Amnestys årsrapport - ett tumultartat år för mänskliga rättigheter

Pressmeddelande  •  2012-05-24 01:00 CEST


 - 2011 var året då miljontals människor gav sig ut på gatorna. Demonstranternas mod - att stå upp mot förtryck och kräva förändringar -  stod i stark kontrast till det bristande ledarskap som bland annat får FN:s säkerhetsråd att framstå som oförmöget att leva upp till sitt syfte, säger Lise Bergh, svenska Amnestys generalsekreterare när årsrapporten presenterades.

 Politikernas svar på protesterna har varit att slå ned dem med brutalt våld. Så skedde i Nordafrika och Mellanöstern men också i flera afrikanska länder och i Centralasien. Förtryckarstater som Kina mobiliserade hela sin säkerhetsapparat för att kväsa protester och i Nordkorea sågs ingen ljusning på det fruktansvärda läget för mänskliga rättigheter.

 Samtidigt som världens ögon var riktade mot upproren i Nordafrika och Mellanöstern pågick förtrycket i Iran med oförminskad styrka. Den iranska regeringen blev alltmer isolerad, tolererade ingen opposition och använde dödsstraffet i en utsträckningen som bara överträffas av Kina.  Israel fortsatte sin blockad mot Gaza, vilket förvärrade den humanitära krisen och samtidigt utökades de illegala bosättningarna på Västbanken. De palestinska organisationerna Fatah och Hamas riktade in sig på varandras anhängare och i Gaza fortsatte angreppen och vedergällningsaktionerna från såväl Israel som väpnade palestinska grupper. 

 I Burma skedde stora förändringar. Under 2011 frigav regeringen mer än 300 politiska fångar och Aung San Suu Kyi, ledare för oppositionspartiet NLD, fick tillstånd att ställa upp i parlamentsvalet. Konflikter mellan den burmesiska militären och etniska minoritetsgrupper eskalerade dock under året, vilket tvingade minst 112 000 människor på flykt, den högsta siffran på många år. 

 Egenintresse före mänskliga rättigheter

 - Under det senaste året har det alltför ofta visat sig att opportunistiska allianser och ekonomiska intressen har överskuggat mänskliga rättigheter när globala krafter kämpar om inflytande i Mellanöstern och Nordafrika. En retorik byggd på mänskliga rättigheter används då det tjänar politiska och ekonomiska intressen, men göms undan då det anses obekvämt eller står i vägen för vinsten, säger Salil Shetty, Amnesty Internationals generalsekreterare.

 Passiviteten gällande brotten mot mänskligheten i Syrien - en av Ryssland främsta vapenkunder - fick FN:s säkerhetsråd att framstå som en friställd väktare av världsfreden. Bricsländerna; Indien, Brasilien och Sydafrika har också varit alltför delaktiga i säkerhetsrådets tillkortakommanden genom sin tystnad. 

 Våldet rasade i Sydsudan sedan landet röstat för självständighet, men varken  FN:s säkerhetsråd eller den Afrikanska unionens säkerhetsråd fördömde de urskillningslösa bombningarna eller att den sudanesiska regeringen hindrade hjälporganisationer från att nå de drabbade. 

 2011 var året då det visade sig att det inte räcker med att avsätta ledare - hur tyranniska de än må ha varit - för att uppnå en varaktig förändring. Nu behövs ett ledarskap som tar avstånd från orättvisor genom att skydda de maktlösa och minska makten hos de mäktiga. Det är hög tid att sätta människor i främsta rummet och mänskliga rättigheter före egen vinning.

 Sverige

 Även Sverige får kritik i rapporten. Det gäller bland annat tvångsutvisningar till Irak och Eritrea, trots den allvarliga risken för att personerna ska utsättas för förföljelse och andra former av människorättskränkningar om de återvänder. Behandlingen av asylansökningar gällande romer anses inte leva upp till internationella krav på en rättssäker asylprocess. Sverige kritiseras också för att inte ha infört tortyr som ett särskilt brott i lagstiftningen.

 Positiva trender

 Det fanns dock flera ljusglimtar under 2011. Trenden att alltfler länder avskaffar dödsstraffet höll i sig. Arbetet mot straffrihet gjorde också flera framsteg framför allt i Latinamerika där rättvisan kom ikapp tidigare ledare som anklagas för grova brott mot mänskliga rättigheter och det historiska gripandet av general Ratko Mladić och Goran Hadžić för brott under 1990-talets krig i forna Jugoslavien. 

 - Protesterna under 2011 har visat att förändring är möjlig. Demonstranterna har krävt att regeringar ställer upp för rättvisa, jämlikhet och värdighet. Protesterna har visat att ledare som inte lever upp till dessa krav inte längre accepteras. 2012 måste bli året då folkets förhoppningar och regeringars löften omsätts från ord till handling, säger Lise Bergh, svenska Amnestys generalsekreterare. 

 Amnesty Internationals årsrapport innehåller 155 länder. Den visar att yttrandefriheten förtrycks i minst 93 av dessa länder, att 141 länder inte längre avrättar fångar och att tortyr förekommer i minst 101 länder. 

 Rapporten i sin helhet, fakta och siffror, regionala sammanfattningar

 För mer information och eventuella intervjuer, kontakta svenska Amnestys pressekreterare,

Elisabeth Löfgren: 08-729 02 00, mobil: 0704 33 09 16

You haven't completed the steps for your Hosted Newsroom

You haven't entered a correct link to your helper.html file for your Hosted Newsroom. Go to Publish and complete the steps.