Skip to main content

Apotekarsocieteten om forskningspropositionen: Samverkan som kvalitetsindikator är bra men den fria grundforskningen får inte riskeras

Nyhet   •   Nov 29, 2016 08:00 CET

Igår presenterade utbildningsminister Helene Hellmark Knutsson regeringens forskningspolitiska proposition ”Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft”. Ett nyckel ord är i hela propositionen är samverkan vilket även föreslås som en tredje kvalitetsindikator för fördelning av forskningsanslag till lärosäten. Om detta menar Apotekarsocietens VD Karin Meyer att det gäller att se myntets alla sidor.


- Ansatsen i detta är fullt förståelig och kan fungera i många sammanhang men jag kan även se vissa risker med detta. Det är viktigt att hitta en balans mellan denna nya tredje kvalitetsindikator och de befintliga dvs publiceringar och citeringar samt externa medel. De två utmaningarna med denna kvalitetsindikator är dels hur samverkan ska mätas och följas upp på ett sätt som möjliggör nationella jämförelser, och dels att även om samverkan med omgivande samhälle är bra och möjlig för många forskningsområden, så gäller inte detta för alla. Forskningsområden där det är mindre självklart är just den mycket tidiga grundforskningen där de framtida användningsområdena kan vara svåra att definiera, men där just denna nyfikenhetsdrivna forskning fyller funktioner som långt senare kan visa sig möjliggöra helt nya tillämpningsområden. Det blir en utmaning att utforma kvalitetsindikatorerna så att det går att bedöma och därmed fördela medel på ett sätt som inte missgynnar och riskerar den fria grundforskningen.

Vad gäller övrigt innehåll i propositionen ser Apotekarsocieteten att den på många punkter innehåller delar som föreningen har lyft till utbildningsdepartementet under det senaste året. Det handlar bland annat om vikten av en högre grad av långsiktighet, ökade basanslag och en tydligare satsning på kvalitet i stället för kvantitet. En annan viktig grundläggande aspekt som Apotekarsocieteten lyft är vikten av en ökad kvalitet framförallt inom skolan, men även inom högskolans grundutbildningar.


- Det är även positivt att man hörsammat vikten av att ge yngre forskare de rätta förutsättningarna att bilda egna forskargrupper och därmed möjliggöra långsiktig akademisk karriär. Ett annat viktigt område som nämns är stimulans för en ökad rörlighet, både mellan lärosäten och internationellt. Sammantaget är dessa grunder viktiga för att Sverige på sikt ska fortsätta vara en kunskapsnation i framkant, menar Karin Meyer.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera

Agree With Privacy Policy