Skip to main content

GUINEA: Undantagstillståndet får inte hota de mänskliga rättigheterna

Pressmeddelande   •   Feb 15, 2007 15:49 CET

Amnesty är mycket oroat över president Lansana Contes beslut att utlysa undantagstillstånd i landet. Beslutet innebär att militären får full befogenhet fram till den 27 februari att ”återställa ordningen” och förhindra ett inbördeskrig.

-Då hundratalet civila redan har dödats av säkerhetstyrkor, innebär beslutet att öka deras befogenheter i princip att man tillåter dem att bryta mot de mänskliga rättigheterna, menar Véronique Aubert, chef för Amnestys Afrikaavdelning

Amnesty befarar att beslutet om undantagstillstånd riskerar att försämra den redan svåra situationen i Guinea. Enligt de lokala sjukhusen har man behandlat patienter med skottskador i magen, ryggen och huvudet. Detta visar på att säkerhetstyrkorna inte tvekar att ta till vapen och allvarligt såra eller till och med döda civila som demonstrerar istället för att försöka skingra dem på annat sätt.

Amnesty uppmanar regeringen i Guinea att genast sätta stopp för godtyckliga gripanden och övervåld mot demonstranter och att säkerhetställa att säkerhetsstyrkorna respekterar de mänskliga
rättigheterna.

Det var den 12 februari som presidenten tog beslutet om undantagstillstånd, en dag då mer än elva civila dödades av säkerhetstyrkorna. Amnesty har fått uppgifter om att de demonstranter som gripits har utsatts för våld både vid gripandet och vid häktningen. Det har dessutom kommit oroande information om att yttrandefriheten begränsats efter beslutet då militären har fått tillstånd att ”kontrollera” pressen och televisionen.

-Myndigheterna i Guinea måste respektera de mänskliga rättigheterna och internationell rätt. Detta är grundläggande rättigheter som inte får äventyras, vare sig det råder undantagstillstånd eller inte, säger
Véronique Aubert.

Bakgrund
Sedan den 10 januari har minst ett hundratal demonstranter dödats av säkerhetsstyrkorna då de protesterat mot Lansana Contes ledarskap och krävt hans avgång. Situationen i landet blev mer stabil efter en överenskommelse mellan fackföreningsrörelsen och presidenten den 27 januari. Tyvärr förvärrades situationen återigen den 9 februari efter det att presidenten utsåg sin nära medarbetare, Eugène Camara, till premiärminister. Oppositionen och fackföreningsrörelsen tolkade detta som en vägran till förändring av politiken och gav sig åter ut på gatorna för att protestera.



Idah Klint,
Amnesty Press och media (praktikant)