Skip to main content

​Burma: Etnisk rensning av rohingyas i delstaten Rakhine

Pressmeddelande   •   Sep 14, 2017 19:31 CEST

-Över 80 bränder i en iscensatt våldsvåg sedan den 25 augusti

-Över 370 000 rohingyas har flytt över gränsen på mindre än tre veckor

-Vittnesmål visar att attackerna varit planerade, avsiktliga och systematiska

Amnesty International kan avslöja nya bevis som pekar på en så kallad "brända jordens taktik" i massiv skala i norra delen av delstaten Rakhine. Burmas säkerhetsstyrkor och medborgargarden bränner ner hela byar som bebos av rohingyas och skjuter sedan på människor när de försöker fly.

Amnesty har analyserat brandövervakningsdata, satellitbilder, foton och videofilmer och har även intervjuat ett dussintal ögonvittnen i Burma samt vid gränsen i Bangladesh.

-Bevisen är obestridliga - Burmas säkerhetstjänst sätter norra delen av delstaten Rakhine i brand i en riktad kampanj för att driva ut rohingyas ur Burma. Det råder ingen tvekan om att det är en etnisk rensning som pågår, säger Tirana Hassan, chef för Amnesty Internationals avdelning Crisis Response och som varit på plats vid gränsen.

- Det finns ett tydligt och systematiskt mönster när det gäller övergreppen. Styrkor från säkerhetstjänsten omger en by, skjuter mot de som flyr i panik och bränner sedan ner husen. I juridiska termer handlar detta om brott mot mänskligheten - systematiska attacker och tvångsförflyttningar av civila, säger Tirana Hassan.

Storskaliga, riktade, bränder
Amnesty har spårat att minst 80 stora eldsvådor har ägt rum i bebodda områden i norra delen av Rakhine sedan den 25 augusti. Det var då Burmas armé inledde en militär operation efter attackerna på polisposteringar utförda av den väpnade gruppen ARSA (Arakan Rohingya Salvation Army). Satellitsensorer under samma månad de senaste fyra åren har inte visat på några bränder i den här storleksordning någonstans i delstaten.

Bränderna har upptäckts över stora områden i Rakhine där det övervägande bor rohingyas. Omfattningen av skadorna kan inte kan bekräftas av någon oberoende part eftersom Burmas regim inte tillåter att någon kommer in i området, men med största sannolikhet handlar det om att hela byar har bränts ner och att tiotusentals tvingats fly. Amnesty har matchat satellitbilder på bränderna med vad ögonvittnen berättat och med bilder på brinannde bostäder.

Det korrekta antalet bränder och omfattningen av förstörelsen är troligtvis mycket högre då de moln som uppkommer under monsunperioden har gjort det svårt för satelliter att upptäcka alla bränder. Miljösatellitsensorer kan även ha svårigheter med att upptäcka mindre bränder.

Satellitbilder från Inn Din, ett etniskt blandat område i södra Maungdaw, visar tydligt hur ett område av rohingyas bostäder har brunnit ner till grunden medan områden bredvid dem, där det inte bor rohingyas, verkar vara ha lämnats orörda.

Systematiska och samordnande attacker
Ögonvittnesskildringar från rohingyas i delstaten Rakhine och från flyktingar i Bangladesh har beskrivit säkerhetsstyrkornas tillvägagångssätt när de utför attackerna. Soldater, poliser och medborgargarden omringar ibland en by och avlossar skott i luften innan de tar sig in men oftast stormar de byn och börjar skjuta åt alla håll, med människor som flyr i panik.

Medan överlevande bybor desperat försöker fly tänder säkerhetsstyrkan eld på hus med hjälp av bensin eller axelburna raketgevär.

En 48-årig man berättar att han såg armén och polisen storma hans by Yae Twin Kyun i norra Maungdaw den 8 september.

-När militären kom började de att skjuta mot människor som blev väldigt rädda och som började springa. Jag såg hur de sköt flera människor och dödade två unga pojkar. De använde vapen för att bränna ner våra hus. Det brukade finnas 900 hus och nu finns det bara 80 kvar. Det finns inte ens någon som kan begrava kropparna.

Amnesty har kunnat styrka bränderna genom att analysera bilder tagna över floden Naf i Bangladesh som visar på stora rökpelare inne i Burma.

Oroväckande nog verkar lokala myndigheter i en del områden ha varnat byborna för att deras hem skulle bli nerbrända, en tydlig indikation på att attackerna var både avsiktliga och planerade.

I Kyein Chaung i Maungdaw berättade en 47-årig man hur byäldsten samlade rohingyasbyborna och informerade dem om att militären snart skulle kunna komma och bränna ner deras hus, och han uppmuntrade dem att söka skydd utanför byn vid en flodbank i närheten.

Nästa dag kom 50 soldater ut från byn från två sidor, närmades sig de rohingyas som sökt skydd på flodbanken och började skjuta slumpmässigt när folk fick panik och sprang, men det fanns få ställen att fly till för dem som inte kunde simma över floden. Soldaterna började då sikta på männen i gruppen, sköt dem på nära håll och högg ner dem som inte hade kunnat fly.

Myndigheterna i Burma har förnekat att dess säkerhetsstyrkor är ansvariga för bränderna och har otroligt nog hävdat att det är rohingyas själva som satt eld på sina hus.

-Myndigheternas försök att flytta skulden till rohingyas är rena lögner. Vår utredning visar med all önskvärd tydlighet att det är regeringens egna säkerhetsstyrkor, tillsammans med medborgargarden, som är ansvariga för att bränna ner rohingyas hem, säger Tirana Hassan.

Amnesty har också fått trovärdiga rapporter om att rohingyamilis bränt ner hem som hör till etniska Rakhinebor och andra minoriteter, men har hittills inte kunnat bekräfta eller styrka uppgifterna.

Hundratusentals på flykt
FN uppskattar att våldet och brännandet av byar har tvingat över 370 000 människor på flykt från delstaten Rakhine till Bangladesh sedan den 25 augusti. Tiotusentals fler är troligen tvångsförflyttade och på flykt inom delstaten. Det här är utöver de runt 87 0000 människor som uppskattas ha flytt i slutet av 2016 och början av 2017 under den storskaliga militäroperationen i landet då militären också attackerade rohingyas med attacker som kan utgöra brott mot mänskligheten enligt Amnsty.

(Läs mer om det här: https://www.amnesty.se/press/#/pressreleases/burma-vaaldtaekter-utomraettsliga-avraettningar-och-nedbraenda-byar-vaaldsamma-attacker-mot-rohingyas-1697962)

- Om några dagar ska Burma diskuteras i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det finns då en möjlighet för världen att visa att den har förstått hur stor den pågående krisen är och fatta beslut som reflekterar det. Rådet måste också utöka mandatet för den av FN utsedda ”fact finding mission” och som Burmas myndigheter måste samarbeta med fullt ut. Brotten som säkerhetsstyrkorna utfört måste utredas och de ansvariga måste ställas till svars. Sist och slutligen måste Burma också upphöra med den systematiska diskrimineringen av rohingyas som ytterst ligger till grund för den kris som nu uppstått, säger Tirana Hassan.

Det engelska pressmeddelandet i sin helhet finns bifogat som word-fil.

Vill du agera för att få ett stopp på den etniska rensningan mot rohingyas kan du göra det här: https://www.amnesty.org/en/get-involved/take-action/help-stop-the-violence-in-myanmar/

Amnesty International har avslöjat, dokumenterat och protesterat mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan 1961. Våra brev tänder ljus av hopp för de orättvist fängslade. Våra påtryckningar och protester sätter press på skyldiga makthavare. Och det ger resultat.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, urgent actions och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

Word-dokument