Skip to main content

Kroatien: Amnesty kräver att krigsförbrytarprocesserna påskyndas

Pressmeddelande   •   Dec 09, 2010 10:47 CET

Kroatiska myndigheter måste skynda på rättsprocesserna mot personer misstänkta för krigsbrott under kriget 1991-1995. De måste få högsta prioritet, uppmanar Amnesty i en ny rapport publicerad den 9 december.

- Människor måste få veta sanningen om händelserna i det förgångna som ärrat mångas liv. Offren och deras familjer behöver rättvisa. Det är de kroatiska myndigheternas ansvar att se till att detta blir gjort, säger Nicola Duckworth, chef för Amnestys avdelning för Europa och Centralasien. 

Amnestys rapport "Behind a wall of silence: Prosecution of war crimes in Croatia" visar på stora brister i det kroatiska rättssystemet som gör att många av krigets offer inte får rättvisa. Uppgifter från landets regering visar att i genomsnitt avslutas 18 fall varje år. Nästan 700 fall där åtal ännu inte har väckts återstår, många av de ansvariga kommer kanske därför aldrig att ställas till svars i en rättegång.

- Myndigheterna har stöd från det internationella samfundet, men trots uttalanden om att göra upp med straffriheten för krigsbrott och trots framsteg på vissa område, så har rättvisans gång varit långsam och väldigt selektiv.

Den övervägande majoriteten av rättsprocesserna om krigsbrott hålls i regionala domstolar där domarna alldeles för ofta saknar tillräcklig expertis i internationell straffrätt och andra relevanta internationella överenskommelser. Vittnen utsätts för hot i syfte att skrämma dem till tystnad. De regionala domstolarna har inte de praktiska möjligheterna att erbjuda vittnesskydd eller stöd.

Amnestys rapport visar att mellan 2005 och 2009 åtalades oproportionerligt många kroatiska serber, i 76 procent av fallen. Samtidigt har anklagelser mot några höga militärer och politiker inte blivit utredda. Trots att offentligt material, till och med bevis från offentliga rättegångar i Kroatien, finns tillgängligt. En av dem som anklagas är Vladimir Šeks, biträdande kroatisk parlamentsledamot. Han misstänks för inblandning i brotten som begicks i Osijek 1991.

Medan några personer, anklagade för krigsbrott, fortsätter att åtnjuta stöd från staten så förvägras många av krigsbrottens offer upprättelse.  

- Krigsbrott har ingen etnicitet. De drabbar människor oavsett ursprung och förbrytarna måste åtalas oavsett deras etnicitet eller sociala position, säger Nicola Duckworth.

Allvarliga brott som krigsbrott i form av sexuellt våld och brott mot mänskligheten är heller inte definierade i nationell lag  som följer internationell rätt. Vilket resulterar i straffrihet för många av brotten. Amnesty kräver att kroatiska myndigheter anpassar den nationella lagstiftningen i enlighet med internationell rätt och att de utvecklar en strategi för hur dessa fall juridiskt ska behandlas. Så att ansvar utkrävs av alla, inklusive högre tjänstemän. 

- Många av det kroatiska rättssystemets misslyckanden kan bero på att det saknas politisk vilja att ta itu med arvet efter kriget. Kroatien måste göra upp med sitt förflutna för att kunna gå framåt. Straffriheten för krigsbrott är ett hinder på vägen för ett framtida medlemskap i EU. Genom att undanröja hindren skulle myndigheterna bevisa att landet klarar av att leverera rättvisa. Offren förväntar sig, och förtjänar, inget mindre, säger Nicola Duckworth.

Amnesty har i nuläget en delegation i Zagreb som kommer att presentera rapporten och dess rekommendationer för kroatiska myndigheter och presidenten Ivo Josipovic. 

Bakgrund: Kroatiens självständighetsförklaring från federationen Jugoslavien i juni 1991 följdes av en väpnad konflikt mellan den kroatiska armén och kroat-serbiska väpnade styrkor, stödda av Jugoslaviska folkets armé. Under konflikten, som varade fram till och med år 1995, begick båda sidor allvarliga människorättsövergrepp såsom: tortyr, våldtäkt och mord. Hundratusentals människor fördrevs. Amnesty har sedan tidigt i konfliktens början krävt ett stopp när det gäller straffrihet för de krigsbrott som begicks i samband med krigen på Balkan. 

Emilie Holmstrand, Amnesty Press och Media

--
Elisabeth Löfgren
pressekreterare

Press Officer
-----------------------------
Amnesty International
Swedish section
Box 4719
116 92 Stockholm
Phone: +46 (0)8-729 02 20
mobile: + 46 (0)70-433 09 16
Fax: +46 (0)8-729 02 01
http://www.amnesty.se
mailto:elisabeth.lofgren@amnesty.se