Gj4uxigol24qvbh11riy

Parterna har stort ansvar för att förebygga trakasserier

Nyheter   •   Dec 08, 2017 16:52 CET

​Arbetsmarknadens parter bjöds in för att träffa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson och jämställdhetsministern Åsa Regnér för att bland annat diskutera hur arbetet mot sexuella trakasserier kan förstärkas genom arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna.

Media no image

Sexuella trakasserier måste upphöra på våra arbetsplatser

Nyheter   •   Dec 08, 2017 12:34 CET

DEBATTARTIKEL. De senaste veckornas vittnesmål visar att vi har långt kvar innan alla flickor och kvinnor kan vara trygga med att inte bli utsatta för kränkningar och trakasserier i skolan, på arbetsplatsen, i det offentliga rummet eller hemma. Att så många utsätts är oacceptabelt.

Rörelsen #metoo gör det tydligt att arbetet mot sexuella trakasserier och kränkningar måste fortsätta och att det är problem som inte är begränsade till någon specifik bransch. Det är ett problem i hela samhället och på hela arbetsmarknaden. Att problemen kommer fram i ljuset stärker oss i arbetet mot trakasserier och kränkningar och underlättar initiativ i miljöer där förlegade normer och värderingar fått fotfäste.

Vi ser att det är organisationskulturer, förmågan att arbeta förebyggande och vidta nödvändiga åtgärder när något inträffar samt problemet med tystnad som är det vi måste jobba med. Vi, som representerar de offentliga arbetsgivarna, bejakar en dialog där arbetsgivarorganisationer och de fackliga organisationerna tillsammans utvecklar bättre verktyg och metodstöd för att ta hand om och förebygga trakasserier. I det arbetet tror vi att även Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen bör delta. Vi måste vara beredda att ompröva hur dessa problem hanterats hittills. När vi möter regeringen i dessa frågor under fredagen, är dessa frågor viktiga att diskutera.

Det som kommit fram genom #metoo-rörelsen har på ett helt nytt sätt satt fokus på sexuella övergrepp och kränkningar, som vi som arbetsgivare har ett stort ansvar för att förebygga. Det handlar om ledarskap i vardagen och den långsiktiga utvecklingen av våra arbetsplatser. Det ska inte gå så långt som att någon ska behöva bli utsatt innan vi agerar. Det ska vara tydligt att vi har nolltolerans på alla arbetsplatser mot trakasserier.

Som arbetsgivarorganisationer stöder vi medlemmarna och under den senaste tiden har vi, var och en, på olika sätt vidtagit åtgärder för att, statliga myndigheter, kommuner, landsting och regioner bättre ska kunna ta sitt ansvar. Arbetet kan bedrivas på många olika sätt, det är sällan det bara finns en metod eller en lösning.

Arbetet mot trakasserier och kränkningar måste vinnas varje dag och på alla nivåer. Det handlar om att det för varje medarbetare ska vara självklart att anmäla både sådant man själv är med om och sådant som man ser kollegor drabbas av. Men framförallt handlar det om vilken kultur vi har och vill ha på arbetsplatserna. Det är dags att rensa ut gamla, mossiga normer och strukturer och utveckla inkluderande arbetsplatser där alla behandlas med respekt.

Eva Liedström Adler,
generaldirektör Arbetsgivarverket

Vesna Jovic,
VD Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

DEBATTARTIKEL. De senaste veckornas vittnesmål visar att vi har långt kvar innan alla flickor och kvinnor kan vara trygga med att inte bli utsatta för kränkningar och trakasserier i skolan, på arbetsplatsen, i det offentliga rummet eller hemma. Att så många utsätts är oacceptabelt.

Läs vidare »
Media no image

Regeringens kapitalkrav hotar tjänstepensionen

Nyheter   •   Dec 07, 2017 09:23 CET

DEBATTARTIKEL. Regeringen vill gå längre än EU när det gäller kapitalkrav för vissa tjänstepensionsförsäkringar. Detta kan försämra avkastningen med upp till 20 procent för den som väljer trygga alternativ med garanterad avkastning. Det skriver de statliga avtalsparterna i en debattartikel som idag publiceras på Dagens Industris webbplats.

Vi som företräder arbetsgivare och centrala arbetstagarorganisationer inom det statliga avtalsområdet vill med detta debattinlägg understryka vikten av att tjänstepensionsföretagen också i framtiden kan leverera goda pensioner. Detta även till den som önskar en garanterad återbäring och därför väljer en traditionell pensionsförsäkring.

Det EU-direktiv som kallas för tjänstepensionsdirektivet (det så kallade IORP II-direktivet) ska implementeras i svensk rätt genom nationella bestämmelser. I förhållande till vad som nu gäller och vad som följer av den nya EU-lagstiftningen överväger regeringen en förstärkt så kallad solvensreglering för tjänstepensionsföretag. Att det finns sådan reglering är väsentligt, men vi menar att för höga krav riskerar skjuta över målet. Det är självklart grundläggande att försäkringsföretagen kan stå för sina åtaganden. Som kollektivavtalsparter tar vi ingalunda lätt på frågan om risken för att försäkringsföretag kommer på obestånd. Det är våra anställda och medlemmar som skulle få ta konsekvenserna av en sådan händelse.

Vi välkomnar att regeringen vid implementeringen av EU-direktivet inför en självständig reglering för tjänstepensionsföretag. Vi ser emellertid ingen anledning till att Sverige skulle gå längre än vad EU-direktivet kräver och införa en strängare solvensreglering genom högre kapitaltäckningsregler än vad som hittills gällt för tjänstepensionsverksamhet. Det skulle innebära att Sverige går längre än vad andra länder gör, vilket är svårt att motivera.

Även idag finns sådana regler genom det så kallade trafikljussystemet som används av Finansinspektionen i sin tillsynsverksamhet. Vi anser att det hittillsvarande svenska trafikljussystemet är väl balanserat och fungerar bra. Ett införande av strängare kapitalkrav kombinerat med tillsynsåtgärder och ett utökat styrelseansvar, innebär ett behov av betydande kapitalbuffertar. Det leder i sin tur till att tjänstepensionsföretagen tvingas placera en större andel av sitt kapital i alltför säkra tillgångar som långsiktigt kan förväntas ge lägre avkastning. Beräkningar som vi låtit göra visar att tjänstepensionen för en arbetstagare kan bli så mycket som 15-20 procent lägre jämfört med om dagens kapitalkrav och tillsynsregler bibehålls.

Vid ett sådant scenario ser vi en stor fara i att spararna ofrivilligt tvingas försöka kompensera sig för detta genom att i högre utsträckning ta mer risk i sitt sparande, till exempel genom att välja fondförsäkring istället för så kallad traditionell livförsäkring med en garanterad avkastning. Därmed finns också en ökad risk för att det tryggare alternativet traditionella livförsäkringar och livförsäkringsbolag på sikt kommer att försvinna från marknaden.

Parterna avsätter ur löneutrymmet stora pengar till såväl den allmänna pensionen som de anställdas kollektivavtalade tjänstepensioner. En grundläggande förutsättning för att dagens svenska modell med kollektivavtalade premiebestämda tjänstepensioner ska fungera, är att de försäkringsföretag som tar emot och förvaltar de inbetalda premierna har möjlighet att ge långsiktigt god avkastning på de insatta medlen. För höga kapitaltäckningskrav för tjänstepensionsinstituten riskerar att begränsa de möjligheterna. Blir förmånen av tjänstepension alltför dyr i förhållande till pensionens värde kommer frågan om att ha kvar den kollektivavtalad tjänstepension att ställas på sin spets.

Vi, de centrala statliga avtalsparterna, vill därför att den kommande lagregleringen för tjänstepensionsföretag när det gäller kapitaltäckningsreglerna ska utformas på ett sätt som innebär att den nuvarande trafikljusregleringen i praktiken bibehålls på nuvarande nivå

Med lägre allmänna pensioner står tjänstepensionen för en betydande del av försörjningen under tiden som pensionär för omkring 90 procent av alla arbetstagare. Ur ett större samhällsekonomiskt perspektiv är det alldeles nödvändigt att vi får ett långsiktigt stabilt och väl balanserat regelverk. Tjänstepensionerna är väsentliga inte bara för den enskilde pensionären utan också för samhällsekonomin och kapitalbildningen i samhället genom det långsiktiga sparande som de representerar.

Anna Falck
Förhandlingschef, Arbetsgivarverket

Lena Emanuelsson
Ordförande, Saco-S

Åsa Erba-Stenhammar
Förhandlingsledare, OFR/S,P,O

Helen Thornberg
Avtalsansvarig statlig sektor, Seko, Service- och kommunikationsfacket

DEBATTARTIKEL. Regeringen vill gå längre än EU när det gäller kapitalkrav för vissa tjänstepensionsförsäkringar. Detta kan försämra avkastningen med upp till 20 procent för den som väljer trygga alternativ med garanterad avkastning. Det skriver de statliga avtalsparterna i en debattartikel som idag publiceras på Dagens Industris webbplats.

Läs vidare »
Media no image

Unikt deltagande av parterna vid EU-toppmötet

Nyheter   •   Nov 16, 2017 15:50 CET

De svenska arbetsmarknadsparterna är inbjudna att delta vid toppmötet i Göteborg imorgon.

Arbetsgivarverkets generaldirektör Eva Liedström Adler deltar bland annat vid ett seminarium om villkoren i arbetslivet. Eva kommer där att, tillsammans med TCO:s ordförande Eva Nordmark, berätta om hur fack och arbetsgivare i Sverige arbetar gemensamt för en god arbetsmiljö.

– Den svenska modellen är en konstruktiv kraft om den får förutsättningar att fungera: förtroende, tid och kapacitet. Vi är stolta över att den lyfts som ett välfungerande exempel vid toppmötet, säger Eva Liedström Adler.

Följ hela mötet live här: www.socialsummit17.se

De svenska arbetsmarknadsparterna är inbjudna att delta vid toppmötet i Göteborg imorgon.

Läs vidare »
Media no image

Uppmärksammat fall om arbetsskyldighet avgjort i Arbetsdomstolen

Nyheter   •   Nov 15, 2017 11:09 CET

Arbetsdomstolen, AD, har idag meddelat att arbetstagarna vid Fastighetsmäklarnämnden, efter omlokalisering från Stockholm till Karlstad, är arbetsskyldiga på den nya orten. 

Arbetsgivarverket hävdade att, i de fall arbetsgivaren och arbetstagaren inte ingått någon överenskommelse om stationeringsort, föreligger det arbetsskyldighet i hela landet oavsett var myndigheten är placerad. Detta resonemang stöds nu av AD. ST och Jusek hävdade att vid omlokalisering skulle utgångspunkten vara att arbetsskyldigheten var begränsad till den aktuella verksamhetsorten, om inte något annat överenskommits. 

Arbetsdomstolen, AD, har idag meddelat att arbetstagarna vid Fastighetsmäklarinspektionen, efter omlokalisering från Stockholm till Karlstad, är arbetsskyldiga på den nya orten.

Läs vidare »
Media no image

Nya avtal klara inom det statliga området

Pressmeddelanden   •   Okt 04, 2017 11:14 CEST

Arbetsgivarverket har idag med OFR/S,P,O och Seko tecknat treåriga avtal i likhet med övriga arbetsmarknaden. Saco-S har sedan tidigare ett löneavtal som gäller tillsvidare.

- Det är glädjande att vi idag efter konstruktiva förhandlingar kunnat gå i mål med samtliga parter. Treåriga avtal vid sidan av tillsvidareavtalet med Saco-S ger de statliga verksamheterna god framförhållning och bra planeringsförutsättningar. Långa avtal gynnar både verksamheten och en utvecklad partssamverkan, säger Anna Falck, förhandlingschef.

Det nya avtalet gäller 2017-2020 och bygger på lokal lönebildning utan individgarantier. I avtalen med OFR/S,P,O och Seko finns under de tre åren en oenighetbilaga på totalt 6,5 procent. Saco-S tillsvidareavtal är sedan tidigare sifferlöst. Inom avtalen med Saco-S och OFR/S,P,O införs för de verksamheter som tillämpar lönesättande samtal en möjlighet till en så kallad alternativ slutstation. Nu kan lokala parter träffa överenskommelse om en ordning som stärker chefens och medarbetarens roll i lönesättningen.

Samtliga parter är överens om att starta partsgemensamma arbetsgrupper gällande:

  • arbetstid
  • översyn av affärsverksavtalen
  • villkor på internationell arbetsmarknad

Arbetsgivarverket välkomnar ett utvecklingsarbete inom dessa områden som alla är centrala för en effektiv verksamhet.

- Vår målsättning är att parterna ska finna en samsyn och identifiera nya lösningar som kan ligga till grund för förändringar. Det känns viktigt och spännande, säger Anna Falck.

I syfte att underlätta inträde på arbetsmarknaden har den möjliga anställningstiden i det särskilda villkorsavtalet VASA, som gäller arbetstagare inom olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder, utökats från 12 till 24 månader.

Parterna är också överens om att inom ramen för Partsrådets verksamhet skapa ett nytt arbetsområde med fokus på ett hållbart arbetsliv.

De nya tidsbegränsade avtalen gäller från och med 1 oktober 2017 till och med 30 september 2020. Det statliga avtalsområdet omfattar totalt cirka 250 000 anställda.

För mer information kontakta

Anna Falck, förhandlingschef 070-281 82 93
Lars Andrén, kommunikationschef 070-287 31 27

Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Vi utvecklar och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 245 000 statligt anställda.

Arbetsgivarverket har idag med OFR/S,P,O och Seko tecknat treåriga avtal i likhet med övriga arbetsmarknaden. Saco-S har sedan tidigare ett löneavtal som gäller tillsvidare.

Läs vidare »
Media no image

Avtal prolongeras

Nyheter   •   Sep 30, 2017 15:44 CEST

Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O och Seko har idag, lördag 30 september 2017, prolongerat innevarande avtal (RALS 2016-2017) till och med den 4 oktober 2017. Utifrån att Saco-S avtal löper tillsvidare berörs de inte av prolongeringen.

Arbetsgivarverket, OFR/S,P,O och Seko har idag, lördag 30 september 2017, prolongerat innevarande avtal (RALS 2016-2017) till och med den 4 oktober 2017. Utifrån att Saco-S avtal löper tillsvidare berörs de inte av prolongeringen.

Läs vidare »
Media no image

Stort intresse bland högskolestudenter att jobba statligt

Nyheter   •   Sep 27, 2017 10:20 CEST

En ny undersökning från Arbetsgivarverket och Universum visar att nästan 30 procent av högskolestudenterna överväger att arbeta statligt efter examen.

Nästan 22 000 studenter inom olika utbildningsinriktningar på högskolor och universitet har fått ta ställning till frågan om de aktivt funderat på att jobba statligt. 28 procent av respondenterna svarar ja på denna fråga. Inom de större utbildningsinriktningarna för statlig sektor är intresset för statligt jobb som störst inom kategorierna jurister, samhällsvetare och naturvetare där cirka 40 procent av de svarande överväger en statlig karriär.

I undersökningen specialstuderas svaren från drygt 15 000 respondenter inom ett antal utbildningar och områden för att visa vilka faktorer som bygger attraktivitet och styr val av framtida arbetsgivare. Förutom att mäta statens attraktivitet och de faktorer som styr karriärval belyser också undersökningen frågor om de viktigaste kanalerna för att profilera sig som attraktiv arbetsgivare.

- Att staten ska profilera sig som attraktiv arbetsgivare är en av de prioriterade frågorna i den arbetsgivarpolitiska strategin och vi vet att intresset är stort bland Arbetsgivarverkets medlemmar att ta del av studenternas syn på attraktivitet. Det finns många spännande resultat i undersökningen så det känns roligt att kunna presentera det här materialet, säger Lars Andrén kommunikationschef.

Mer information

Läs mer och ladda ner rapporten:

Vill högskolestudenter jobba statligt - en undersökning om högskolestudenters syn på attraktivitet, karriär och statliga jobb

En ny undersökning från Arbetsgivarverket och Universum visar att nästan 30 procent av högskolestudenterna överväger att arbeta statligt efter examen.

Läs vidare »
Media no image

Nyheter från höstbudgeten om socialförsäkring och arbetsmiljö

Nyheter   •   Sep 21, 2017 09:27 CEST

Inkomsttaket i socialförsäkringarna höjs och en ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas. Det framgår av höstbudgeten. Regeringen går också vidare med förslaget om att arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete, något Arbetsgivarverket varit kritiskt till.

En ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas

För att stärka regeringens nationella och internationella arbete med arbetsmiljöfrågor samt ge verksamma aktörer på området stöd i arbetsmiljöarbetet behövs en samordnande funktion som samlar in och förmedlar kunskap om arbetsmiljö. Det saknas även utvärdering av arbetsmiljöpolitikens effekter. Med anledning av detta avser regeringen att under 2018 inrätta Myndigheten för arbetsmiljökunskap. Det finns ett behov av en organisation med överblick över helheten och med särskilt ansvar för att på olika sätt verka för att forskningsbaserad kunskap blir mer tillgänglig och kommer till nytta i praktiken. Myndigheten för arbetsmiljökunskap kommer utgöra ett viktigt steg i arbetet för ett mer hållbart arbetsliv.

- Detta är något Arbetsgivarverket efterlyst och är mycket positivt till, säger Tarja Nevala, Arbetsgivarverkets arbetsmiljöexpert.

Medel till kunskapsöversikter om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) tillförs medel för ett permanent uppdrag att göra kunskapsöversikter om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Särskilt ska kvinnors arbetsmiljöer beaktas.

Inkomsttaket vid beräkning av sjukpenninggrundande inkomst ska höjas

Sedan den 1 januari 2007 är inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst inom sjukförsäkringen sju och en halv gånger prisbasbeloppet. Under samma period har de reala inkomsterna ökat. Att de reala inkomsterna har ökat samtidigt som taket för sjukpenninggrundande inkomst har varit oförändrat har medfört att inkomstbortfallsprincipen i försäkringen har försvagats. För att förstärka försäkringsskyddet föreslår regeringen därför att taket höjs från sju och en halv till åtta prisbasbelopp från och med den 1 juli 2018. De förmåner som enligt regeringens mening bör omfattas av höjningen är sjukpenning, rehabiliteringspenning, närståendepenning, smittbärarpenning, och ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön.

Förslag om sjukpenning i avvaktan på slutligt beslut

De senaste åren har Försäkringskassan ändrat sina handläggningsrutiner efter två kammarrättsdomar, som inneburit att sjukpenning inte har kunnat betalas ut under tid som Försäkringskassan utreder rätten till sjukpenning, eller under tid då Försäkringskassan överväger att besluta om att sjukpenning inte längre kan betalas ut. Detta har lett till rättsosäkerhet och nackdelar för den enskilde – som exempel på detta kan nämnas att ett beslut om att neka sjukpenning retroaktivt från beslutstillfället har kunnat få betydande oförutsedda ekonomiska konsekvenser för individen. Regeringen har sett det som angeläget att de brister som finns i lagstiftningen avseende detta åtgärdas, och ger nu förslag på sådana lagändringar. Utgångspunkten är att en individ som har haft sjukpenning under en tid och har ett nytt läkarintyg om fortsatt nedsatt arbetsförmåga i normalfallet inte ska behöva vara oviss om sin försörjning under den tid som Försäkringskassan tar ställning till ansökan om en ny period med sjukpenning.

- Med nuvarande lagstiftning kan till exempel en anställd stå utan både lön och sjukpenning under den tid som Försäkringskassan utreder om fortsatt rätt till sjukpenning föreligger. Arbetsgivarverket anser därför att det är mycket bra att dessa brister i lagstiftningen åtgärdas, säger socialförsäkringsexpert Jenny Lindmark.

Arbetsplatsnära stöd utvidgas

Nuvarande arbetsplatsnära stöd byter namn till arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd och utvidgas till att även omfatta planering, genomförande och uppföljning. Stödet ska kunna lämnas till arbetsgivare med högst 10 000 kronor per arbetstagare och år med ett tak på 200 000 kronor per arbetsgivare.

Plan för återgång i arbete införs

Regeringen föreslår att arbetsgivare ska ges ansvar att upprätta en plan för återgång i arbete om det kan antas att en arbetstagares arbetsförmåga kommer att vara nedsatt på grund av sjukdom under minst 60 dagar. Planen ska senast vara upprättad när arbetstagaren har varit sjuk i 30 dagar och den ska så långt det är möjligt göras i samråd med denne.

Regeringen föreslår även att arbetstagarens nuvarande skyldighet att lämna in ett utlåtande till Försäkringskassan om vilka möjligheter det finns att tillvarata dennes arbetsförmåga inom arbetsgivarens verksamhet ska tas bort.

Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. För de arbetstagare vars arbetsförmåga den 30 juni 2018 varit nedsatt eller kan antas komma att vara nedsatt under minst 60 dagar ska en plan för återgång i arbete senast upprättas den 30 september 2018.

- Arbetsgivarverket anser inte att det behövs ytterligare lagstiftning på området . Vi menar också att arbetsgivare inte alltid har tillgång till den medicinska information som planen kräver. I vårt remissvar har vi varit kritiska till detta, säger socialförsäkringsexpert Hanna Larsson.

Ta del av Arbetsgivarverkets remissvar här:

Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete

Inkomsttaket i socialförsäkringarna höjs och en ny myndighet för arbetsmiljökunskap inrättas. Det framgår av höstbudgeten. Regeringen går också vidare med förslaget om att arbetsgivare ska upprätta en plan för återgång i arbete, något Arbetsgivarverket varit kritiskt till.

Läs vidare »
Media no image

​Expansiv höstbudget med satsningar på utbildning, ökad säkerhet och ny digitaliseringsmyndighet

Nyheter   •   Sep 20, 2017 14:27 CEST

Regeringens höstbudget innehåller välkomna satsningar på förenklade anställningsstöd, fler platser inom högskola och yrkesutbildning och en ökad kvalité i gymnasieskolan. En ny digitaliseringsmyndighet ska stödja digitaliseringen av offentlig sektor.

En ekonomi präglad av hög tillväxt, god sysselsättningsutveckling och växande skatteintäkter har möjliggjort att regeringen idag kunde presentera en expansiv höstbudget med ett reformutrymme på 40 miljarder kronor.

- En expansiv budget ökar risken för överhettning, men samtidigt finns det satsningar som motverkar arbetskraftsbrist och får fler personer som står utanför arbetsmarknaden att komma i arbete, bland annat genom förenklade och stärkta anställningsstöd samt genom satsningar på yrkesutbildning, säger Arbetsgivarverkets chefsekonom Roger Vilhelmsson.

Regeringen satsar bland annat på färre och enklare former av subventionerade anställningsstöd med ett höjt tak av den bidragsgrundande bruttolönen samt utbyggd yrkesinriktad vuxenutbildning. Drygt 4 miljarder kronor satsas på ökad kvalité och genomströmning i gymnasieskolan. Samtidigt tillförs högskolan 4300 utbildningsplatser nästa år.

Positivt i sammanhanget är att regeringen höjer skiktgränsen för statlig inkomstskatt fullt ut. Arbetsgivarverket menar att det är rätt att prioritera andra skattebaser framför skatt på arbete. En lägre marginalskatt har en positiv inverkan på antalet arbetade timmar i ekonomin. Den påverkar också produktiviteten genom att fler får incitament att prestera och ta större ansvar på jobbet och att viljan till att utbilda sig ökar. Regeringen vill också höja taket för den sjukpenninggrundande inkomsten vilken varit oförändrad sedan januari 2007 vilket försvagat inkomstbortfallsprincipen.

För brottsbekämpande myndigheter sker en ambitionshöjning och Polisen tillförs under perioden 2018-2020 en anslagsökning med drygt 7 miljarder kronor. Regeringen konstaterar också att Sveriges säkerhetspolitiska läge försämrats och den nyligen träffade försvarsöverenskommelsen ger 2,7 miljarder årligen extra till totalförsvaret under 2018-2020.

När det gäller den senaste tidens uppmärksammade omlokaliseringar av statlig verksamhet skriver regeringen att arbetet med att utveckla den statliga närvaron i landet fortsätter. Fler omlokaliseringar är att vänta och utgångspunkten är att nya myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län.

- När statsförvaltningen nu generellt tillförs ökade resurser är det viktigt att även detta kommer myndigheter till del som ska omlokaliseras eftersom dessa myndigheter står inför en utmanande och komplex situation, säger generaldirektör Eva Liedström Adler.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen fortsatt behov av samordning, stöd och gemensamma lösningar för den offentliga sektorns utveckling. Förslaget att inrätta den nya Digitaliseringsmyndigheten är en sådan åtgärd. Den ska bidra till digitaliseringen av offentlig sektor med målet "... en enklare vardag för medborgare, en öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet samt högre kvalitet och effektivitet i verksamheten." Arbetsgivarverket ser i en sådan myndighet en stor potential i att öka samordning och effektivitet i statens digitaliseringsarbete.

Regeringens höstbudget innehåller välkomna satsningar på förenklade anställningsstöd, fler platser inom högskola och yrkesutbildning och en ökad kvalité i gymnasieskolan. En ny digitaliseringsmyndighet ska stödja digitaliseringen av offentlig sektor.

Läs vidare »

Bilder & Videor , 1 video

Kontaktpersoner 1 kontaktperson

  • Presskontakt
  • wnsalarsfa.arfpeyandren@uoarabqtbetsvkgirpvaxfrvfyerket.se
  • 08-700 13 15
  • 070-287 31 27

Om Arbetsgivarverket

Medlemsorganisationen för statliga arbetsgivare

Arbetsgivarverket är en medlemsstyrd statlig arbetsgivarorganisation. Medlemmar är 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Vi utvecklar och samordnar den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 245 000 statligt anställda.

För mer info gå till www.arbetsgivarverket.se

Adress