Ändringar i Avtal om omställning

Nyheter   •   Jul 03, 2018 14:17 CEST

I april erhöll Arbetsgivarverket en förhandlingsframställan från OFR/S,P,O, Saco-S och Seko om villkor vid omlokalisering av myndigheter. Detta har nu resulterat i en överenskommelse om en ny paragraf i Avtal om omställning.

Bakgrunden till framställan är de beslut som regeringen fattar om att omlokalisera en myndighet från Stockholm till en annan ort och vilka konsekvenser dessa beslut får för deras medlemmar. Ett sådant beslut kan röra hela eller delar av en myndighet.

Parterna har därefter diskuterat om det föreligger ett behov av att ändra alternativt komplettera Avtal om omställning utifrån dessa regeringsbeslut. En fråga som våra motparter återigen lyft är konsekvenserna av den AD-dom som i november avgjorde arbetsskyldighet när en hel myndighet omlokaliseras. För vår del har det inte varit aktuellt att ingå några överenskommelser som påverkar resultatet av AD-domen eller principiellt ändrar det nu gällande Avtalet om omställning.

Diskussionerna har resulterat i att vi konstaterat att när en myndighet får ett regeringsbeslut, ofta utan någon förhandsinformation, om att de ska omlokaliseras till en ny ort påverkas hela organisationen och en oro om framtiden uppstår.

Parterna är, utifrån de speciella omständigheter som ett sådant beslut har, överens om att komplettera nuvarande avtal med en ny paragraf i den del i avtalet som rör omlokalisering i en situation där arbetstagaren har en arbetsskyldighet på den nya orten.

Kompletteringen omfattar tre olika insatser. Dels införs en möjlighet till en tidig informationsinsats från Trygghetsstiftelsen kring deras verksamhet till alla berörda efter ett regeringsbeslut om omlokalisering.

Vidare införs en möjlighet för arbetstagare som är arbetsskyldig på den nya orten att erhålla coachande samtal från Trygghetsstiftelsen som stöd för att arbetstagen ska kunna fatta ett eget beslut kring sin fortsatta anställning.

Dessutom har vi också gjort det möjligt för en arbetstagare att under vissa förutsättningar erhålla stöd inom ramen för Trygghetsstiftelsens individuella åtgärder utan att arbetstagaren behövt säga upp sig från sin anställning i syfte att stödja arbetslinjen.

Nedanstående avtalstext har tillförts 4 kap. Övriga bestämmelser i Avtal om omställning med giltighet från och med den 1 juli 2018.

1 b § Regeringsbeslut om omlokalisering

När regeringen fattat beslut om att omlokalisera en hel verksamhet inom en myndighet eller en hel myndighet från dess nuvarande läge till en annan ort som ligger utanför normalt pendlingsavstånd gäller utöver vad som framgår av 1 § följande.

1. Arbetsgivaren har möjlighet att efter dialog med lokala fackliga organisationerna kring regeringens omlokaliseringsbeslut bjuda in Trygghetsstiftelsen för en allmän information rörande deras verksamhet på en övergripande nivå. Denna insats kan ges till alla berörda oavsett hur arbetsskyldigheten är reglerad i det enskilda fallet.

2. Arbetstagarens som är arbetsskyldig på den nya orten har möjlighet att via Trygghetsstiftelsen erhålla 1-3 coachande samtal i syfte att kunna fatta ett eget beslut kring sin fortsatta anställning [1]. Samtalen påbörjas i god tid, normalt senast 8 månader, innan arbetstagaren blir arbetsskyldig på den nya orten. I samband med dessa samtal kan inga individuella åtgärder utgå.

3. En arbetstagare kan under vissa förutsättningar erhålla ett tidigt stöd inom ramen för Trygghetsstiftelsens individuella åtgärder utan att medarbetaren har sagt upp sig från sin anställning allt i syfte att stödja arbetslinjen. Detta under förutsättning att:

  • Arbetstagaren meddelat att den inte har för avsikt att följa med till den nya orten.
  • Arbetsgivaren, efter samtal med arbetstagaren, konstaterar att ett behov av  tidiga individuella åtgärder föreligger för att stärka arbetstagarens anställningsbarhet. Trygghetsstiftelsens synpunkter kan inhämtas om det föreligger olika uppfattningar rörande behovet av tidiga åtgärder

Omfattningen av de individuella åtgärderna planeras utifrån både verksamhetens och arbetstagarens behov.

Individuella åtgärder kan påbörjas tidigast 6 månader innan omlokaliseringen efter det att arbetsgivaren har anmält arbetstagaren till Trygghetsstiftelsen.

Fotnot. [1] För att kunna omfattas av Avtal om omställning ska uppsägningen ske tidsmässigt enligt den partsgemensamma tolkningen av Avtal om omställning som parterna gjort 2017-08-14.

https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/nyheter/2018/andringar-i-avtal-om-omstallning/ 

I april erhöll Arbetsgivarverket en förhandlingsframställan från OFR/S,P,O, Saco-S och Seko om villkor vid omlokalisering av myndigheter. Detta har nu resulterat i en överenskommelse om en ny paragraf i Avtal om omställning.

Läs vidare »

Webb-tv: Svårare att behålla viss kompetens i staten

Nyheter   •   Jul 02, 2018 10:15 CEST

Vårens konjunkturbarometer visar på fortsatt hög brist på kompetens i staten. Chefsförsörjningen utvecklas däremot positivt. Se vår film där chefsekonom Roger Vilhelmsson kommenterar vårens barometer.

https://www.arbetsgivarverket.se/nyheter--press/nyheter/2018/Webb-tv-Svarare-att-behalla-viss-kompetens-i-staten/ 

Vårens konjunkturbarometer visar på fortsatt hög brist på kompetens i staten. Chefsförsörjningen utvecklas däremot positivt. Se vår film där chefsekonom Roger Vilhelmsson kommenterar vårens barometer.

Läs vidare »

Löneskillnader mellan män och kvinnor i staten minskar

Nyheter   •   Jun 13, 2018 09:19 CEST

Löneskillnaden mellan statsanställda män och kvinnor har minskat med 0,9 procentenheter på årsbasis under den senaste mätperioden. Det framgår av en ny rapport från Arbetsgivarverket. Rapportförfattaren Matti Särngren kommenterar utvecklingen.

Arbetsgivarverket vann pris för employer branding-arbete

Nyheter   •   Maj 25, 2018 13:21 CEST

Arbetsgivarverket vann pris som Årets nykomling 2018 för sitt arbete med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Priset delas ut för arbetet med varumärket Jobba statligt.

Bild: Delar av projektgruppen för Jobba statligt tog emot priset.Delar av projektgruppen för Jobba statligt tog emot priset, från vänster Jens Nilsson, grafisk formgivare, Ann Lindblad, projektledare, Lars Andrén, kommunikationschef och Linda Persson, webbredaktör.

Prisutdelningen hölls under torsdagskvällen på Hasselbacken på Djurgården i Stockholm där de nominerade inom privat, statlig och kommunal sektor hade samlats.

Arbetsgivarverket vann i kategorin Årets nykomling 2018 för arbetet med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare genom varumärket Jobba statligt. Jobba statligt är ett varumärkesstöd som Arbetsgivarverkets 240 medlemmar kan använda sig av.

– Det känns otroligt roligt att vi blir uppmärksammade på det här sättet. Vi har arbetat intensivt med att lyfta fram vårt gemensamma arbetsgivarerbjudande och Jobba statligt under de senaste två åren. Vi har bland annat jobbat med sociala medier, ambassadörsskap och varit med på studentmässor. Jag vill rikta ett stort tack till juryn, Arbetsgivarverkets medlemmar som har prioriterat den här frågan och sist men inte minst till alla som har jobbat med projektet, säger Ann Lindblad, projektledare vid Arbetsgivarverket.

Juryns motivering lyder:

"Denna myndighet har historiskt haft en stark uppmärksamhet på frågorna. I syfte att öka uppmärksamheten kring staten som arbetsgivare har man arbetat genomgripande och strategiskt med attraktionsfrågorna. Analys och slutsatsnivån är mycket hög och ambitionen tydlig, att förändra bilden av staten som arbetsgivare. Det är lätt att bli imponerad av denna myndighet som på ett modernt, professionellt och proaktivt sätt angriper denna komplexa fråga."

Priset delas ut av Universum som varje år uppmärksammar arbetsgivare som kommunicerar starka arbetsgivarvarumärken.

Arbetsgivarverket vann pris som Årets nykomling 2018 för sitt arbete med att profilera staten som attraktiv arbetsgivare. Priset delas ut för arbetet med varumärket Jobba statligt.

Läs vidare »

Rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg ny ordförande i Arbetsgivarverket

Nyheter   •   Apr 27, 2018 15:19 CEST

Regeringen har utsett rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg till ny ordförande i Arbetsgivarverkets styrelse.

Christina Gellerbrant Hagberg - ny ordförande i Arbetsgivarverkets styrelse

Christina Gellerbrant Hagberg var tidigare vice ordförande i Arbetsgivarverket och ersätter Dan Eliasson, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, som begärt sitt entledigande som ordförande.

Till ny vice ordförande har regeringen utsett Martin Holmgren, generaldirektör i Domstolsverket.

Regeringen har samtidigt till ny ledamot i styrelsen utsett rikspolischef Anders Thornberg.

Besluten fattades vid regeringssammanträdet torsdagen den 26 april.

Regeringen har utsett rikskronofogde Christina Gellerbrant Hagberg till ny ordförande i Arbetsgivarverkets styrelse.

Läs vidare »

Ny rapport från Arbetsgivarverket tar brett grepp på digitaliseringen och arbetslivet

Nyheter   •   Apr 19, 2018 15:42 CEST

Hur påverkas löner, anställningstrygghet och jämställdhet när arbetsmarknaden förändras till följd av digitaliseringen? Det är några områden som tas upp i Arbetsgivarverkets nya rapport Digitaliseringen och den statliga arbetsgivarpolitiken.

Arbetsgivarpodden: Är medarbetarenkäter ett effektivt sätt att följa upp arbetsmiljön på?

Nyheter   •   Apr 16, 2018 16:56 CEST

Ska frågor om ledarskap vara med i medarbetarundersökningar, ska undersökningen vara anonym, kan de användas för att utveckla verksamheten och kommer de finnas i framtiden? Det är några av frågorna som våra gäster, en professor och en HR-specialist, samtalar kring i senaste avsnittet av Arbetsgivarpodden. Du lyssnar väl?

En god arbetsmiljö är en förutsättning för en bra och välfungerande verksamhet. För att veta om vi har en bra arbetsmiljö behöver vi undersöka det och ett sätt att ta reda på hur organisationen mår är att göra medarbetarundersökningar. Men, hur blir medarbetarundersökningar ett bra verktyg?

Medarbetarundersökningarna är ett verktyg för cheferna att fånga upp tidiga signaler. Det berättar Pia Westberg Larsson på Statens Maritima Museer. I podden delar Pia med sig av hur de arbetat med att utveckla och omarbeta sina medarbetarundersökningar och om vikten av återkoppling och åtgärdsplaner. Irene Jensen på Karolinska institutet poängterar vikten av att ha en tydlig strategi, syfte och mål, att ställa rätt frågor och att man måste arbeta med resultatet. Först då blir medarbetarundersökningar ett bra verktyg.

Pia Westberg Larsson är HR-specialist på Statens Maritima museer. Hennes specialitet är hälsoutveckling, rehabilitering och arbetsmiljö. Irene Jensen är beteendevetare och professor på Karolinska institutet och har Sveriges första professur i forskning om företagshälsovårdens metoder. Sherlot Jonsson leder samtalet.

Läs mer och lyssna på podden här

Ska frågor om ledarskap vara med i medarbetarundersökningar, ska undersökningen vara anonym, kan de användas för att utveckla verksamheten och kommer de finnas i framtiden? Det är några av frågorna som våra gäster, en professor och en HR-specialist, samtalar kring i senaste avsnittet av Arbetsgivarpodden. Du lyssnar väl?

Läs vidare »

Vårpropositionen: Fortsatt stark ekonomisk utveckling men toppen på högkonjunkturen kan vara nådd

Nyheter   •   Apr 16, 2018 16:52 CEST

Prognosen i regeringens vårproposition visar på en fortsatt god tillväxt i år och en dämpning under kommande år. Förväntningarna om en något lägre tillväxt påverkar inte den generella arbetskraftsbristen och trycket på arbetsmarknaden väntas vara fortsatt högt.

Det råder fortfarande brist på bland annat högutbildad arbetskraft i Sverige. För Arbetsgivarverket är satsningar inom högre utbildning, forskning och innovation avgörande för Sveriges ställning som forskningsnation och för statens kompetensförsörjning. Efter stora resurstillskott i höstas för högre utbildning finns i vårändringsbudgeten inte några större reformer inom området för innevarande år. Arbetsgivarverket välkomnar samtidigt att det sker fortsatta satsningar för att underlätta nyanländas integrering på arbetsmarknaden, vilket är en viktig faktor för att minska arbetskraftsbristen.

Flera myndigheter inom rättsväsendet föreslås få ökade anslag, bland annat 200 miljoner till Polismyndigheten och 20 miljoner till Ekobrottsmyndigheten. De kraftiga anslagsökningar som Polismyndigheten fått de senaste åren väntas leda till att mera brott utreds och lagförs. Åklagarmyndigheten som finns i en annan del av rättskedjan får däremot inte i vårändringsbudgeten något motsvarande tillskott.

För de statliga myndigheterna skrivs förvaltningsanslagen i vårpropositionen upp med ca 4 mdkr år 2019. Omräkningstalen för löner, lokaler samt övriga förvaltningskostnader blir 0.65%, 1.18% respektive 1.72% nästa år. För en myndighet med en genomsnittlig resursmix mellan löner, lokaler och övrigt, innebär det en uppskrivning av förvaltningsanslagen på cirka 1%.

- Även om vi haft relativt måttliga ökningar av löner och priser i ekonomin så är det en ganska svag kompensation och uppskrivning av anslagen. Detta utgör ett viktigt ingångsvärde för den framtida verksamheten inom statsförvaltningen och det innebär sannolikt att flera verksamheter kommer att ställas inför pressade resurser, säger Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, föreslås få 3 miljoner i ökat anslag till följd av merkostnader som uppkommer i samband med myndighetens omlokalisering till Växjö. Det är mycket positivt att myndigheten får extra resurser på grund av omlokaliseringen, men Arbetsgivarverket kan samtidigt konstatera att andra myndigheter som också är föremål för omlokalisering, inte fått extra resurser för detta, vilket hade varit önskvärt. Erfarenheter från tidigare omlokaliseringar visar att verksamhetsförändringarna normalt inte ryms inom befintliga anslag.

Regeringen anser att arbetet med att förebygga sexuella trakasserier i arbetslivet behöver stärkas, bland annat genom informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare.

De många initiativen inom #metoo har riktat uppmärksamheten mot förekomsten av sexuella trakasserier, våld och kränkande behandling inom flera sektorer och branscher i samhället. Regeringen föreslår därför att medel till Arbetsmiljöverket tillförs under 2018 för informations- och utbildningsinsatser med stöd till arbetsgivare. Satsningarna innebär att både arbetsgivare och arbetstagare får ett bättre stöd i arbetsmiljöarbetet i syfte att förebygga sexuella trakasserier. Arbetsgivarverket välkomnar detta och menar att satsningarna på ett konstruktivt sätt kan stärka även parternas arbete med frågan.

Prognosen i regeringens vårproposition visar på en fortsatt god tillväxt i år och en dämpning under kommande år. Förväntningarna om en något lägre tillväxt påverkar inte den generella arbetskraftsbristen och trycket på arbetsmarknaden väntas vara fortsatt högt.

Läs vidare »

Arbetsgivarpodden: Hur klarar staten sin IT-utveckling när bristen på IT-kompetens är rekordstor?

Nyheter   •   Mar 22, 2018 15:53 CET

I detta avsnitt av Arbetsgivarpodden diskuterar vi effekterna av IT-bristen på statens verksamhetsutveckling.

Trots en rekordhög brist på IT-kompetens visar Arbetsgivarverkets senaste konjunkturbarometer på förhållandevis liten påverkan på verksamheterna. En av förklaringarna till detta är att IT-konsulter används i en allt högre grad när det inte går att rekrytera nya medarbetare.

Vilka blir då konsekvenserna av allt fler IT-konsulter i de statliga verksamheterna? Och hur styr vi så att användningen av konsulter blir kostnadseffektiv och leder till ökad verksamhetsnytta? Dagens gäster diskuterar också hur staten står sig i konkurrensen med näringslivet om IT-kompetens och vilka möjligheter samhället har i stort för att öka tillgången på IT-kompetens på arbetsmarknaden.

Medverkar gör Daniel Andersson, utvecklingschef på Pensionsmyndigheten och Roger Vilhelmsson, chefsekonom på Arbetsgivarverket. Sherlot Jonsson leder samtalet.

Lyssna på podden här

I detta avsnitt av Arbetsgivarpodden diskuterar vi effekterna av IT-bristen på statens verksamhetsutveckling.

Läs vidare »

Statlig löneutveckling i linje med den privata sektorn

Nyheter   •   Mar 22, 2018 15:49 CET

Arbetsgivarverkets årliga rapport "Löneutveckling på det statliga avtalsområdet" ger en översiktlig bild av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling inom det statliga avtalsområdet. Årets rapport visar bland annat att löneutvecklingen inom staten ligger i linje med det privata näringslivet.

Ann S Johansson, chef för statistikgruppen på Arbetsgivarverkets förhandlingsenhet, svarar här på några frågor om årets rapport.

Vilka är de viktigaste slutsatserna från rapporten?

Jag ser tre viktiga slutsatser. Den första är att löneutvecklingen på det statliga avtalsområdet ligger i linje med löneutvecklingen inom det privata näringslivet och den andra är att kvinnor i staten fortsatt har en högre löneutveckling än män. Vi ser också att andelen medlemmar som använder lönesättande samtal fortsätter att öka.

Vad är förklaringen till att kvinnliga chefer i staten under perioden september 2016 till september 2017 haft en högre löneutveckling än manliga chefer?

Svårt att säga, men en förklaring kan vara att de kvinnor som rekryteras till chefer är yngre och i början av sin karriär, då löneutvecklingen är större. En annan förklaring kan vara att även kvinnor på de högre chefsnivåerna i staten nu tycks närma sig sina manliga kollegor. För att få en mer fullständig bild av orsakerna, behövs en vidare analys.

98 procent av Arbetsgivarverkets medlemmar använder helt eller delvis lönesättande samtal vid lönesättning. Hur ser du på det?

2010, första året då frågan ställdes, använde 78 procent av medlemmarna lönesättande samtal. Utvecklingen vi sett under perioden är positiv eftersom lönesättande samtal enligt RALS-T gäller som huvudmodell.

Läs rapporten här:

Löneutvecklingsrapport på det statliga området 2016-2017

Om löneutvecklingsrapporten:

Löneutvecklingsrapporten publiceras en gång per år. Syftet är att följa löneutvecklingen i staten och ge en översiktlig bild av hur utvecklingen sett ut under den senaste statistikperioden. Uppgifterna baserar sig på den partsgemensamma lönestatistiken som samlas in i september varje år. Denna rapport redovisar utfallet från statistikperioden september 2016 – september 2017.

Arbetsgivarverkets årliga rapport "Löneutveckling på det statliga avtalsområdet" ger en översiktlig bild av antal anställda, lönestruktur och löneutveckling inom det statliga avtalsområdet. Årets rapport visar bland annat att löneutvecklingen inom staten ligger i linje med det privata näringslivet.

Läs vidare »

Bilder & Videor , 1 video

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • ijorvvexbolacsrs.andliren@artmzgdfwrbefrtskfgivarvhukprcxexojoerkeekt.dqse
  • 08-700 13 15
  • 070-287 31 27

Om Arbetsgivarverket

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Arbetsgivarverket är medlemsorganisation för statliga arbetsgivare. Medlemmar är 240 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans utvecklar och samordnar vi den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för cirka 270 000 anställda.

För mer info gå till www.arbetsgivarverket.se

Adress