Skip to main content

Aktivitet för äldre kan tolkas på olika sätt

Blogginlägg   •   Feb 11, 2017 08:20 CET

Beata Terzis, psykolog med specialinriktning demens och kognition. Arbetar på Frösunda omsorg.

Vad har ni för aktiviteter på äldreboendet? Det är en vanlig fråga som anhöriga och beställare av vård och omsorg ofta ställer. Ordet aktivitet för gemene man, är starkt kopplat till verksamheter och handlingar som förknippas med fysisk eller kognitiv ansträngning, till exempel promenader, dans, läsning, korsord med mera.

Söker man synonymer till ordet aktiviteter så får man upp ”hålligång” och ”rörelser” som förslag. Om man istället ersätter aktivitet med ordet sinnesstimulering får man genast en bredare repertoar av verksamheter eftersom sinnesstimulering även innefattar ostrukturerade spontana handlingar i personens egen takt utan krav på kognitiv eller fysisk prestation.

Vad detta kan vara är självfallet individuellt. För mig är det att sitta i solen och blunda eller att sitta med fötterna i ett hett fotbad. Men det kan också vara en spontan dansminut till introt på fredagsfilmen.

Vår hjärna bearbetar information hela tiden, till och med när vi sover är den aktiv och bearbetar mycket av det som vi på något sätt har exponerats för tidigare under dagen. Så att bara sitta i solen och blunda och få olika sinnen stimulerade kräver faktiskt också att hjärnan jobbar.

Ofta vill vi i vår välvilja höra att äldreboendet har en lång och varierande lista på aktiviteter som de äldre kan ägna sig åt. Men vi glömmer lätt att en person med kognitiv svikt eller demenssjukdom, per definition har en nedsatt informationsbearbetning och kan i många fall inte filtrera bort de olika syn-, lukt-, hörsel- och känselintryck som ständigt finns i den omgivande miljön.

Att äta sin frukost kan då vara ett riktigt workout-pass för hjärnan och efter en sådan ansträngning behöver hjärnan vila och återhämtning.

Efter hjärnvilan kan det sedan vara dags för en annan spontan eller planerad sinnesstimulering. Att varva sinnesstimulering med hjärnvila är viktigt och det måste både personal och anhöriga förstå och ta hänsyn till. Om man inte gör det kan resultatet bli en stressad hjärna istället för ett välbefinnande.

BEATA TERZIS
Psykolog med specialinriktning demens och kognition
Arbetar på Frösunda omsorg

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera