Skip to main content

RYSSLAND: Tortyr, misshandel och "bekännelser"

Pressmeddelande   •   Nov 22, 2006 08:49 CET

Knytnävsslag, misshandel utförd med föremål som vattenflaskor, böcker, batonger och käppar; ett särskilt rum, som används vid våldtäkter, med ett bord av metall utrustat med remmar för att binda fast ben och fötter; kvävning och elchocker mot olika delar på kroppen - detta är några av de tortyrmetoder eller den misshandel som polisen i Ryssland använder för att tvinga fram bekännelser.

Alla former av tortyr eller misshandel är entydigt förbjudna i internationell rätt och i rysk lagstiftning, det ska gälla i alla tider och under alla omständigheter. Trots detta använder polisen sådana här metoder på polisstationer runt om i Ryssland. Detta framgår av en rapport som Amnesty släpper på onsdagen.

Polisen har dålig utbildning och dåligt betalt, och den är illa utrustad att klara av den höga kriminaliteten i Ryssland. Enklaste vägen att klättra upp i karriären är att "lösa" så många brott som möjligt - allt för ofta innebär detta att bekännelser tvingas fram. Vilket leder till att regler mot tortyr kringås utan att de skyldiga ställs till svars.

Enligt en mängd vittnesmål har advokater inte fått närvara vid förhör och anhöriga har inte fått veta var fången hålls. Antingen har den misstänkte torterats av polisen eller också har redan dömda fångar torterat på uppmaning av polisen. Offren blir inte undersökta av en läkare de själva valt och de får inte vård för sina tortyrskador. Anklagelser om tortyr och misshandel utreds sällan, vilket leder till att de som gjort sig skyldiga till övergreppen inte ställs inför rätta.

Trots att åklagarämbetet har en skyldighet att utreda anklagelser om tortyr, görs detta mycket sällan eller bristfälligt. Under 2005 visade en offentlig utredning att förekomsten av tortyr eller misshandel kunde bevisas i 33 av 114 fall, året innan var siffrorna 47 av 199 anmälda fall. En bidragande orsak till de låga siffrorna vad gäller bevis för tortyr är åklagarämbetets roll i utredningar av allvarliga brott - utredningar där tortyr kan ha använts för att tvinga fram bekännelser.

- Detta visar tydligt att vänstra handen inte låtsas om vad den högra gör, man kan knappast förvänta sig att åklagarna ska lägga manken till för att utreda tortyranklagelser när de själva är involverade i det system som förlitar sig på framtvingade bekännelser för att uppnå resultat, säger Nicola Duckworth, chef för Amnestys Europa och Centralasienprogram.

Ett talande exempel är Alexej Mikheev som felaktigt anklagades för mord 1998. Han torterades, vid ett tillfälle hoppade han ut genom ett fönster för att undkomma sina torterare och bröt ryggen. Han lämnade in en anmälan till domstol och hans fall togs upp och avslutades mer än 20 gånger innan det slutligen hamnade i Europadomstolen som i januari 2006 kom fram till att åklagarämbetet hade gjort sig skyldigt till allvarliga brister i utredningen av tortyranklagelserna och att Ryssland hade brutit mot förbudit mot tortyr och rätten att få kompensation.

Amnesty uppmanar de ryska myndigheterna att inrätta en mekanism med opartiska utredare som får i uppgift att göra oanmälda inspektioner av polisstationer, häkten och fängelser. En annan viktig åtgärd är att förbättra polisutbildningen med särskilt fokus på skyddet av de mänskliga rättigheterna.

Läs rapporten: Russian Federation: Torture and forced "confessions" in detention,
http://web.amnesty.org/library/index/engeur460562006

Elisabeth Löfgren

pressekreterare

Amnesty International
Swedish section
Box 4719
116 92 Stockholm
Phone: +46 (0)8-729 02 20
mobile: + 46 (0)70-433 09 16
Fax: +46 (0)8-729 02 01
http://www.amnesty.se
mailto: elisabeth.lofgren@amnesty.se