Sveriges största personregister växer med 26 miljoner personposter

ArkivDigitals största och mest populära personregister, Sveriges befolkning 1880–1920, växer. Nu har det utökats med tjugo år så att det istället omfattar 1860–1920. – Registret var redan tidigare Sveriges i särklass största personregister med 47 miljoner poster, nu tillkommer ytterligare 26 miljoner poster, säger Mikael Karlsson, VD för ArkivDigital. Registret har gjorts i samarbete med MyHeritage.

Det gör registret förstås ännu mer användbart för släktforskare. Också personer som försvunnit på 1860- och 1870- talet kan nu enkelt spåras. Registret omfattar alla personer som nämns i Sveriges samtliga husförhörslängder upprättade under de aktuella åren. Det betyder att en person som flyttat många gånger i sitt liv, kan finnas med många gånger, vilket förklarar att registret är många gånger större än vad Sveriges befolkning var vid denna tid. .

Registret är inte bara det största som finns i Sverige, det är förmodligen också det mest lätta att använda. Från alla sökträffar finns en länk direkt till originalkällan. Du klickar på länken och vips hittar du din släkting i den aktuella volymen! Smidigare kan det knappast bli! 

Registret Sveriges befolkning 1860–1920 ingår i ArkivDigitals abonnemang Allt-i-ett. I ArkivDigitals webbklient klickar du på ”Ny registersökning” (blå knapp) och väljer Sveriges befolkning 1860–1920 under ”Registerkälla”. Sedan är det bara att börja söka genom att skriva in önskat namn i rutan ”registersök”. Om namnet är ovanligt räcker det ofta att bara skriva för- och efternamnet, men vid vanligare namn behöver också exempelvis födelsetid eller födelseförsamling anges. 

Knepet är att skriva så lite som möjligt. Blir sökresultatet för stort, komplettera med ytterligare uppgifter tills sökresultatet blir hanterligt. Klicka sedan på önskad post och alla uppgifter visas. Under rubriken ”Länkar” finns en direktlänk till den aktuella sidan i husförhörslängden. 

Husförhörslängden var under 1800-talet folkbokföringens viktigaste pusselbit, ett vanligtvis geografiskt uppställt generalregister över invånarna i församlingen där uppgifter från andra kyrkböckerna (födelse-, vigsel- och dödböcker samt in och utflyttningslängder) sammanställdes. 

Husförhörslängder fördes över allt utom ett i antal stora församlingar i Stockholms stad. Där användes åren 1878–1926 istället ett annat system för att bokföra befolkningen, den så kallade rotemansinstitutionen. Därför saknas många stockholmare i Sveriges befolkning 1860–1920. De kan istället sökas i Rotemansarkivet 1878–1926, som finns tillgängligt på Stockholms stadsarkivs hemsida.