Lönebildningen – ett styrmedel för att nå verksamhetens resultat

– Lönebildning är ett styrmedel för att nå verksamhetens resultat. Det är också bra att titta på andra styrmedel som exempelvis anställningsvillkor. Denna ståndpunkt förde Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, fram då hon medverkade i ett panelsamtal arrangerat av Saco-S i Almedalen den 2 juni.

Mikael Andersson från Civilekonomerna och Edel Karlsson Håål från Saco-S och Monica Dahlbom från Arbetsgivarverket deltog i ett panelsamtal i Almedalen.

Seminariet satte fokus på frågan "Vem ska ha makten över lönebildningen?". På seminariet medverkade Monica Dahlbom, förhandlingschef på Arbetsgivarverket, Edel Karlsson Håål, förhandlingschef på Saco-S, Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren och Mikael Andersson, förhandlingschef på Civilekonomerna. Bosse Andersson, informationschef vid Medlingsinstitutet, var moderator för seminariet.

En utgångspunkt för seminariet var att beskriva och analysera det gällande sifferlösa tillsvidareavtalet mellan Arbetsgivarverket och Saco-S. Avtalet har starkt fokus på individen och ger uttryck för att medlemmarna i Saco-S förbund vill företräda sig själva. Arbetsgivarverket och Saco-S beskrev grundfundamenten som avtalet baseras på. Dessa kan sammanfattas i sju punkter:

1. Dialog mellan chef och medarbetare.
2. Fokus på verksamheten och dess resultat i kombination med individens resultat.
3. Ett processavtal kring vad man ska göra lokalt – hur man förbereder, genomför och följer upp.
4. Kontinuerlig dialog mellan centrala och lokala parter.
5. Sifferlöshet vad gäller löneutvecklingens storlek.
6. Reglering av årlig lönerevision.
7. Avtalet är ett tillsvidareavtal som kan sägas upp.

Gemensamma mål för Arbetsgivarverket och Saco-S har varit att partsgemensamt fokusera på lönebildningen och arbetsförhållanden. Avtalet är ett uttryck för ömsesidig tillit mellan parterna, där man har fört dialog kring och blivit överens om vilken värdegrund avtalet baseras på. I syfte att vid behov ge stöd till lokala parter, har ett centralt partsgemensamt processtöd utvecklats. Lokala parter kan vända sig dit om de kör fast i arbetet med lönerevision.

När det sifferlösa tillsvidareavtalet kom, gick fackförbundet Ledarna ut och hyllade avtalet medan andra fackförbund var mer kritiska. Arbetsgivarverkets perspektiv har hela tiden varit att förhålla sig till uppdraget att staten inte ska vara löneledande. Det är därför viktigt att myndigheterna klarar av sifferlösheten. Saco-S perspektiv har varit att på bästa sätt företräda sina medlemmar.

Svenskt Näringsliv vill ha avtal av samma sort

I panelsamtalet förde Svenskt Näringsliv fram att de ville se fler avtal av samma sort som inom den statliga sektorn. Christer Ågren menade att sifferlöshet inte undergräver normen/märket. Sifferlösa avtal innebär endast större frihet att fördela "potten" /utrymmet. Civilekonomerna framförde att individgarantin fungerar som en hämsko på lönebildningen och på arbetsmarknaden.

Paneldiskussionen kan sammanfattas med att det avtal som slutits inom statlig sektor är förtjänstfullt och en viktig vägvisare framåt. Sifferlösheten innebär att det blir viktigt att inte missbruka förtroendet av att det inte finns en siffra i avtalet, fastslog paneldeltagarna. Därför blir det centralt att arbetsgivarna inte använder sifferlösheten som besparingsutrymme eller tappar fokus på märket. Paneldeltagarna konstaterade dock att arbetsmarknaden generellt ännu inte är beredd för sifferlöshet. Det behöver byggas upp lokala processer och förtroenden som kan bana väg för sifferlöshet. Vissa branscher arbetar på bra. En åsikt som framfördes var att fackföreningsrörelsen står inför att den måste modernisera sig och tänka nytt i syfte att bli relevant för sina medlemmar.