Skip to main content

Anhörigråd spetsar debatten

Blogginlägg   •   Nov 29, 2016 07:00 CET

I Arboga kommun inrättade man ett kommunalt anhörigråd 2013. Rådet styrs av ett kommunalt reglemente och upprättar årligen en handlingsplan. Rådet har även en skyldighet att rapportera vidare till kommunfullmäktige. Foto: Arboga kommun

I Arboga kommun har man sedan åtta år tillbaka arbetat med ett så kallat anhörigråd. Men det var först 2013 som rådet fick kommunal status. Birgit Thuresson, sekreterare i Arboga anhörigförening, har suttit med i anhörigrådet sedan starten.
– Vitsen med det här är att man når politikerna direkt, säger hon.

Att anhörigrådet i Arboga fick kommunal status innebar att rådet fick en politiker som ordförande. Därmed kom man närmare beslutsfattarna.
Det är socialnämndens ordförande som innehar samma post i det kommunala anhörigrådet, som styrs av ett kommunalt reglemente.
Rådet består av ordföranden och åtta ledamöter. Bland ledamöterna sitter bland annat representanter från Röda Korset, Arboga anhörigförening, Svenska kyrkan och frivilligorganisationer med verksamhet mot anhörigfrågor. Även socialchefen och vård- och omsorgschefen sitter oftast med på mötena.
– Det är bra att vi är många olika representanter, då har man större tyngd och också fler erfarenheter. Men jag skulle önska att fler anhörigvårdare satt med, säger Birgit Thuresson.

Byggt upp ett förtroende
Anhörigrådet sammanträder fyra gånger per år och inför varje möte har man som ledamot möjlighet att skicka in frågor som läggs till på dagordningen.
Birgit Thuresson har i många år själv arbetat som chef för ett stort boende och är van att driva frågor. Därför skickar hon ofta in frågor för diskussion i anhörigrådet. Men hon skulle önska att fler ledamöter nyttjade möjligheten.
– Vi vet ju att när vi diskuterar saker så når vi beslutsfattarna direkt. Vi har också byggt upp ett förtroende inom rådet. Jag hade önskat att fler var mer aktiva, säger hon.
Trots att Anhörigrådet inte är ett beslutande, utan ett rådgivande organ, så har det stor möjlighet att påverka kommunen genom sitt arbete. Rådets ledamöter kan ta initiativ till, och arbeta för, förändringar i det kommunala anhörigstödet och upprättar årligen en handlingsplan. I handlingsplanen för 2016 står det till exempel att man ska verka för att utveckla anhörigstödet, föra en dialog med anhörigvårdare för att fånga upp deras synpunkter och önskemål samt vara delaktig i planeringen av ett vård- och omsorgsboende.
– Effekten av kommunala anhörigrådet är att man medvetandegör de som beslutar i anhörigfrågor om problematiken och behoven, säger Birgit Thuresson.

Tydliga resultat
Under årens lopp har anhörigrådet bland annat medverkat till att kommunen anställt anhörigsamordnare och börjat arbeta med stödplaner för anhöriga. Man har bidragit till att det skapats en mötesplats för anhöriga och att kommunen höjt antalet timmar för avgiftsfri avlösning från 12 till 16 timmar per månad.
– Tyvärr har många försämringar skett i det vi drivit fram nu i besparingstider, anhörigfrågorna prioriteras ned. Men nu har vi nytt styre i kommunen, så det är bara att ta nya tag och jobba vidare, säger Birgit Thuresson.
Vad skulle du vilja säga till de kommuner som funderar på att införa ett anhörigråd?
– Kommunala anhörigrådet är ett forum för att framföra, påverka och diskutera frågor direkt med beslutsfattarna samt att få och ge information. Jag tycker anhöriga har rätt till ett kommunalt anhörigråd. Det bör finnas i alla kommuner.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy