Skip to main content

​Myanmar: Militären begår krigsbrott i delstaten Rakhine

Pressmeddelande   •   Maj 29, 2019 02:01 CEST

-Nya övergrepp efter order från regeringen om att “krossa” den väpnade gruppen Arakanarmén (AA).

-Militära enheter som är ansvariga för tidigare övergrepp fortsätter att begå krigsbrott.

-Det internationella samfundet måste se till att det som händer i Myanmar tas upp i ICC, den internationella brottmålsdomstolen - straffriheten får inte fortsätta.

En ny utredning av Amnesty International i delstaten Rakhine visar att militären i Myanmar fortsätter att begå krigsbrott och andra människorättskränkningar. Den här gången är det inte främst rohingyer som drabbats, utan även andra etniska grupper i delstaten. Eftersom den militära insatsen är pågående finns stora risker för att ytterligare brott kommer att begås.

Rapporten “No one can protect us”: War crimes and abuses in Myanmar’s Rakhine State” beskriver hur militären i Myanmar, även känd som Tatmadaw, sedan januari 2019har dödat och skadat civila i urskillningslösa attacker. Tatmadaw-styrkorna har också utfört utomrättsliga avrättningar, godtyckliga gripanden, tortyr och andra former av övergrepp samt utsatt människor för det som kallas för påtvingade försvinnanden.

Rapporten täcker den period av omfattande intensiva militära insatser som följde efter de samordnade attackerna mot polisposteringar den 4 januari 2019 och som utfördes av Arakanarmén (AA), en etnisk väpnad grupp från Rakhine. Insatserna inleddes på order från regeringen om att “krossa” AA.

- Mindre än två år sedan omvärldens avsky för de grymheter som rohingyerna utsattes för, begår militären i Myanmar återigen fruktansvärda övergrepp mot etniska grupper i delstaten Rakhine. Insatserna i delstaten visar på en oreformerad, ansvarslös militär som terroriserar civila och begår omfattande övergrepp som en del av en avsiktlig taktik, säger Nicholas Bequelin, regionchef för Öst- och sydostasien på Amnesty International.

Amnesty genomförde 81 intervjuer, varav 54 skedde på plats i delstaten Rakhine under mars 2019 och 27 intervjuer som gjordes på distans med personer i konfliktdrabbade områden. De intervjuade tillhörde de etniska grupperna rakhine, mro, rohingya och khami och var buddhister, kristna och muslimer. Organisationen granskade även fotografier, videor och satellitbilder, och intervjuade biståndsarbetare, människorättsaktivister och andra experter.

Rapporten dokumenterar bevis på övergrepp som utförts av samma militära trupper som begått övergrepp tidigare och som Amnesty dokumenterat.

Över 30 000 människor har tvångsförflyttats på grund av den den senaste tidens våldsamheter, men myndigheterna i Myanmar har stoppat katastrofhjälp från att nå de drabbade områdena.

- Myndigheterna förvärrar situationen för civilbefolkningen genom att förhindra tillgången till medicin, mat och humanitär hjälp. Civila i Rakhine betalar ett högt pris för militärens övergrepp samtidigt som regeringen fortsätter att vara tyst om den snabbt växande krisen, säger Nicholas Bequelin.

Även om militären i Myanmar bär ansvaret för övervägande del av de övergrepp som dokumenterats av Amnesty, har även AA begått övergrepp mot civila, bland annat har fyra rohingyer förts bort, två lyckades fly men vad som hänt de övriga två är fortfarande oklart. AA soldater har också utsatt civila för fara när de agerat på ett sådant sätt att civila bybor riskerat att komma till skada.

Den senaste militära operationen i Rakhine inleddes mindre än 1,5 år efter att Myanmars säkerhetsstyrkor begick brott mot mänskligheten mot rohingya-befolkningen. Över 900 000 rohingyiska flyktingar bor fortfarande i läger i Bangladesh, och Amnestys rapport visar återigen på att det inte är säkert för dem att återvända.

De nya bevisen understryker brådskan för FN att agera när det gäller alla allvarliga övergrepp som Myanmars militär begått i delstaten Rakhine, samt i de nordliga delstaterna Kachin och Shan. FN:s undersökningskommission har krävt att höga befäl ska utredas och ställas till svars för brott mot mänskligheten, krigsbrott och folkmord.

Eftersom det saknas möjlighet för nationellt ansvarsutkrävande i Myanmar uppmanar Amnesty FN:s säkerhetsråd att snarast hänföra situationen i Myanmar till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) samt att införa ett heltäckande vapenembargo. Myanmars internationella partners måste också ompröva sina relationer med den myanmariska militären och införa riktade sanktioner mot högt uppsatta befäl genom multilaterala organ som EUoch ASEAN (the Association of South East Asian Nations).

- Gång på gång har det internationella samfundet misslyckats med att förhindra att Myanmars militär begår brott och har inte heller kunnat skydda civilbefolkningen. Säkerhetsrådet inrättades för att agera i exakt sådana här situationer, det är hög tid att de tar sitt ansvar på allvar, säger Nicholas Bequelin..

Länk till rapporten finns bifogad som pdf, hela det engelska pressmeddelandet finns på www.amnesty.org

Amnesty International är en oberoende internationell organisation som arbetar för att mänskliga rättigheter ska gälla alla, nu och i framtiden. Genom att avslöja kränkningar och skapa uppmärksamhet och opinion sätter vi press på regeringar och makthavare runt om i världen.

Läs mer om vårt globala arbete på www.amnesty.org, där hittar du också alla de nyheter, blixtaktioner och rapporter vi publicerar.

Bifogade filer

PDF-dokument