Semlan – svensk matkultur, nu officiellt testad

Semlan, från okryddat bröd till älskat bakverk

Semlan är en svensk klassiker som har långa anor och nämns t ex i Gustav Vasas bibel från år 1541. Fram till mitten av förra seklet bjöd traditionen att årets första semla åts på fettisdagen. Därefter njöt man endast av semlor på tisdagar under fastan, som varade under sju veckor fram till påsk. Den traditionen har förändrats och idag tillverkas och säljs semlor numera varje dag från jul till påsk. Ordet semla kommer från latinets similia som betyder vetemjöl och har historiskt används för att benämna ett bakverk ”skapat av finaste vetemjöl”. Från början bakades semlan som ett okryddat vetebröd, men har under århundraden förändrats och utvecklas med såväl kryddor (kardemumma) som grädde och mandelmassa. Idag är semlan ett älskat bakverk hos Sveriges befolkning.

 - Semlan är ett typiskt svenskt fenomen och det märks att vi svenskar är stolta över vår mat-tradition. I snitt äter vi svenskar mellan fyra och fem semlor var varje år enligt våra uppskattningar. Att vi älskar våra semlor märks på det stora intresset som semlan får varje år och varje tidning med självaktning presenterar ett test över de lokala semlorna, säger Martin Lundell, vd på branschorganisationen Sveriges bagare & konditorer.

 Stockholms officiella semmeltest

 Lördagen 4 februari genomförde Stockholms bagare & konditorer, en av de sju distriktsföreningar som ingår i Sveriges bagare & konditorer, branschens första officiella semmeltest på Historiska museet under brödfestivalen "Alla tiders bröd". Stockholms bagare & konditorers mål med en officiell tävling är att genom en kvalificerad jury och strikta bedömningskriterier höja nivån på testandet av semlor, och att hjälpa alla semmeleälskare i landet med inspiration och kunskap till att genomföra egna tester.

 - För professionella bagare som är stolta över sitt hantverk sticker det i ögonen med de tester som tidningar genomför och till synes är improviserade semmeltester där det till viss del verkat som om semlorna är planlöst inköpta och juryn ihopsatt av folk utan särskild kunskap eller intresse om råvaror och hantverk, säger Ellinor Isaksson, en av initiativtagarna till testet och ledamot i styrelsen för Stockholms bagare & konditorer.

 Juryn bestod av Claes Christensson (Gateau) som agerade juryledare, Årets Konditor Josefine Baummann, DN:s matskribent Elin Peters, bloggaren Semmelmannen och tidningens BAKAs redaktör Åsa Swanberg.

 Stockholmsföreningens ca 70 medlemsföretag bjöds in att deltaga med sina allra bästa semlor och 26 bidrag lämnades in under lördagsmorgonen den 4/2. Semlorna numrerades och juryn fick enbart se semla och siffra.

 Kritererna i bedömningen var följande:
Utseende
Bullen (konsistens, smak, kardemummabalans)
Massan (konsistens, smak, mängd, bitterhet)
Grädden (fräschör, smak, mängd)

 Vinnare i 2012 års officiella semletest

1. Tösse bageriet

- En semla som förutom att vara vacker att titta på med sitt klippta trekanstlock dessutom är välbalanserad både i smak och mängd. Gjord på en god och välbakad bulle och med en distinkt kardemummasmak i mandelfyllningen gör att denna semla nådde det högsta totalbetyget, löd juryns motivering.

2. Grillska huset

3 Vete-Katten och Wallins bageri

Guide till dig som vill testa dig fram bland Sveriges alla semlor

Hur en semla ska se ut och vara är naturligtvis en smaksak. Skillnader i sammansättning av de tre komponenterna, bullen, mandelmassan och grädden, gör att semlor upplevs olika. Bullen kan vara tät eller fluffig och bakas på antingen smör eller margarin. Massan kan vara fast eller vara löst med vatten eller vaniljkräm. Massan kan också innehålla bittermandel, hackad mandel eller vara helt slät. Grädden kan vara sötad eller osötad, fet eller utblandad med mjölk. Variationerna kan som synes vara många men vårt förslag till den som vill testa semlor är att betygssätta följande: 

• BULLEN – smak, konsistens, kardemummabalans
• MASSAN – konsistens, smak, mängd, bitterhet
• GRÄDDEN – fräschör, smak, mängd

 Till detta kan man plussa på extra för prisvärdhet!

 Fakta semlor

• Semla, hetvägg, fastlagsbulle och fettisdagsbulle är alla namn på samma bakverk, om möjligt med något olika utförande och lokal förankring
• Semlorna har anor från tiden långt innan kristendomen kom till Sverige men blev så småningom förknippade med fastan mellan jul och påsk
• Fettisdagen, 7 veckor innan påsk, var från början startskottet för semmelsäsongen, numera säljs semlor hela vägen från annandag jul fram till påsk
• Drygt 40 miljoner semlor säljs i Sverige varje år
• Den svenske kungen Adolf Fredrik dog den 12 februari 1771 efter att ha förätit sig på (bland annat) semlor

För ytterligare information kontakta:

Martin Lundell, VD Sveriges bagare & konditorer

E-mail: martin@bageri.se Tel: 08-762 67 94, Mobil: 0703 64 67 94