Campylobacter – hög förekomst i Sverige och resistensutveckling i Europa

2016 var ett år i campylobacter-infektionernas tecken. Antalet smittade människor i Sverige var betydligt fler än tidigare. Den minskning av smittan i besättningarna som vanligtvis sker på hösten inföll inte. Så stor andel som 20 % av kycklingflockarna var smittade i november-december. De senaste fem åren har antalet personer som insjuknar i campylobacter-infektion i Sverige fördubblats. Något berörda myndigheter ser mycket allvarligt på. 

Smittstatistik för campylobacter-smittade i Sverige publiceras nu löpande på Folkhälsomyndighetens hemsida.

Den inledande statistiken för 2017 ligger fortsatt över vad som är förväntat för årstiden.

Orsakerna till att fallen ökar i Sverige beror sannolikt på flera faktorer, bland annat ökad konsumtion av färsk kyckling och en ökad förekomst av bakterier i produktionsmiljön. Det tycks inte råda någon trend att äta otillräckligt värmebehandlad kyckling, utan den mest sannolika smittvägen är brister i kökshygien vilket leder till korskontaminering.

I slutet av februari kom EFSA:s rapport om antibiotikaresistens i zoonotiska och indikatorbakterier hos människa, djur och mat för 2015. Antibiotikaresistens fortsätter att pekas ut som ett alarmerande hot mot människors och djurs hälsa. Det råder stora geografiska skillnader mellan rapporterad antibiotikaresistens. Norra och västra Europa har generellt lägre andel resistenta bakterier än södra och östra Europa. I relation till problemen förknippade med campylobacter är det intressant att det i rapporten uppges att 10 % av de testade Campylobacter coli-bakterierna i studien var resistenta mot två kritiska antibiotika som används för att bota svåra fall av campylobacterinfektion. Campylobacter coli är den näst vanligaste bakterien bakom campylobacterinfektion hos människa (Campylobacter jejuni är den vanligaste). Rapporten har 2015 haft kött från gris och nöt som fokusområde, medan slaktkycklingar, kalkon och värphöns kommer att studeras närmre i nästa års rapport.

Ökning av antalet infektioner i kombination med ökad resistens är ingen lyckad kombination. Resistensproblematik har dock inte pekats ut vara kopplade till de svenska campylobacterutbrotten. 

Livsmedelsbranschen behöver ha ett starkt fokus på frågan och fortsatt arbeta med såväl campylobacterförekomst som resistensproblematik.

Under Food Safety Uppdate som arrangeras av Bergström & Hellqvist den 4 maj i Uppsala finns möjlighet att lyssna på och möta forskare som pratar om campylobactersmitta och antibiotikaresistens.