Skip to main content

Amnestys årsrapport 2016: En politik som demoniserar skapar rädsla och splittring

Pressmeddelande   •   Feb 22, 2017 01:15 CET

Salil Shetty, generalsekreterare Amnesty International.

- Amnesty International släpper sin årsrapport för 2016.

-Risk för ”dominoeffekt” när mäktiga stater backar från sina åtaganden när det gäller mänskliga rättigheter.

-Salil Shetty, Amnestys generalsekreterare, varnar för att orden "aldrig mer" förlorar sin innebörd när stater underlåter att reagera mot omfattande grymheter runtom i världen.

Politiker som använder sig av en hätsk och avhumaniserande ”vi mot dom”-retorik skapar en mer delad och farligare värld, det varnar Amnesty International för när organisationen släpper sin årsrapport.

The State of the World´s Human Rights är den mest omfattande analys som görs när det gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i världen och den täcker 159 länder.

Rapporten varnar för att ”vi-mot-dom”-retoriken som sätter agendan på flera håll i Europa, USA och andra delar av världen ger näring åt den skepsis mot mänskliga rättigheter som populistiska makthavare spritt under senare år. Resultatet blir att omvärldens gensvar på grymheter försvagas.

- Splittrande skrämselpropaganda har blivit en farlig kraft i omvärlden. Trump, Orban, Erdogan eller Duterte – allt fler ledare kallar sig för anti-etablissemangspolitiker och torgför en agenda som förföljer, avhumaniserar och gör människor till syndabockar på grund av tillhörighet till en etnisk grupp eller en tro, säger Salil Shetty, generalsekreterare Amnesty International.

Demoniseringspolitik motarbetar mänskliga rättigheter
Stora politiska förändringar under 2016 visar på faran med hatisk retorik. Donald Trumps hätska kampanjbudskap är ett exempel på den globala trenden av en mer aggressiv och mer söndrande politik, men också andra politiska ledare i världen byggde sina politiska kampanjer på berättelser om rädsla, skuld och splittring.

Retoriken har fått stor inverkan på politik och politiska åtgärder. Under 2016 ignorerade regeringar krigsbrott, pressade fram avtal som underminerar rätten att söka asyl, antog lagar som kränker yttrandefriheten, anstiftade till mord på människor som misstänks missbruka droger, rättfärdigade tortyr och massövervakning och utvidgade redan långtgående polisbefogenheter.

Flyktingar som anländer till Lesbos, Grekland. Foto:Olga Stefatou

Regeringar vände sig också emot flyktingar och migranter - som ofta görs till syndabockar. Amnesty Internationals årsrapport dokumenterar hur 36 länder har brutit mot internationell rätt genom att olagligen skicka tillbaka människor på flykt till länder där de riskerar att bli utsatta för allvarliga människorättskränkningar.

Nyligen gjorde president Donald Trump verklighet av sin hätska, främlingsfientliga retorik genom en presidentorder för att förhindra flyktingar från att bli vidarebosattai USA. Därmed förhindrades kvotflyktingar från krigsdrabbade länder som Syrien att komma in i landet.

Samtidigt har Australien ”stängt inne” flyktingar på öarna Nauru och Manus till priset av stort mänskligt lidande. EU har slutit en olaglig uppgörelse med Turkiet för att kunna återsända flyktingar dit även när det är förenat med stora risker för dem, och Mexiko och USA fortsätter att deportera människor som flyr en skenande våldsutveckling i Centralamerika.

Kina, Egypten, Etiopien, Indien, Iran, Thailand och Turkiet är exempel på länder som systematiskt har slagit till mot människorättsförsvarare. I andra länder fortgår integritetskränkande säkerhetsåtgärder såsom förlängda undantagslagar i Frankrike och långtgående övervakningslagar i Storbritannien.

- Gränserna för vad som är acceptabelt har förskjutits. Politiker legitimerar hatisk retorik och bedriver en politik som riktar in sig på människors identitet - som kvinnofientlighet, rasism och homofobi. Den första måltavlan har varit flyktingar, och om det här fortsätter under 2017 kommer andra att hamna i skottlinjen. När vi slutar att se varandra som människor med samma rättigheter närmar vi oss avgrunden, säger Salil Shetty.

Världen har vänt ryggen mot omfattande grymheterAmnesty International varnar för att en frånvaro av politiskt ledarskap när det gäller mänskliga rättigheter på en kaotisk världsscen kommer att leda till att pågående kriser förvärras under 2017. "Vi-och dom"-politiken syns också på internationell nivå och i stället för globalt samarbete ser vi en mer aggressiv och konfrontativ världsordning.

Kroppen från en av fyra som dödades av okända den 12 dec 2016, Pasig City, Metro Manila, Filippinerna. Foto: Alyx Ayn Arumpac.

- Grundläggande principer som ansvarsutkrävande för brott och rätten att söka asyl står på spel när världens ledare saknar politisk vilja att utöva påtryckningar på stater som kränker mänskliga rättigheter. Ju fler länder som duckar från sina åtaganden om grundläggande mänskliga rättigheter, desto större risk för en dominoeffekt där allt fler undergräver det existerande rättighetsskyddet, säger Salil Shetty.

Samtidigt som det pågår en rad allvarliga kriser och konflikter i världen saknas politisk vilja att lösa dem, som i till exempel Syrien, Jemen, Libyen, Afghanistan, Centralamerika, Centralafrikanska republiken, Burundi, Irak, Sydsudan och Sudan.

Trots dessa utmaningar fortsätter FN:s säkerhetsråd att vara paralyserat på grund av rivalitet mellan permanenta medlemmar i säkerhetsrådet. Amnesty International konstaterar i sin årsrapport att krigsbrott begåtts i minst 23 länder.

- Hittills under 2017 har flera av världens mäktigaste länder ägnat sig åt nationella intressen på bekostnad av ett internationellt samarbete. Det här riskerar att ta oss till en mer kaotisk och farlig värld, säger Salil Shetty.

Det internationella samfundet har bemött oräkneligagrymheter sombegåtts under 2016 med en bedövande tystnad; situationen i Aleppo, tusentals människor som dödats i Filippinernas "krig mot narkotika", användandet av kemiska vapen och hundratals nedbrända byar i Darfur.

Den stora frågan för 2017 är: hur allvarliga måste övergreppen vara för att omvärlden ska agera.

Vem kommer stå upp för mänskliga rättigheter?
Amnestys årsrapport dokumenterar att människor i 22 länder har dödats för att de fredligt stått upp för mänskliga rättigheter. Bland dem finns personer som utmanat en korrupt ekonomisk maktsfär, eller som försvarat minoriteters, kvinnors och hbtqi-personers rättigheter. Mordet på den välkända urfolksledaren och människorättsförsvararen Berta Cáceres i Honduras den 3 mars 2016 är ett exempel. Ingen har ställts till svars för dådet.

Regeringar utmålar ofta människorättsförsvarare som hot mot till exempel ekonomisk utveckling och säkerhet. Rapporten visar att global solidaritet och allmänhetens engagemang blir allt viktigare för att ge skydd och en plattform åt dem som försvarar mänskliga rättigheter.

- Vi kan inte stå vid sidan av och lita på att regeringar står upp för mänskliga rättigheter. Vi måste, var och en av oss, agera, säger Salil Shetty.

FAKTA i siffror
- I minst 23 länder begicks krigsbrott.

- Minst 36 länder tvingade olagligen tillbaka människor på flykt till ett land där deras rättigheter hotades.

- I minst 22 länder dödades människor som fredligt stått upp för mänskliga rättigheter.


FAKTA: Detta säger Amnesty om Sverige
Amnesty tar upp kritik från FN om hu r Sverige behandlar utsatta EU-medborgare, bland annat i fråga om bristande tillgång till skolgång och sjukvård. Även romska EU-medborgares särskilda utsatthet för tvångsavhysningar och hatbrott nämns. Amnesty påpekar också att FN kritiserat Sverige för att inte garantera samers urfolksrättigheter, bland annat rätten till mark.

Amnesty lyfter även den tillfälliga så kallade begränsningslagen som innebär att asylsökande som beviljas skydd enbart erhåller tillfälliga uppehållstillstånd och där möjligheterna till familjeåterförening starkt begränsas.

Amnesty konstaterar att ISP (Inspektionen för strategiska produkter) godkände försäljningen av ett radarsystem till Förenade Arabemiraten och att det fortfarande finns frågetecken kring om ett radarsystem som såldes till Saudiarabien 2010 kan ha använts för att möjliggöra brott mot internationell humanitär rätt i Jemen. Amnesty påpekar att en granskning av ISP:s beslut försvåras av att de hemligstämplas.

Som en positiv utveckling tar Amnesty upp förslaget från 2014 års sexualbrottskommitté om att införa en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning.

BAKGRUND
Amnesty International har dokumenterat allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna under 2016 i 159 länder. Nedan följer några exempel på länder där vi kunnat konstatera kraftåtgärder mot gräsrotsrörelser och mot yttrandefriheten, och där vi sett en ökad användning av en "vi-och dom-retorik" - och vilka konsekvenser det fått.

Bangladesh: Istället för att undersöka mord på aktivister, bloggare och journalister, och erbjuda dem skydd, har myndigheterna drivit rättegångar mot media och oppositionella för bland annat Facebookinlägg.

Burma: Tiotusentals personer från folkgruppen rohingya - som fortsätter att berövas sin nationalitet - har tvångsförflyttats genom så kallade "rensningsoperationer". Samtidigt förekommer rapporter om olagligt dödande, urskillningslöst skjutande mot civila, våldtäkter och godtyckliga gripanden, och debattartiklar i statlig media slår an en mycket avhumaniserande ton.

Demokratiska republiken Kongo: Demokratiaktivister har utsatts för godtyckliga gripanden och ibland fått sitta lång tid i isoleringshäkten.

Egypten: Myndigheterna har använt sig av bland annat reseförbud, finansiella restriktioner och frysta tillgångar för att underminera, förtala och tysta grupper i civilsamhället.

Etiopien: Regeringen har blivit alltmer intolerant mot oliktänkande och har använt sig av anti-terrorlagar och undantagstillstånd för att slå till mot journalister, människorättsförsvarare och den politiska oppositionen. Demonstranter har bemötts med överdrivet och dödligt våld.

Filippinerna: En våg av utomrättsliga avrättningarhar följt på president Dutertes löfte att döda tiotusentals människor som misstänks vara inblandade i droghandel.

Frankrike: Långtgående säkerhetsåtgärder under det förlängda undantagstillståndet har inneburit tusentals husrannsakningar, reseförbud och att människor satts i fängsligt förvar.

Honduras: Berta Cáceres och sju andra människorättsaktivister har mördats.

Indien: Myndigheterna använderepressiva lagar för att begränsa yttrandefriheten och tysta kritiska röster. Människorättsförsvarare och människorättsorganisationer fortsatte att utsättas för trakasserier och hot. Förtryckande lagar har använts för att tysta studentaktivister, akademiker, journalister och människorättsförsvarare.

Iran: Kraftiga begränsningar av rätten till yttrandefrihet, föreningsfrihet, mötesfrihet och religionsfrihet. Fredliga regeringskritiker har fängslats efter flagrant bristfälliga rättegångar inför Revolutionsdomstolar,däribland journalister, advokater, bloggare, studenter, kvinnorättsaktivister, filmskapare och musiker.

Kina: Tillslagen mot advokater och aktivister har fortsatt - såsom “isoleringshäkten”, tv-sända så kallade erkännanden och trakasserier av deras familjemedlemmar.

Ryssland: Regeringen drog åt snaran kring nationella icke-statliga organisationers (NGO- non-governmental organizations) verksamhet i form av ökad propaganda som betecknade kritiker som "icke-önskvärda" eller som "utländska agenter" och det första åtalet mot en sådan organisation under den "utländska agent-lagen" ägde rum. Dussintals oberoende organisationer som fått ekonomiskt stöd från utlandet har listats som "utländska agenter". I Syrien har ryska styrkor agerat i strid mot internationell humanitär rätt.

Saudiarabien: Kritiker, människorättsförsvarare och minoritetsrättsaktivister har gripits och fängslats på vagt formulerade anklagelsegrunder såsom att ha förolämpat staten. Saudiledda koalitionsstyrkor begick allvarliga kränkningar av internationell rätt i Jemen, som kan uppgå till krigsbrott. Koalitionsstyrkorna bombade skolor, sjukhus, marknader och moskéer och tusentals civila har skadats och dödats genom användandet av vapen som USA och Storbritannien tillhandahållit, inklusive internationellt förbjudna klusterbomber.

Storbritannien: Efter folkomröstningen om att lämna EU följde ett ökat antal hatbrott. En ny övervakningslag beviljade underrättelsetjänsten och andra myndigheter en markant ökad möjlighet till stora intrång i enskildas privatliv.

Sudan: Stark bevisning pekar mot att regeringsstyrkor använt kemiska vapen i Darfur. På andra håll i landet greps och fängslades oppositionella och regeringskritiker godtyckligt. Myndigheterna använde kraftigt övervåld för att skingra folksamlingar, vilket ledde till flera dödsfall.

Sydsudan: Pågående konflikter fortsatte att ha förödande humanitära konsekvenser för civilbefolkningen, medbrott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.

Syrien: Straffriheten bestod för krigsbrott och allvarliga människorättsbrott - såsom urskillningslösa och riktade attacker mot civila, samt utdragna belägringar som stängde in civila. Så gott som all människorättsaktivism har utplånats eftersom alla aktivister har fängslats, torterats, "försvunnit" eller tvingats på flykt.

Thailand: Undantagslagar, och lagar mot förtal och uppvigling har använts för att begränsa rätten till yttrandefrihet.

Turkiet: Tiotusentals godtyckligt gripna efter den misslyckade kuppen, och hundratals icke statliga organisationer har stängts ner, omfattande attacker har ägt rum mot media och de pågående angreppen mot kurdiska områden har fortsatt.

Ungern: Regeringens retorik har byggt på splittring och gett uttryck för en mörk vision av ett "Fästning Europa". Det här har sedan översatts till en politik som bestått av systematiska kränkningar av flyktingars och migranters rättigheter.

USA: En valkampanj som har präglats av diskriminerande, kvinnofientlig ochfrämlingsfientligretorik har lett till stora frågetecken kring hur starkt USA kommer att skydda och främja de mänskliga rättigheterna, både i det egna landet och globalt.

Venezuela: Det har skett en "backlash" mot frispråkiga människorättsförsvarare som menar att den humanitära krisen har orsakats av regeringens misslyckande när det gäller att tillgodose människors ekonomiska och sociala rättigheter.

Länk till det engelska pressmeddelandet finns härMer information om årsrapporten på engelska hittar du här
Årsrapporten finns som bifogad pdf samt finns att ladda ner på flera språk här
Ytterligare material på svenska finns på:http://www.amnesty.se/nyheter/amnestys-arsrapport/

Beställning av årsrapport görs till: distributionen@amnesty.se, kostnad 200 kr + porto (leverans början av april)

Amnesty International har avslöjat, dokumenterat och protesterat mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna sedan 1961. Våra brev tänder ljus av hopp för de orättvist fängslade. Våra påtryckningar och protester sätter press på skyldiga makthavare. Och det ger resultat.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, urgent actions och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

PDF-dokument