. Eftersom detta allvarligt skulle inskränka på deras möjlighet att vara en oberoende organisation drog de tillbaka ansökan.

Lagen om "massaktioner" använts flitig av myndigheterna för att stoppa demonstrationer och för att straffa dem som trots förbudet genomför fredliga protester.

Under årens lopp har Amnesty dokumenterat en lång rad ingripanden mot fredliga demonstrationer. Demonstranter har misshandlats med batonger, gripits, dömts till böter eller fängslats. I efterdyningarna av presidentvalet i december 2010 genomfördes stora demonstrationer på flera platser. I huvudstaden Minsk greps minst 700 personer både demonstranter och åskådare, många misshandlades svårt. Än i dag sitter fyra samvetsfångar kvar i fängelse för att de deltagit i demonstrationerna 2010.

Bifogade filer

PDF-dokument