Skip to main content

Angola: Bönder riskerar att drabbas av svält

Pressmeddelande   •   Okt 15, 2019 02:00 CEST

Tiotusentals bönder som har förskjutits från sin mark för att ge plats för boskapsfarmer risker att utsättas för svält när torkan nu brer ut sig i södra Angola. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Rapporten The end of cattle’s paradise: How diversion of land for ranches eroded food security in the Gambos uppmanar regeringen i Angola att; omedelbart se till att nödhjälpsproviant når de samhällen som riskerar brist på mat, att utfärda ett stopp för marköverlåtelser och att utse en undersökningskommission för att utreda hur det är möjligt att 46 boskapsfarmer fick två tredjedelar av den bästa betesmarken i Tunda dos Gambos och i Vale de Chimbolela efter inbördeskrigets slut år 2002.

- Torkan i Angola har blottlagt den förödande inverkan som boskapsfarmerna har på samhällen i Gambos. Traditionella boskapsuppfödare har förlorat sina bästa betesmarker och kan nu bara hjälplöst se på när deras barn och familjer får gå hungriga, säger Deprose Muchena, Amnesty Internationals regionchef för södra Afrika.

- Regeringen har inte skyddat rättigheterna,som rätten till mat, för dessa samhällen. De har lämnats till att försöka klara sig på ofruktbar och improduktiv mark, och nu när torkan slår till har de helt enkelt lämnats utan föda.

Rapporten visar att hunger och svält är utbredd bland Vanyaneke- och Ovahererofolket som bor i Gambos. I vardagligt tal är den här regionen känd som Angolas “mjölkregion” eftersom boskapsuppfödning och mjölkproduktion har varit centrala för områdets ekonomi och människors liv.

Tvingas äta löv för att överlevaÄven om den halvtorra Gambo-regionen återkommande utsätts för cyklisk torka kan Amnesty konstatera att traditionella boskapsuppfödare och deras familjer nu får kämpa för att producera sin egen mat efter det att gemensam betesmark, som tidigare skyddade mot torkans inverkan, nu har delats ut till boskapsfarmare från regeringen.

Familjer har berättat för Amnestys utredare att situationen nu är så allvarlig att de har tvingats äta löv. Många vittnade om att de lider av illamående och diarré och de har också utvecklat olika hudåkommor som skabb på grund av vattenbrist och bristande hygieniska förhållanden.

Enligt regeringen är det nu 46 boskapsfarmer som ockuperar 2,629 km2 av den mest bördiga marken, vilket gör att bara 1,299 km2 av betesmarken finns kvar för traditionella boskapsuppfödare. Det innebär att 67 procent av marken är ockuperad av boskapsfarmer och att traditionella lantbrukare bara har tillgång till 33 procent av marken.

Amnesty kan konstatera att mark som genom århundraden har använts som gemensam betesmark av traditionella lantbrukare från provinserna Cunene, Huila och Namibe i södra Angola har tagits från dem på ett oriktigt sätt.

Trots det har regeringen tillåtit boskapsuppfödare att ockupera Tunda dos Gambos och Vale de Chimbolela utan att ge de lokala samhällena någon form av kompensation. Det utgör ett tydligt brott mot landets nationella lagstiftning.

Enligt konstitutionen måste det ske en fullständigt konsultation med påverkade samhällen före det att deras mark tas i anspråk. Men regeringen i Angola tillät kommersiella boskapsuppfödare att ta betesland från traditionella lantbrukare utan någon konsultationsprocess.

Amnesty uppmanar regeringen i Angola att se till att samhällen som påverkats blir kompenserade fullt ut, och att den också omedelbart vidtar åtgärder för att säkerställa tillgången till mat i Gambos.

Bakgrund
Rapporten bygger på intervjuer med dussintals kvinnor och män som har blivit direkt påverkade av tilldelandet av mark till kommersiella boskapsuppfödare samt intervjuer med lokala civilsamhällesgrupper. Researchen gjordes under två utredningsresor i februari 2018 och i mars 2019.

Amnesty har också analyserat satellitbilder för att kunna fastställa dels hur markanvändningen för boskapsfarmer har ökat progressivt och dels hur det har resulterat i ett minskat utrymme för betesland för traditionella lantbrukares boskap i Tunda dos Gambos mellan åren 1990 och 2018.

Rapporten finns att läsa som pdf.

Hela det engelska pressmeddelandet finns på amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

PDF-dokument